lu.se

Filosof på jakt på sanningar

Vad vet vi om verkligheten egentligen? Att ifrågasätta sådant som i allmänhet ses som sanningar, gå på djupet och söka rationella lösningar till olika slags gåtor var sådant som lockade Carlo Proietti att som artonåring börja läsa filosofi på universitetsnivå hemma i Italien. Drivkraften bakom filosofistudierna har skiftat genom åren, men de intellektuella utmaningar som ämnet bjuder på har alltid varit grunden.

Nu har Carlo Proietti en postdoc-tjänst på filosofiska institutionen vid Lunds universitet. En del saker med den svenska universitetsvärlden överraskade honom:

– Bland det första som slog mig är att hierarkin är mindre strikt i Sverige. Här har jag sett prefekten fixa ett kärvande lås. Sådant är jag inte van vid.

Lunds universitet var ett av flera alternativ när Carlo Proietti sökte en postdoc- tjänst. Det var en av hans handledare som rekommenderade Lund. Han sökte även till några andra universitet runt om i Europa. Nu är han glad att det var här han antogs. Han trivs och tycker att Lund är en lagom stor stad att bo i.

Carlo Proietti tar emot på sin arbetsplats i det gamla biblioteket i det anrika Kungshuset. Vi bestämmer oss för att göra intervjun i lunchrummet en trappa ner. Han rör sig vant nerför de vindlande stegen i den drygt 350 år gamla trappan. Visserligen går han en kurs i svenska på komvux, men han vill ändå göra intervjun på engelska:

– Det går framåt med språket, men kursen är på kvällstid och då är koncentrationen inte på topp.

Emellanåt avbryts intervjun av någon som kommer in och hämtar kaffe. Carlo Proietti hälsar glatt på dem och det märks att han trivs och har god kontakt med sina kollegor.

Han kommer från en liten ort utanför Venedig. Han läste på ett humanistiskt gymnasium och började sedan studera filosofi vid universitetet i Pisa. Förra året lade han fram sin avhandling vid universitetet i Paris.

Carlo Proietti menar att filosofi är utgångspunkten i all forskningsmetodik:

– De flesta forskare, inom alla ämnen, är filosofer utan att veta om det.

Om filosofins roll i samhället säger han att den många gånger faktiskt är en förutsättning för vetenskapliga och samhälleliga revolutioner:

– Filosofins sätt att ifrågasätta, komma med nya perspektiv och argument kan användas i de flesta sammanhang.

Den filosofi, modallogik, som Carlo Proietti sysslar med har egentligen ganska mycket gemensamt med matematik. Hans avhandling rör nya aspekter på Fitchs kunskapsdilemma. Dilemmat innebär att om vi antar att vi kan få kunskap om alla sanningar, så är varje sanning känd vid någon tidpunkt av någon. Men vi kan aldrig få veta om det finns sanningar som vi inte kan få kunskap om, vilket kan ses som en begränsning av den mänskliga kunskapen.

Carlo Proiettis forskning innebär en utveckling av ett förfinat logiskt resonemang för detta dilemma och även det så kallade kontinuitetsproblemet: Kan vi veta om något är sant även i morgon? Och vad säger det om våra möjligheter att själva påverka framtiden? Vad vet vi och hur mycket är tro?

– Ibland räcker språket inte till. Det är för ytligt. Därför behövs exakta logiska modeller för behandling av den här typen av problem, säger Carlo Proietti.

Hans modeller för att angripa logiska problem kan användas på många av filosofins välkända dilemman, men också för att sprida ljus över andra forskningsområden. Det är det hans postdoc-tjänst handlar om. Återigen jämför han med matematik:

– Den här grenen av filosofi är tillämpbar i precis samma utsträckning som matematik. Den kan användas till exempel i utvecklingen av artificiell intelligens.

Om han inte varit filosofiforskare, vad skulle han gjort då?

– Jag skulle kanske jobbat på en italiensk restaurang, kanske som ägare, säger han och skrattar till.

Text: Linda Viberg

Aktuell: En av två postdoc-forskare på filosofiska institutionen sedan hösten 2009. Tjänsten är på två år.
Ålder: 31 år
Intressen: Sport, gamla svartvita filmer och matlagning.