lu.se

Historiker med sikte på nutiden

Christopher Collstedts brinnande intresse för det förflutna föddes redan i barndomen. Så småningom ledde det till universitetsstudier i historia och en doktorsavhandling om 1700-talets duellbrott. Våld, heder och manlighet har förblivit fokus för hans forskning vid historiska institutionen vid Lunds universitet.
 
– Faktiskt är det så att det civila våldet har minskat stadigt sedan medeltiden. Det hänger samman med att samhällsstrukturen blivit mer komplex och att våldet blivit kriminaliserat. Man gör upp i domstolen i stället för öga mot öga, säger Christopher Collstedt.
 
Hedersmord
Han kom in på hedersfrågor i samband med en C-uppsats om hederns betydelse bland bönder i 1600-talets Bohuslän. I viss mån kan man använda sådan forskning till att förstå dagens hederskulturer. Men han vill ändå inte jämföra rakt av.
 
– När det gäller hedersmord så handlar det om så mycket mer än heder.

Om 1700-talets dueller säger Christopher Collstedt att de sällan var så romantiska som man kan föreställa sig.
 
– Ofta kan de snarare jämföras med vanliga krogslagsmål. Uppgörelserna handlade om heder och militär rang män emellan. Bland fallen som jag studerat förekommer dock inte några svartsjukedramer eller liknande.
 

Han ser 1600-talet som en brytpunkt
 – Det som hände var att våldet kom upp på de rättsliga arenorna. Staten fick så att säga monopol på våldet. Det skedde också en förändring i den emotionella inställningen till våldet. Det är alltså en växelverkan mellan individ och samhälle.
 

Christopher Collstedt funderar över historikerns roll i samhället
 – Förr blev de flesta som läste historia lärare. Men historiker har en bred kompetens. Och inte bara om det förflutna, utan även dagens samhälle och kultur. Historiker tränas också att ta in en stor mängd material på kort tid. Historiker kan jobba med utredningar och analyser på vilken myndighet som helst.
 

Från början tänkte han själv bli gymnasielärare i historia och tyska. Han fullföljde studierna, men när han fick doktorandtjänsten valde han den istället. Nu undervisar han på universitetet, främst om det moderna samhällets framväxt.
 

– Jag tycker om att undervisa. Som forskare gräver man annars lätt ner sig vid sitt skrivbord.
 
Christopher Collstedt säger att han alltid försökt vara nutidsorienterad i sin forskning.
 

– Jag vill förstå nuet genom att klarlägga utvecklingslinjer för olika fenomen. På så vis kan man förstå dagens problem.
 
I sina studier har han bland annat analyserat hur teologer, politiker och filosofer ser på våld. Han har också studerat dagböcker, brev och konst.
 
– Jag är intresserad av att studera gränsdragningen för vad som är legitimt våld. Det är lätt att ta vår tids uppfattningar för givna. Men vår tids syn på våld som kriminella, brutala övergrepp är inte självklar.
 

I sitt nuvarande projekt, ”I krigets skugga”, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, studerar Christopher Collstedt militärt våld i Sverige under senare hälften av 1600-talet, en tid med många stridigheter mellan Sverige och Danmark.
 

– Det som händer är att de religiösa motiven får allt mindre betydelse. Våldshandlingar börjar också bedömas av domstolarna Lidandet för oskyldiga, som kvinnor, barn och åldringar, beaktas också på ett annat sätt. Militärers våld mot civila är ju också ett högst aktuellt ämne idag.
 
Synen på manlighet
 
En annan del av Christopher Collstedts forskning handlar om synen på manlighet genom historien. Han har bland annat hållit i temakursen ”Krigaren- ett problematiskt mansideal från medeltid till nutid”.
 
– De militära idealen har präglat manligheten. Män ses som våldsverkarna och sällan som offer.

Fakta

Namn:
Christopher Collstedt
Aktuell: Forskare och lärare på historiska institutionen. Disputerade 2007 med avhandlingen ”Duellanten och rättvisan. Duellbrott och synen på manlighet i stormaktväldets slutskede”.
Ålder: 33 år
Övrigt: Spelar gärna klassisk gitarr som avkoppling.
Är medlem i projektet: Förmoderna Livshållningar. Idéer,dygder ochvärden i förmoden och tidigmodern tid.