lu.se

Med nyfikenheten i behåll

Lars Larsson från Lunds universitet har deltagit i och varit ledare för arkeologiska utgrävningar i såväl Sydafrika, Lettland som på Grönland. Ändå står han stadigt i den skånska myllan både yrkesmässigt och privat. I996 var han en av dem som drog igång de stora utgrävningarna av järnåldersstaden i Uppåkra. Möt arkeologiprofessorn som valde sitt yrke redan som nioåring.
Lars Larsson tar emot i sitt arbetsrum på Arkeologen i Lund. Han har nyligen kommit hem efter en kongress i Frankfurt am Main med det internationella, arkeologiska nätverket UISPP, Union Internationale des Sciences Préhistoriques et Protohistoriques. Han reser mycket. De senaste två månaderna har han gjort längre jobbresor till både Sydafrika och Lettland. På väggen hänger en inramad skolplansch med motiv från stenåldern Just en sådan som lockade honom att bli arkeolog i tredje klass:
 
– Från den stunden visste jag att det var arkeolog jag skulle bli. Jag fascinerades av hur människor levde för så länge sedan och ville lära mig mer.
 
Började gräva redan som nioåring
 Hemma på gården i Västra Nöbbelöv började skolpojken Lars Larsson att göra markvandringar. Och han gjorde en del fynd, som han fick hjälp av en kusin, som var arkeolog, att tolka. Familjegården i Västra Nöbbelöv är för övrigt fortfarande hans hem.
 
När Lars Larsson ska ange en röd tråd i sin forskning säger han att det handlar om att förstå hur forna tiders människor agerade i olika miljöer och hur olika samhällsstrukturer växte fram, något som han menar också hjälper oss att förstå nutida sociala sammanhang:
 
– Egentligen är vi väldigt lika forntidens människor. Det är bara uttrycken som skiljer sig åt. Alla samhällen är uppbyggda kring olika former av sociala hierarkier och familjekonstellationer. Och beteendena är de samma. I alla tider har det till exempel funnits människor som använt manipulation för att sko sig själva.
 
Ett annat exempel på arkeologisk forskning är genusdiskussionen: Vilka roller har kvinnor respektive män haft genom tiderna?
 
– Även kvinnor har haft maktpositioner i forna samhällen. Ofta har det varit hög status att ta hand om barn och hem, säger Lars Larsson.
 
Möten med gamla kulturer och nya
 Merparten av hans forskning har handlat om Skåne på stenåldern. Doktorsavhandlingen från 1978 berör 9000 år gamla boplatser, belägna i Ageröds mosse i mellersta Skåne.
 
I Afrika handlar det om betydligt äldre bosättningar. Där har Lars Larsson bland annat genomfört undersökningar av 80 000 år gamla bosättningar i Sydafrika.
 
Genom sin forskning världen över har han inte bara fått djupa insikter i forntida samhällen, utan även i dagens olika kulturer:
 
– Stenåldersmänniskorna i Skåne har mer gemensamt med nutida stamfolk i Afrika än med dagens svenskar.
 
Centralorten Uppåkra
 De senaste åren är det järnåldersstaden Uppåkra utanför Lund som engagerat Lars Larsson. Uppåkra var en viktig centralort det första årtusendet e kr. Den är också ett bra exempel på hur övergången från stamsamhälle till stadssamhälle gick till. Förebilderna hämtades ofta från romarriket och spreds med legionärerna därifrån.
 
För tillfället är utgrävningarna i Uppåkra fokuserade på flera stora långhus som bränts ner i omgångar, mellan 400 och 600 år e kr. Förmodligen handlar det om maktkamper, säger Lars Larsson:
 
– De sociala stukturerna var under omprövning på den här tiden. En ny struktur där individer i stället för de äldstes råd styrde, växte fram, efter influenser från kontinenten. Då uppstod stridigheter mellan anhängare till olika ledande individer.
 
Lars Larsson är 63 år, men han hoppas kunna fortsätta forska länge än. Förmodligen kommer han att inrikta sig alltmer på utgrävningarna i Uppåkra. Och det lär finnas jobb där. Utgrävningarna beräknas pågå i åtminstone 25 år till. Dessutom tar planerna på Uppåkra Arkeologiska Center allt fastare form. Om fem år är tanken att det nya centret ska stå klart, där besökarna ska kunna följa utgrävningsarbetet och samtidigt besöka utställningar.
 
– Det som är särskilt intressant i Uppåkra är att undersöka detaljer om olika händelser, i förhållande till den allmänna historiebeskrivningen, säger Lars Larsson.
 
Text: Linda Viberg

Fakta

Namn: Lars Larsson

Yrke:
Professor i arkeologi sedan 1984.

Familj: Hustru, en dotter och två söner, två barnbarn.

Fritidsintressen: Arkeologiintresset upptar större delen av min tid. Men jag ägnar mig även en hel del åt barnbarnen.