lu.se

Marie Källkvist – engelska

Hon är en prisbelönt forskare med ett aldrig sinande intresse för språk och språkinlärning. Hennes mål är att effektivisera undervisningen och ge språklärare en vetenskaplig grund att stå på. Möt Marie Källkvist, lektor i engelska vid Lunds universitet.

Den 17 november mottar Marie Källkvist Einar Hansens legat, ett pris på 150 000 danska kronor. Pengarna ska hon använda till att utveckla sin forskning, som hittills har varit fokuserad på språkinlärning och språkundervisning.

– Det är forskningen som är framtiden. En vilja att nå längre, att lära oss mer än vi vet i dag, det är det som är min drivkraft. Det är ett fantastiskt arbete, säger Marie Källkvist.

Hennes väg till jobbet som lektor i engelska och biträdande prefekt för grundutbildningen vid Språk- och litteraturcentrum på Lunds universitet har gått via en lång och lärorik vistelse i Storbritannien, där hon var bosatt i sju år. Under sin doktorandtid vid universitetet i Cambridge undervisade hon i både svenska och engelska, och 1997 disputerade hon i engelsk språkvetenskap och tillämpad lingvistik. Tiden utomlands har påverkat henne både som forskare och som människa.

– Man blir aldrig densamma igen efter så lång tid utomlands. Jag har med mig erfarenheter, ett nytt språk och nya insikter.

Återvände till Sverige
1997 återvände hon till Sverige och fick jobb som universitetslektor vid Lunds universitet där hon tidigare hade studerat. Men det var inget självklart val att lämna England.

– Jag ville hem till släkt, vänner och gamla kontakter. Dessutom är det ofta bättre anställningsförhållanden på universiteten i Sverige. Men det var inget lätt beslut, efter så många år utomlands vet man inte var man kommer att trivas bäst, berättar hon.

Marie Källkvist har ägnat mycket av sin forskning åt att ge språkundervisningen en vetenskaplig grund att stå på. Hon har som mål att utveckla och förbättra undervisningen, utan för den skull förespråka några sensationella omvälvningar.

– Jag tillhör dem som vill ta små steg, jag tror inte på revolutioner. Man ska inte se ner på beprövad erfarenhet.

Dagens språkundervisning bygger till stor del på just erfarenheter och tyckanden som inte nödvändigtvis är felaktiga, förklarar hon. Men en stor del av den är outforskad.

– Med forskningens hjälp får man ett vetenskapligt svar på till exempel hur man skapar grammatikövningar för effektiv inlärning, med vilka intervaller man bör ge läxor och vilka grammatiska strukturer man bör fokusera på, berättar hon.

– Men varje individ och varje grupp studenter är unik och det är inte lämpligt att generalisera vare sig om inlärning och undervisning. Det finns inte ett sätt som passar alla.

Nya utmaningar
Att språkundervisning är ett ämne som ligger Marie Källkvist nära om hjärtat är kanske inte så konstigt. Hon är själv en väldigt omtyckt lärare bland engelskstudenterna vid Lunds universitet, och använder sina egna erfarenheter mycket när hon formulerar hypoteser för forskningen. Men hennes språkintresse är brett, och nu har hon börjat söka nya utmaningar för sina vetenskapliga studier.

– Jag har planer på att arbeta med en duktig sociolingvist och kollega i USA som har forskat kring hur det engelska språket används i Sverige. Jag vill bland annat studera språkpolicy och språkval vid svenska universitet, berättar hon.

Ett nytt projekt som kräver ytterligare många och långa forskningstimmar. Får hon aldrig nog av glosor, grammatik och språkstrukturer?

– När man ska skriva färdigt en artikel kan man bli trött på sitt forskningsområde, man måste ju vara så oerhört noggrann. Men det är lite som att jogga, när man väl är färdig är det oerhört tillfredsställande.

Text: Einar Wiman

FAKTA:
Namn:
Marie Källkvist
Familj: Son 8 år, föräldrar, syskon
Bor: Villa i Lund
Språkkunskaper: Svenska, engelska och tyska.
Fritidsintressen: När jag vill koppla bort tankarna på min forskning tycker jag om att umgås med vänner, läsa, motionera och hålla på med trädgårdsarbete.