lu.se

Han följer språk och tankar världen runt

Han har skrivit en grammatik för språket jahai som bara talas av runt tusen personer på Malackahalvön i Malaysia. Nu brevväxlar han med hjälp av fonetiska tecken med sin vän från Jahai-folket. Niclas Burenhult intresserar sig för språkmiljöer som vi vet väldigt lite om men som har mycket att tillföra i studiet av variation i språk och tanke.
 

– I slutändan så är det humanistens uppgift att studera vad det innebär att vara människa, och att fånga variationen i språk och tanke här är centralt, säger Niclas Burenhult i sitt arbetsrum på Språk- och litteraturcentrum i Lund.
 
Niclas Burenhult kom till jägarfolket Jahai bland bergen och regnskogen på Malackahalvön för att skriva sin avhandling, en grammatik för språket jahai. En enda talare, Cemerbak, kunde läsa och skriva. Han läste på majoritetsspråket malajiska, eftersom hans modersmål jahai fanns inte som skriftspråk. Cemerbak blev Niclas vän och informant, och med hjälp av ett fonetiskt system som Niclas utvecklade så kan de nu skriva till varandra på ett slags fonetiska.
 
– Jag kommer aldrig att glömma minen i Cemerbaks ansikte när han för första gången läste något på sitt modersmål, säger Niclas Burenhult, som numera är tillbaka på Språk- och litteraturcentrum i Lund, efter åtta år som forskare på Max Planck-institutet för psykolingvistik i Nederländerna.
 
Han är högaktuell eftersom han lyckats bli den första humanisten i Sverige som fått ett ERC Starting Grant. De delas ut till framstående unga forskare som håller på med banbrytande grundforskning . För en humanist handlar det om ovanligt stora summor, Niclas Burenhult får förfoga över ca 14 miljoner kronor. Pengarna ska användas till att bygga upp ett självständigt forskarteam som under fem års tid ska forska på hur olika språkmiljöer kategoriserar landskapet. Teamet kommer att ha världen som arbetsfält. De språkmiljöer som kommer studeras är Amazonas, Sydostasien, Australien, sydvästra USA, Sverige och förhoppningsvis en arktisk miljö, i Alaska.

– Vi vet redan att hur man kategoriserar landskap skiljer sig mycket åt från kultur till kultur, ta t ex det svenska ordet dal, på många språk finns det ingen motsvarighet till det. Eller t ex ordet berg på svenska, det motsvarar inte engelskans mountain, fortsätter Niclas.

Nej, ett berg kan t ex vara mindre än ett mountain. Och hur man kategoriserar landskapet kan ha stor praktisk betydelse antingen det handlar om internationell rätt eller katastrofhjälp. Nu ska Niclas forskarteam försöka ta reda vad som påverkar hur man i en språkmiljö beskriver det geografiska landskapet.
 
– Vi vill bland annat ta reda på om det spelar någon roll om man tillhör ett kringvandrande folk, är bonde eller urban västerlänning.
 
En tes är att västerländska citybor inte har ett lika brett språkregister för att tala om landskapet, eftersom de inte är lika beroende av den geografiska miljön. Och språk och tanke sitter tätt ihop. Det har till exempel visat sig att för västerlänningar är landmärken väldigt viktiga när de ska hitta i ett landskap. Men för khoisan-talare i Kalahari är landmärken inte lika avgörande, för de är väldigt duktiga på att beräkna avstånd och förflyttningstid och använder den kunskapen för att navigera i landskapet.
 
– Skillnaderna mellan olika språk och olika kulturer är stora och det bäddar för missförstånd mellan olika kulturer, därför är det viktigt att forska på språkmiljöer, säger Niclas Burenhult som nu ska försöka hålla full koll på detaljerna i sitt stora forskningsprojekt - samtidigt som han ska behålla fågelperspektivet och se helheten.

text: Jenny Loftrup

Niclas Burenhult

Fakta Niclas Burenhult

Ålder: 41 år.
Född i Lund, uppvuxen mest i Häglinge.
Familj:
Fru och två barn, en dotter och en son.

Bor: På familjegården i skogarna vid Häglinge, utanför Hässleholm

Aktuell: Sveriges första humanist som fått ett ERC Starting Grant