lu.se

Forskning – en dans på rosor

 

Vägen till att bli forskare kan se mycket olika ut. Möt Sinikka Neuhaus, kyrkohistoriker med ett förflutet som professionell dansare. Och kanske finns det fler likheter mellan dans och forskning än man kan tro.

Jag möter Sinikka Neuhaus på centrum för teologi och religionsvetenskap. I korridoren blir hon stoppad av en kollega som vill berömma henne för orationstalet som hon höll för universitet vid doktorspromoveringen några dagar tidigare. Det är drygt ett halvår sen hon disputerade.

Likheterna mellan dans och forskning
Sinikka Neuhaus har alltid varit intresserad av existentiella frågor. När hon var liten ville hon bli präst eller dansare. Hon gick på balettakademin i Stockholm och fick därefter dansjobb i Frankrike. Numera sträcker sig dansintresset till att vara åskådare, men hon tycker ändå att hon har nytta av sin bakgrund i sitt nuvarande yrkesliv.

– Som dansare lär man sig disciplin. Man tränas i att utforma något som ska komma andra till del. Att dansa innebär också att förhålla sig till andra. Man märker också att träning ger resultat. I mycket av detta finns det likheter med forskning.

Balettakademin var en yrkesutbildning. Sinikka Neuhaus kände att hon ville ha en akademisk utbildning. Hon flyttade hem till Sverige och läste in teoretiskt gymnasium på komvux och tänkte sedan läsa till gymnasielärare i samhällskunskap och religion. Hon började läsa historia och blev på så vis intresserad av kyrkohistoria.

Att skiljas på 1500-talet
I sin avhandling tar hon ner kyrkans reformationsprocess på individnivå genom att granska skilsmässoärenden i Malmö under 1500-talets första hälft. Under den här perioden var Skåne danskt. Att skiljas på den här tiden var inget man gjorde lättvindigt. I och med reformationen blev det överhuvudtaget möjligt att skiljas. Det krävdes särskilda skäl och beslutet fattades i rådhusrätten. Giltiga skäl var till exempel otrohot, impotens eller ”egenvilligt övergivande”, d.v.s. att man övergav sin äkta hälft.

– Reformationen hade precis kommit till Sverige. Malmö, som viktig handelsstad och med sin närhet till kontinenten, var tidigt ute. I rättegångsprotokollen från skilsmässorna avspeglas reformationen genom att man ofta hänvisar till begreppet evangelisk frihet. Den reformatoriska läran innebär visserligen att äktenskapet inte längre betraktas som ett sakrament. Men man kan också se det som att äktenskapets status höjs. Att det blir viktigare att äktenskapet ska vara fungerande. Annars var det bättre att upplösa det, säger Sinikka Neuhaus.

Sammanlagt handlar hennes studier om fem kvinnor och en man som ansöker om skilsmässa. Av dessa fick alla utom en kvinna skiljas.

Den danska kungen tyckte dock det gick lite för lätt att få igenom en skilsmässa i rådhusrätten. Det var en av anledningarna till att det inrättades en speciell äktenskapsdomstol, tamperretten. Den sammanträdde endast fyra gånger om året.

Kyrkans roll idag
Med reformationen knöts kyrkan starkare till staten och fick på så vis större makt över människors liv. Nu är staten och kyrkan åter åtskilda. Är då människor mindre religiösa idag?

– Begrepp som frälsning och synd är främmande för de flesta idag. Men det betyder inte att folk inte är intresserade. Det finns också fortfarande tillfällen i livet, som dop, vigsel och begravning, då kyrkan fortfarande är viktig för människor, säger Sinikka Neuhaus.

Nutida debatter i kyrkan
Hon berättar hur hennes forskning kan knytas till nutida debatter i kyrkan, som homosexuellas rätt att gifta sig.

– Både till reformationsprocessen och nutida debatter går det att anknyta till moderna teorier om erkännande. Och då handlar det om mer än rättigheter. Det är viktigt att få lov att ha med sig sitt eget bagage in i en gemenskap. Detta är särskilt viktigt i religiösa sammanhang, eftersom religion för de flesta ännu mer knutet till den personliga identiteten än till exempel politisk hållning. Då blir det också självklart att homosexuella ska få erkännande för sin relation genom att gifta sig.

Sinikka Neuhaus kommer framöver att fortsätta forska. Hon har fått pengar för att fortsätta forska om tamperretten.


Text: Linda Viberg

Fakta
Namn: Sinikka Neuhaus
Ålder: 42 år.
Född: i Helsingborg, med finsk mamma och tysk pappa.
Familj: Maken, som är präst, och två döttrar.
Mer: Sinikka är också projektmedlem i forskningsprojektet
Lunds domkapitels och domkyrkoråds historia