Hedersdoktorer

Susan Ashbrook Harvey

Susan Ashbrook Harvey, professor i Religious Studies vid Brown University, Rhode Island, USA, har främst ägnat sin forskning åt den syriska kristenhetens historia och teologi. Hon är en internationellt framträdande patristiker och en av få kvinnliga ortodoxa teologer med gedigen erfarenhet av ekumenisk dialog. I sin forskning visar hon på den syriska kyrkans offentliga och kulturbärande roll historiskt och idag.
 
Teologiska fakulteten vill uppmärksamma hennes avgörande insatser för förståelsen av den syriska kyrkan, som genom invandringen blivit en av de största kyrkorna i Sverige.
 
Susan Harvey har brutit ny mark bland annat genom studier av sinnenas roll för religiös erfarenhet och gestaltning i senantiken, studier av kvinnors roll i församlingsliv och i religiös utbildning, och studier av hymner som uttryck för en religiös bildningskultur.
 
Fakultetens beslut att utse Susan Harvey till teologie doktor honoris causa är ett konkret tecken på uppskattningen av hennes forskning och det långvariga samarbetet mellan henne och den patristiska forskningen vid Centrum för teologi och religionsvetenskap.

Humanistiska fakultetens hedersdoktorer 2013

John Broome

Professor John Broome är professor i moralfilosofi i Oxford, där han tillhör Corpus Christi College. Tidigare har han haft professurer vid universiteten i St Andrews och i Bristol. Vid det senare lärosätet kombinerade hans lärostol två forskningsdiscipliner, nationalekonomi och filosofi. Professor Broome inledde sin lysande forskarkarriär som ekonom, och i hans forskning korsbefruktar de båda ämnena varandra: filosofer får lära sig hur föreställningar om vad som är rationellt och etiskt riktigt påverkas av ekonomiska faktorer, och ekonomer uppmuntras att beakta den filosofiska grundvalen för sin vetenskap. Boken Ethics out of Economics (Cambridge University Press, 1999) vittnar om denna korsbefruktning.
 
Etiska spörsmål som berör oss alla står i förgrunden för professor Broomes vetenskapliga gärning. Redan som ung forskare sysslade han med frågan om hur man ska bära sig åt för att vara rättvis under ovissa betingelser. Ett annat forskningsintresse som följt honom genom åren är frågan om människolivets värde. Bland de frågor han ställt sig är på vad sätt det är värdefullt att leva längre. Boken Weighing Lives (Oxford University Press 2004) handlar om vad mänskligt liv är värt, och den har väckt stor uppmärksamhet hos filosofer världen över.
 
Bland allmänheten brukar filosofer uppfattas som personer som sysslar med svårgenomtränglig materia på ett svårbegripligt språk. Professor Broome avviker starkt från denna bild: han talar och skriver klarspråk, ibland på ett lätt provocerande sätt, och hans forskning förenar systematisk tydlighet med analytiskt djup. Hans samarbete med Filosofiska institutionen i Lund har manifesterat sig på flera plan, bl.a. i publikationer utgivna av institutionen. Detta samarbete är av stort värde för lundafilosofin och därmed för Humanistiska fakulteten vid Lunds universitet.

Stig Persson

Docenten, medicine doktor Stig Persson är läkare och kardiolog, men skälet till att han nu utses till hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten har inte med medicin att göra. Utmärkelsen beror på en enastående ideell insats, som ledde till att Lund och dess universitet fick ett historiskt museum som lockar förtjusta besökare från när och fjärran. Samtidigt fungerar det som en utomordentlig vetenskaplig resurs för forskare i Lund och annorstädes, särskilt inom den arkeologiska disciplinen.
 
År 2003 befann sig Historiska museet i Lund i djup kris. En nedläggning stod för dörren, men ett beslut från universitetsstyrelsen och tillsättandet av en ny styrelseordförande förvandlade krisen till en framgångssaga. Denne ordförande var Stig Persson.
 
Tack vare ett stort kontaktnät inom akademin, offentlig förvaltning och näringsliv kunde Stig Persson uppamma betydande finansiella resurser, som räddade museets fortlevnad och möjliggjorde dess utveckling. Han fick inte bara sin styrelse med sig utan även museets personal, som fattade förtroende för honom från första stund. Hans medarbetare beskriver honom som stringent, hårt arbetande och rakt på sak, men samtidigt som diplomatisk och obyråkratisk.
 
Stig Persson är en känd lundaprofil med ett förflutet i universitetslivet, bl.a. som spexkapellmästare, studentsångare och driftig ordförande för Akademiska Föreningen. Genom sina oegennyttiga insatser för Historiska museet har han starkt bidragit till att humaniora sätter sin prägel på hjärtat av Lund.

Elisabet Wentz-Janacek

Kantor Elisabet Wentz-Janacek är kyrkomusikern som kom att bli forskare utan att gå den vanliga akademiska vägen. I nära anslutning till musikvetenskapen vid Lunds universitet och i samarbete med medlemmar av internationella hymnologiska nätverk har hon under årtionden utfört en enorm och i långa stycken ideell insats för den svenska psalmmusiken. Det mångåriga projektet ’Svensk koralregistrant’, som nu omfattar fler än 20 000 melodikort, är oupplösligt förbundet med henne.
 
Länge sattes likhetstecken mellan folkliga koraler och de så kallade dalakoralerna, som började upptecknas i socknarna kring Siljan vid 1800-talets slut. Numera vet man att koralmelodier som avvek från de tryckta koralböckerna förekom i hela landet. De rikligaste beläggen för detta kommer från Skåne, till största delen genom uppteckningar gjorda av John Enninger i Höör. Elisabet Wentz-Janacek har dokumenterat hans verksamhet och hans liv i ett flertal publikationer. Hon har också fäst uppmärksamhet vid det arbete som utfördes av en annan skånsk koralupptecknare, Bengt Wilhelm Hallberg från Landskrona.
 
Elisabet Wentz-Janacek är inte enbart hymnolog. Hon besitter djupgående kunskaper om kyrkomusiken och dess historia även utanför koralens område, och hon har under årens lopp utgjort en värdefull resurs för forskningen om sakral musik i Lund. Humanistiska fakulteten gläder sig åt att hedra hennes hängivna arbete för svensk hymnologi med doktortiteln honoris causa.