lu.se

Tema 2017: Framtid

Möjliga framtider är ett centralt tema för humanister och teologer. Ofta ställs frågan om det finns en framtid för humaniora, kammarmusik, nationalskalden eller boken, både av forskare och av allmänhet.

Frågan debatteras särskilt flitigt av dem som tycker att det blivit för lite svensk humanistisk och teologisk forskning av yppersta märke på svenska. Våra forskare och doktorander skriver allt oftare på engelska. Som forskningsstrategi är det ett utmärkt, ofta helt nödvändigt, val i många ämnen. Visst kan det finnas forskningsfrågor som bara berör svenska förhållanden och forskning som enbart är av värde som utgångspunkt för andra svenska forskare, men att bidra till det internationella samtalet forskare emellan har alltid varit en självklarhet för dem som vill nå vetenskapliga genombrott. En Tycho Brahe eller Carl von Linné som vände sig till en enbart nordisk läsekrets var redan på deras tid otänkbart. Att många humanister och teologer nu skriver på vår tids latin bör applåderas, inte kritiseras.

Men forskningen har också en annan sida – att nå ut till och samtala med världen utanför akademin. Den sidan kanske till och med är den viktigaste. Här blir den svenska boken en viktig framtidsfråga att ta strid för. Den ger något värdefullt tillbaka till de skattebetalare som finansierar forskningen, den höjer kvaliteten i den svenska debatten om olika viktiga framtidsfrågor och om demokratins förutsättningar och fundament.

Karl Popper vände sig emot tanken att framtiden var förutbestämd. Mot slutet av sitt liv försvarade han idén att det inte är dåtiden som leder oss framåt. Istället är det de möjliga framtiderna som drar oss. Vilka framtider som är möjliga – och vilka som drar starkast – beror förstås också på nuet. Att vi är en miljard fler på jorden idag jämfört med år 2000 och ungefär dubbelt så många som 1970 har stor betydelse för många framtidsfrågor. Att ett av jordens mäktigaste länder har en president som vill släcka ner klimatforskningen är illavarslande. Kanske har det aldrig varit viktigare än nu att utforska framtiden. Genom att undersöka föreställningarna om framtiden kan vi lära oss något om
människan av idag som kan bli av avgörande betydelse för just framtiden.

Väl mött på årets HT-dagar!

Professor Johannes Persson
Prodekan för forskning, Humanistiska och teologiska fakulteterna