lu.se

Elevers och studenters skrivande – ständigt i kris

2017-05-10

Martin Malmström. Fotograf: Emma Malmström

En ny avhandling i utbildningsvetenskap visar att de senaste årens skrivkrisdebatter bygger på myter och överdrifter och att dessa till och med kryper in i styrningen av skolan.

Våra studenter kan inte skriva! Så löd titeln på en uppmärksammad tidningsartikel för några år sen. Den triggade doktoranden Martin Malmström att skriva avhandlingen ”Synen på skrivande. Föreställningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner”.

Nu är avhandlingen klar och Martin Malmström kan visa att många av de senaste decenniernas debatter om skrivande bygger på både myter och överdrifter. Det är till och med så att det går att tala om en särskild genre – byggd på genreegna retoriska grepp, drastiska utspel och undergångsprofetior.

– Vi har fått en skolkrisgenre här i Sverige, där ett antal myter om studenters och elevers skrivande upprepas så många gånger att de till sist börjar uppfattas som sanna. Och det sker inte bara här i Sverige. I avhandlingen analyserar jag också några amerikanska skrivdebatter och även de faller in i samma mönster, säger Martin Malmström som är doktorand och har forskat om synen på skrivande vid Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet.

Martin Malmström har analyserat artiklar i dags- och fackpress samt läroplaner och kursplaner för gymnasieskolan från 60-talet till i dag. Forskningsresultatet visar att mediedebatterna om den så kallade skrivkrisen har sett i stort sett likadana ut under hela undersökningsperioden.

– När kritiken blir så massiv är risken att man glömmer att det finns väldigt många elever och studenter som skriver alldeles utmärkt. Och om man utgår från att det är en kris blir risken att man söker lätta lösningar, nämligen traditionell färdighetsträning. Det blir en instrumentell syn på skrivande som jag tror är olycklig, säger Martin Malmström.  

I mediedebatter ses elevers och studenters skrivande som bristfälligt. Anledningen antas oftast vara brister i skolan, men det är antaganden som saknar vetenskaplig grund. Eftersom skrivande ofta inte är debattörernas specialområde kan de inte gärna hänvisa till sin expertkunskap eller forskning. I stället är det snarast ett slags känsla kritiken baseras på, en känsla av att något gått förlorat.

– Men det är inget bra underlag för utbildningspolitiska beslut, säger Martin Malmström.


Avhandlingens titel: Synen på skrivande: Föreställningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner (Reseach Portal: portal.research.lu.se/portal/en/publications/synen-paa-skrivande(d7243896-10fa-415b-800b-b5c0d2643ebd).html

Tid och plats för disputationen
Tid: 2017-05-12, Kl.13:15
Plats: C121, LUX, Helgonavägen 3, Lund

Senaste nyheterna

Hur ser ensamkommande barns integration ut?
2017-07-06
Sverige har under de senaste åren mottagit ett stort antal ensamkommande flyktingbarn. Vad vet vi ...

Einar Hansens Forskningsfond prisar digital arkeolog och känd kognitionsvetare
2017-06-26
Forskningsfondens svenska pris för framstående humanistisk forskning tilldelas Nicolo Dell’Unto som ...

Stora framgångar inom Gamla testamentets exegetik
2017-06-20
Exegetiken vid Lunds universitet ligger i framkant som forskningsämne - det är tydligt när vi får ...

Hallå Hartmut Lehmann...
2017-06-19
...tysk historiker och honorärprofessor i kyrkohistoria vid Christian-Albrechts-Universität i Kiel ...

Per T Ohlsson hedrades med doktorstitel
2017-06-15
I början av sommaren promoverades Per T Ohlsson, författare, journalist och senior columnist vid ...

Fler nyheter