lu.se

Överraskande mycket fisk i stenålderskosten

2018-03-21

Foto: Bilden tillhör Blekinge museum

Ny forskning vid Lunds universitet kan nu visa vad de första människorna faktiskt åt i södra Skandinavien för 10 000 år sedan. Betydelsen av fisk i kosten visade sig vara större än förväntat. Ska man följa en paleodiet så ska man helt enkelt äta massvis med fisk.

Osteologerna Adam Boethius och Torbjörn Ahlström har studerat olika proteinkällors betydelse i den mänskliga kosten för 10 500 till 7500 år sedan. Detta har gjorts genom att kombinera kemiska analyser på människoben från över 80 individer av de äldsta påträffade människoskeletten från Skandinavien, med osteologiska analyser av djurbensmaterial. Studien ingår i en avhandling som med olika metoder undersökt fiskets betydelse för de människor som bebodde södra Skandinavien några tusen år efter att isen, efter den senaste istiden, smält undan.

– Vid boplatsen Norje Sunnansund, utanför Sölvesborg, kan man t ex se att drygt hälften av proteinintaget har kommit från fisk, en tiondel från sälar, cirka trettiosju procent från landlevande däggdjur, som vildsvin och kronhjort, och knappt tre procent från växter som svampar, bär och nötter, berättar Adam Boethius. På Gotland, som förutom harar inte hade några landlevande däggdjur, har andelen fisk i den totala proteinkonsumtionen varit ännu högre, strax under sextio procent. Säl har här ersatt de landlevande däggdjuren och står för nästan fyrtio procent av proteinintaget medan harar och vegetabilier utgör en försvinnande liten del, fortsätter han.

Även på den svenska västkusten visar studien att fisk har varit en mycket betydelsefull proteinkälla, men det förefaller som om säl och delfiner var mer betydelsefulla för de första pionjärbosättarna och efter att först ha haft fokus på att jaga vattenlevande däggdjur ökar fisket än mer som proteinkälla.

Traditionellt sett har forskarna trott att människorna vid den här tiden i högre utsträckning varit mobila grupper av storviltsjägare vars huvudsakliga proteinintag då borde ha kommit från växtätare som kronhjort, uroxe och älg och man har inte sett fiskets roll.

– Upptäckten av fiskets dominans har en enorm betydelse för att vi ska förstå hur människorna levde. Fiske är mer stationärt än jakt på landlevande däggdjur, vilket ger tydliga indikationer på att man är bofast i Skandinavien långt tidigare än vad forskare tidigare trott, säger osteologen Adam Boethius.

Att forskarna ofta har missat fiskets betydelse beror sannolikt på att de inte aktivt letat efter de spår som finns. Fiskben är mycket skörare och mindre än ben från däggdjur, vilket innebär att de bevaras sämre. Vid en utgrävning går fiskbensfragmenten inte att se med blotta ögat utan man måste använda finmaskiga såll för att hitta dem.

På alla de undersökta platserna finner man alltså att fisket varit överraskande dominerande. I studien delas individerna upp i de som levde i marina miljöer och de som levde i sötvattensmiljöer. I sötvattensmiljöer domineras proteinintaget av olika typer av karpfiskar, abborre, gädda och lake. I marina miljöer är torsk dominerande, men sill, sej, kolja, pigghaj och rödspätta är också betydelsefulla arter. Vandrande fisk, som ål och lax, har däremot inte utgjort någon större del i näringsintaget.

– Intressant är att värdena från människorna i de olika grupperna inte överlappar. Det tyder på att grupperna har haft en begränsad mobilitet och mest livnärt sig på en lokal diet, säger Adam Boethius.

Resultaten visar också att folk blir mer beroende av fisket över tid och att vissa områden troligen var mer tättbefolkade än man trott.

– Även om fisk kan fångas i de flesta sjöar så finns det vissa platser i landskapet som är extra gynnsamma. Det är vid dessa platser som människorna börjar bli bofasta, man skapar sitt eget territorium. Detta medförde troligen våldsamma möten mellan olika folkgrupper, vilket också ofta återspeglas i form av olika våldsrelaterade skador på de skelett vi träffar på vid arkeologiska utgrävningar.

– En ökande betydelse av fisk, innebär i detta sammanhang att landskapet blir uppdelat. För fortsatt mobila grupper skapas no go zoner som man tvingas gå runt för att hitta mat. I förlängningen leder det till ökande ”kostnader” för mobila näringsstrategier och en ökande bofasthet är i dessa sammanhang att vänta eftersom det då blir det bästa alternativet, avslutar Adam Boethius.

Text: Gisela Lindberg

 

Länkar:
Artikeln “Fish and resilience among early Holocene foragers of southern Scandinavia: a fusion of stable isotopes and zooarchaeology through Bayesian mixing modelling” är publicerad i tidskriften Journal of Archaeological Science. www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0305440318300542

Artikeln ingår i Adam Boethius avhandling Fishing for ways to thrive - Integrating zooarchaeology to understand subsistence strategies and their implications among Early and Middle Mesolithic southern Scandinavian foragers. Disputationen i historisk osteologi ägde rum den 16 mars 2018 vid Lunds universitet.
Länk till avhandlingen: lup.lub.lu.se/record/923623c4-ca1e-4a29-8afb-6752731fabc8

Senaste nyheterna

Forskare i svenska tog emot hederspris för bästa nya kurslitteratur
2018-09-25
Gunlög Josefsson och Katarina Lundin tog nyligen emot Kurslitteraturprisets hederspris 2018. Priset ...

Kognitionsvetare belönas med IgNobelpriset för tankeväckande forskning
2018-09-14
På Furuviks djurpark imiterar besökare och schimpanser varandra lika mycket. Det visade en studie i ...

Einar Hansen prisar nyskapande historiker och originell etnolog
2018-09-04
Einar Hansens Forskningsfonds svenska pris för framstående humanistisk forskning tilldelas Joachim ...

Beslutsblindhet leder till politiska åsiktsförändringar som består över tid
2018-09-03
Kognitionsvetare från Lunds universitet och Karolinska institutet har visat att det kognitiva ...

Utbytesstudenterna är på plats i Lund!
2018-08-24
På onsdagen välkomnades 90 av de totalt 110 inkommande studenterna till HT av Samuel Byrskog, ...

Fler nyheter