lu.se

Hedersdoktor lyfter frågor om religion, sex och HBTQ-personers rättigheter

2018-06-13

Elias Bongmba, teologie hedersdoktor 2018. Foto: Patrik Hekkala

Elias Bongmba, teologie hedersdoktor 2018. Foto: Patrik Hekkala

Årets teologie hedersdoktor Elias Bongmba vill lyfta kontroversiella ämnen och frågor inom en rad ämnen såsom teologi, religionsvetenskap, filosofi och etnologi. Teologiska fakulteten lyfte därför upp hans sätt bygga broar mellan teologi och andra discipliner när de promoverade honom till teologie hedersdoktor tidigare i vår.

Elias Bongmba föddes i Kamerun och arbetade först som lärare. Därefter utbildade han sig till baptistpastor i Kamerun innan han till slut kunde ägna sig åt en akademisk karriär i USA. I sin forskning och undervisning täcker han breda områden och väver ihop teologi, religionsvetenskap, filosofi och etnologi. Hans böcker behandlar filosofisk, teologisk och social analys av afrikanska religioner – traditionella religioner, kristendom och islam. Han är därutöver aktiv i diskussioner om ”public theology” och HIV-AIDS pandemin i Afrika.

Elias Bongmba vill främja den afrikanska tanketraditionen ubuntu i bland annat frågor om religion, sex, kön och HBTQ-personers rättigheter – frågor som enligt honom kan vara kontroversiella när de vävs ihop med religion.

– Den främjar ett helt nytt sätt att titta på mänskligheten. Ubuntu betyder att vi alla människor hänger ihop och att vi därför borde arbeta med varandra och respektera varandra, säger Bongmba. Han säger att det därför är en självklarhet att vi inte ska utesluta personer med olika sexuella läggningar.

Ubuntu är en term på flera bantuspråk (bland annat zulu/xhosa, shona och chichewa) i södra Afrika som betyder mänsklighet. Termen översätts ofta med jag är för att vi är eller med mänsklighet gentemot andra. Den används även i filosofisk tanketradition som en tro på ett universellt band som förenar hela mänskligheten.

– Det jag gör är inte annorlunda än vad andra akademiker gör. Vi ställer kritiska frågor – och om vi gör fynd eller upptäcker olika skillnader i det vi undersöker så lägger vi fram ett förslag på bordet. Jag är idag exempelvis mer intresserad av det jag tror är en möjlighet till dialektisk inställning (reds. anm. väga skäl och motskäl) till hur du balanserar förväntan med en mycket mer praktisk syn på samhället. Jag försöker i princip svara på frågan vad är eskatologi* för något? Är det en framtida inriktning mot vad religiösa människor tror är målet för skapandet? I ljuset av denna fråga försöker jag titta på Jesus och Paulus läror och fråga vad vi ska göra? Ska vi bara sitta still, förutse eller engagera oss eftersom vi tror att världens ände kommer eller ska vi agera annorlunda? Jag vill alltså undersöka vilken typ av livsstil vi ska leta efter.

Elias Bongmba berättar att han känner en stor ödmjukhet över att han blev nominerad till hedersdoktor av Teologiska fakulteten.

– Jag känner mig ödmjuk och blev väldigt överraskad, även till den grad att jag till en början inte trodde på att jag nominerats till hedersdoktor. Jag fick dubbelkolla med min fru som gav mig tipset att kolla med Lunds universitet om det handlar om ”fake news” eller inte, säger han.

Elias Bongmba är professor, teolog, religionsvetare och afrikanist verksam vid Rice University i Houston, Texas. Han arbetar för närvarande på en omfattande introduktion till de tre stora religiösa traditionsfamiljerna i Afrika – afrikanska traditionella religioner, islam och kristendom, samt deltar i olika forsknings- och publiceringsprojekt tillsammans med en rad forskare vid Teologiska fakulteten i Lund.

*eskatologiʹ (av grekiska eʹschatos ’sist’, ’ytterst’ och -logiʹa ’-lära’, ’-vetenskap’, av loʹgos ’ord’), läran om de yttersta tingen. Ordet bildades 1804 av Karl Gottlieb Bretschneider (1776–1848) för att beteckna den kristna läran om världens undergång, Jesu återkomst, den allmänna uppståndelsen, den yttersta domen (tidigare behandlad under den latinska rubriken de novissimis). Begreppet eskatologi kom att tillämpas även på icke-kristna religioners föreställningar om de yttersta tiderna och kom att omfatta inte enbart världens undergång och förnyelse (allmän eskatologi) utan också det som händer den enskilda människan efter döden (individuell eskatologi). I nutida kristen teologi betecknar ordet framför allt dels vad som kommer att hända efter döden, dels Guds dom i nuet (anteciperad eskatologi eller aktualiserad eskatologi, engelska realized eschatology). Eskatologi är svårt att avgränsa från apokalyptik, en litterär genre där ”hemligheter” uppenbaras. Apokalyptik kom även att innefatta det fantastiska bildspråk med vilket den hinsides världen utmålas. Apokalyptik är på ett vis bredare än eskatologi – uppenbarelser om framtiden och den hinsides världen begränsas inte till den yttersta tidens händelser – på ett annat vis snävare genom att den söker beräkna tidpunkten för dessa. Nationalencyklopedin, eskatologi. www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/eskatologi (hämtad 2018-06-12)

Patrik Hekkala

Senaste nyheterna

Dagens bryggerier har anor från järnåldern
2018-06-19
Arkeologer har funnit förkolnat skalkorn med groddar som visar att man producerat malt till ...

Hedersdoktor lyfter frågor om religion, sex och HBTQ-personers rättigheter
2018-06-13
Årets teologie hedersdoktor Elias Bongmba vill lyfta kontroversiella ämnen och frågor inom en rad ...

Världsledande forskare föreläser om Bergman
2018-06-07
Flera ledande forskare inom bland annat filmvetenskap kommer till Lund 14-16 juni för att föreläsa ...

”Förintelsen får aldrig glömmas”
2018-06-01
– Ett av mina mål är att lämna världen lite bättre till nästa generation, säger Robert D. Resnick, ...

Jaget är en jazzorkester - om konsten att se sig själv
2018-05-23
När stiftelsen Baculus Deperditus för fjärde året i rad bjöd in till föreläsning i domkyrkan ...

Fler nyheter