lu.se

Program - fredag 13 april

Humanist- och teologdagarna 2018

FÖRELÄSNINGAR I LUX AULA SAMT I LUX:C121 OCH LUX:C126

Programöversikt

Fredag 13 april

9:15-9:40 Språkmelodin avslöjar okänd information och grammatik Mikael Roll LUX aula
  Aleviterna – en okänd religiös minoritet i Sverige Hege Markussen LUX:C121
  Mänskliga rättigheter och den djupa staten Olof Beckman LUX:C126
10:00-10:25 Med cykel mot det okända Charlotte Hagström LUX aula
  Runstenshögen i Lund – ett bortglömt minnesmärke Jes Wienberg LUX:C121
  Garanterat okänt – Svenskarna i Hooverville Hans Wallengren LUX:C126
10:45-11:10 Att synliggöra det okända – om kvinnliga tänkare och feministisk filosofihistoria Lena Halldenius LUX aula
  Mellanösterns okända minoriteter Svante Lundgren LUX:C121
  Syns du inte finns du inte – om den okända världen av osynliga funktionsnedsättningar Mikael Borg LUX:C126
11:30-11:55 Litteratur och läsning i vardagen – ett nytt forskningsfält Anders Ohlsson LUX aula
  Ett okänt urbant kulturarv – resanderomer i Valhalla, Helsingborg Niklas Bernsand LUX:C121
  Historia i futurum Helén Persson LUX:C126
12:00-16:00 Visningar av 3D-dokumentation och 3D-visualisering Humanistlaboratoriet – Motion capture-studion LUX:C110
13:00-15:00 Kom förbi robotlabbet och lär er mer om våra humanoidrobotar! Robotlabbet LUX:B457
13:15-13:40 Att teckna sitt jag Nina Ernst LUX aula
  Flygande bilar, världsfred eller apokalyps – vad vet vi om framtiden och varför bry sig? Eric Brandstedt LUX:C121
  Anonyma aktiebloggare och strävan efter finansiell frihet David Larsson Heidenblad LUX:C126
14.00-14.25 Därför förstår du inte konsten och det är förmodligen bra för dig Max Liljefors LUX aula
  Turist bakom järnridån – en resa i det okända? Sune Bechmann Pedersen LUX:C121
  Okända men tongivande översättare Cecilia Wadsö-Lecaros LUX:C126
14:45-15:10 ”En expedition från ekvatorn till den norra polcirkeln” – Ingmar Bergman och Ingemar Hedenius Erik Hedling LUX aula
  Plato and the Fear of the Unknown – A Homeric Citation in the Allegory of the Cave Claudia Zichi LUX:C121
  Okänt och otillgängligt Kristofer Hansson LUX:C126
  INSTÄLLT Är du en gäst eller främling? Om betydelsen av det okända i litteratur och teologi Jesper Svartvik LUX aula
15:30-15:55 Jack the Ripper – världens mest okända kändis? Peter K. Andersson LUX aula
  Jakten efter okända mönster – om att hitta grammatiska över- raskningar i världen Arthur Holmer LUX:C121

9:15-9:40

Språkmelodin avslöjar okänd information och grammatik

Med hjälp av språkmelodin kan vi visa att ett ord innehåller information som fortfarande är okänd för lyssnaren. Men markerar vi även att något är känt för lyssnaren? Förmodligen mest indirekt. När vi inte säger så okända saker kan språkmelodin i stället användas för att markera hur grammatiken kommer att se ut i en mening vi fortfarande håller på att uttala. Det här är omedveten kunskap vi alla besitter både som talare och lyssnare.

Föreläsare: Mikael Roll är docent i allmän språkvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum
Plats:
LUX aula

Aleviterna – en okänd religiös minoritet i Sverige

År 2015 blev Alevitiska riksförbundet statsstödsberättigat som trossamfund i Sverige. Kunskapen om aleviterna i Sverige är dock mycket liten, båda hos myndigheterna och i samhället generellt. Föreläsningen handlar om var aleviterna kommer från, vilken religion alevismen är samt vad statsstödet betyder för möjligheten att organisera sig   i Sverige.

Föreläsare: Hege Markussen är universitetslektor i religionshistoria och religionsbeteendevetenskap vid Centrum för teologi och religionsvetenskap
Plats: LUX:C121

Mänskliga rättigheter och den djupa staten

I juridisk mening har mänskliga rättigheter kommit att bli närmast synonymt med skrivna överenskommelser mellan stater. Förverkligandet av dessa högtidligt undertecknade dokument har dock visat sig vara en problemfylld historia. Bristande ambition eller en benägenhet att vilja vara del av den internationella MR-regimen, men bara på egna villkor, är ofta identifierade  problem. Denna föreläsning ska istället lyfta fram de okända problem som följer av att alla stater i sitt innersta bär drag av det som kan kallas den djupa staten.

Föreläsare: Olof Beckman är universitetslektor i mänskliga rättigheter vid Historiska institutionen
Plats: LUX:C126

10:00-10:25

Med cykel mot det okända

Att kunna cykla innebär att ha möjlighet att på egen hand röra sig längre sträckor. Med cykeln kan nya platser upptäckas, okända miljöer utforskas och världen vidgas. Oavsett vart resan går och varför är det cyklisten som själv bestämmer målet och vägen dit. Med utgångspunkt i forskningsprojektet ”Cykeln och friheten”, där såväl vana cyklister som nybörjare medverkar, diskuteras här hur rumsliga och kulturella gränser överskrids och hur cykeln möjliggör utflykter i det okända.

Föreläsare: Charlotte Hagström är docent i etnologi vid Institutionen för kulturvetenskaper
Plats: LUX aula

Runstenshögen i Lund – ett bortglömt minnesmärke

Bakom ”Meteorit” från 2017, som invigdes vid Universitetsplatsen i Lund för att markera universitetets 350-årsjubileum, finns ett annat bortglömt minnesmärke, nämligen Runstenshögen. Det består av en jordhög omgiven av sex runstenar och det har en komplicerad historia. Syftet att markera universitetets 200-årsjubileum 1868 är sedan länge bortglömt. Minnesmärket används istället i nya sammanhang. Kanske kan det få  ny uppmärksamhet, för här nämns två kvinnor, de enda som hitintills har fått ett minnesmärke vid Universitetsplatsen.

Föreläsare: Jes Wienberg är professor i historisk arkeologi vid Institutionen för arkeologi och antikens historia
Plats: LUX:C121

Garanterat okänt – Svenskarna i Hooverville

Föredraget handlar om de arbetslösa och utblottade svenska immigranter i USA som under den stora depressionen hamnade i Seattles s.k. Hoovervilles, ett öknamn på de kåkstäder som under 1930-talet uppstod i och runt amerikanska städer med anspelning på presidenten Herbert Hoover. Det handlar också om de reaktioner som deras belägenhet gav upphov till i Sverige och inom den svenskamerikanska medelklassen i Seattle.

Föreläsare: Hans Wallengren är forskare i historia vid Historiska institutionen
Plats: LUX:C126

10:45-11:10

Att synliggöra det okända – om kvinnliga tänkare och feministisk filosofihistoria

Den sedvanliga filosofihistorien är en lång parad av upphöjda manliga tänkare. Varför   har filosofin så svårt för att frigöra sig från sin nästan totalt manliga kanon? Vill man det ens? Och vad spelar det för roll? Kvinnliga filosofer i historien har utsatts för en dubbel orättvisa: marginaliserade i sin egen tid och trivialiserade i vår. Föredraget tar upp vad feministisk filosofihistoria kan göra åt det och visar att detta inte bara är ett forskningsfält utan också en utmaning av filosofiämnets självbild.

Föreläsare: Lena Halldenius är professor i mänskliga rättigheter vid Historiska institutionen
Plats: LUX aula

Mellanösterns okända minoriteter

Rapporteringen från Mellanöstern berättar om sunniter, shiiter och kurder. Men regionen har också många andra, mindre, etno-religiösa grupper som druser, yazidier och mandéer samt olika kristna minoriteter som kopter, maroniter och kaldéer. Detta föredrag bringar reda i denna mosaik, berättar om minoriteternas kamp för överlevnad i sina historiska hemländer och förklarar varför många från dessa grupper på senare tid har kommit till Sverige.

Föreläsare: Svante Lundgren är forskare i judaistik vid Centrum för teologi och religionsvetenskap
Plats: LUX:C121

Syns du inte finns du inte – om den okända världen av osynliga funktionsnedsättningar

Andelen studenter och biblioteksanvändare med funktionsnedsättningar ökar varje år. Men när en persons behov inte syns utanpå kan det vara svårt för omgivningen att anpassa sig. Hur gör man?

Föreläsare: Mikael Borg är bibliotekarie på HT-biblioteken
Plats: LUX:C126

11:30-11:55

Litteratur och läsning i vardagen – ett nytt forskningsfält

Sedan andra hälften av 1900-talet har läsare och läsning ägnats ett allt större intresse inom litteraturstudiet. Det har utvecklats generella teorier om läsning, och undersökningar av litteraturläsning inom skola och utbildning har genomförts. Däremot vet vi ännu ganska lite om fritidsläsningen och dess betydelse. Denna presentation utgår från en intervjuundersökning med sju kvinnor som är ”högfrekventa” vardagsläsare. Frågan  är hur litteraturen kommer in i deras liv och vad den betyder för dem.

Föreläsare: Anders Ohlsson är professor i litteraturvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum
Plats: LUX aula

Ett okänt urbant kulturarv – resanderomer i Valhalla, Helsingborg

Föredraget handlar om ett nytt forskningsprojekt som lyfter fram en urban och bofast resanderomsk kultur i den nu försvunna stadsdelen Valhalla i södra Helsingborg. Valhalla var en arbetarstadsdel där familjer ur den resanderomska gruppen tidvis utgjorde runt   20 % av befolkningen. I Valhalla hade de en fast punkt i hus och lägenheter, arbetade i den lokala industrin eller försörjde sig genom hantverksarbeten och handelsresor, och deltog i områdets liv med skolor, kulturliv och lokala fotbollslag.

Föreläsare: Niklas Bernsand är doktorand i Öst- och Centraleuropakunskap vid Språk- och litteraturcentrum. Jon Pettersson är ordförande för resandeorganisationen Frantz Wagnersällskapet  i Helsingborg
Plats: LUX:C121

Historia i futurum

Tage Danielsson skrev: ”Den som inte ser bakåt när han går framåt måste se upp”. Hur kan historiska kunskaper, i en tid av ständig omvandling, rusta oss för färden mot en okänd framtid? Hur kan studier i historia orientera oss mellan känt och okänt, så att vi genom att se bakåt kan gå framåt? Hur blir historien känd och hur känner vi historien: som vetenskap och som livs-och erfarenhetsvärld? Hur kan något distanserat och okänt bli något nära och känt?

Föreläsare: Helén Persson är doktorand i historia vid Historiska institutionen
Plats: LUX:C126

12:00-16:00

Visningar av 3D-dokumentation och 3D-visualisering

(12.00, 12.30, 13.00, 13.30, 14.00, 14.30, 15.00 och 15.30)

Först till kvarn gäller – gratisbiljett hämtas i foajén på LUX från klockan 9:00 den 13 april. Max antal deltagare 10 personer per visning.

Möjligheten att visualisera data i tre dimensioner har blivit allt bättre och utnyttjas mer och mer inom olika akademiska fält. Humanistlaboratoriet använder tekniken i samarbeten med forskare inom så olika ämnen som astronomi, arkeologi, kognitionsvetenskap och språkforskning. Men för att kunna göra visualiseringar är det nödvändigt att samla in 3D- data. Metoderna för detta inom de olika ämnena skiljer sig i hög grad åt, men ett exempel som används huvudsakligen inom arkeologi, är 3D-scanning. En 3D-scanner gör en ”kopia” av verkliga föremål eller byggnader som sedan kan analyseras och visualiseras av enskilda forskare utan att de behöver ha tillgång till det verkliga föremålet.

Arrangör: Humanistlaboratoriet – Motion capture-studion
Plats: LUX:C110 (entréplan i hus C)

13:00-15:00

Kom förbi robotlabbet och lär er mer om våra humanoidrobotar!

(Öppet hus mellan 13:00 och 15:00)

Kognitionsvetarna visar humanoidrobotar och berättar om sin verksamhet. Robotikgruppen består av forskare och masterstudenter vid Avdelningen för kognitionsvetenskap. De bygger humanoida robotar som används för att studera kognitiv utveckling och social interaktion. Forskarna är speciellt intresserade av hur människors syn, uppmärksamhet och inlärningsförmågor fungerar i hjärnan och hur dessa kan reproduceras i robotar.

Arrangör: Robotlabbet
Plats: LUX:B457 (Plan fyra i hus B)

13:15-13:40

Att teckna sitt jag

Ångest passar bra i serierutor, liksom bottenlös förtvivlan. Den kan ta form av ett monster som sällskapligt håller sin hand bakom ryggen på en. Tecknade serier handlar om att förmedla känslor, och i den våg av självbiografiska serieböcker som föredragshållaren skrivit en avhandling om, visualiseras ofta svärtan i hjärtat. Här får publiken veta mer om vad den självbiografiska serien handlar om och vilka uttrycksformer berättelserna tar.

Föreläsare: Nina Ernst är forskare i litteraturvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum
Plats: LUX aula

Flygande bilar, världsfred eller apokalyps – vad vet vi om framtiden och varför bry sig?

Framtiden är som bekant ökänt svår att sia om. Väntar ett överflöd som gör rättvisa irrelevant? Eller en klimatkatastrof och ett allas krig mot alla? Vi kan bara göra uppskattningar och projektioner. I detta föredrag diskuteras hur sådana visioner om framtiden relaterar till vår moraliska omsorg om framtida personer och idén om en hållbar utveckling.

Föreläsare: Eric Brandstedt är postdoktoral forskare i praktisk filosofi vid Filosofiska institutionen
Plats: LUX:C121

Anonyma aktiebloggare och strävan efter finansiell frihet

Kan vem som helst bli ekonomiskt oberoende? Frågan kan tyckas provocerande naiv. Men för sparbloggare som ”Miljonär innan 30” och ”Mr. Money Mustache” är svaret självklart ja. De menar att det inte primärt handlar om vad du har i lön, utan om vad du har i sparkvot. Bloggarna är verksamma i en digital värld som är fritt tillgänglig för alla, men okänd för de flesta. Vilka samtidshistoriska diagnoser kan vi ställa utifrån den?

Föreläsare: David Larsson Heidenblad är forskare i historia vid Historiska institutionen
Plats: LUX:C126

14.00-14.25

Därför förstår du inte konsten och det är förmodligen bra för dig

Ofta närmar vi oss konstverk med en prövande attityd. Verket kan öppna sig för oss och samtidigt tyckas dra sig undan, som en gåta eller ett mysterium. Hur kan vi förstå den erfarenheten? Filosofer har tänkt kring detta. Öppnar vi oss genom det estetiska för något främmande som ger oss näring? Måste vi ge upp något bekant i oss själva inför konstverket? Det här föredraget handlar om hur konstens gåtfullhet kan förstås. Men också om hur vi konkret kan frammana den – och varför vi kanske bör göra det.

Föreläsare: Max Liljefors är professor i konsthistoria och visuella studier vid Institutionen för kultur- vetenskaper
Plats: LUX aula

Turist bakom järnridån – en resa i det okända?

Trots kallt krig och öst-väst-konflikt valde miljoner västerlänningar att åka på semester bakom järnridån i det forna Östeuropa. Bland dessa var också tiotusentals svenskar på sällskapsresor till Svarta havets stränder och Centraleuropas kulturskatter. Denna presentation kastar ljus på det kommunistiska Östeuropas experimenterande med västlig massturism och på de erfarenheter som resenärerna tog med sig hem från fjärran land.

Föreläsare: Sune Bechmann Pedersen är postdoktoral forskare i mediehistoria vid Institutionen för kommunikation och medier
Plats: LUX:C121

Okända men tongivande översättare

I England publicerades under 1800-talet en mängd texter för att väcka opinion kring kvinnors arbetsförhållanden. Många av dessa reformtexter översattes av svenskar med intresse för frågorna och kom då att anpassas till svenska förhållanden. Numera är många av översättarna bortglömda, även om de var välkända aktivister på sin tid. I föredraget möter vi ett par för oss idag tämligen okända översättare och ser hur de via sina översättningar deltog i den svenska samhällsdebatten.

Föreläsare: Cecilia Wadsö-Lecaros är universitetslektor i engelska vid Språk- och litteraturcentrum
Plats: LUX:C126

14:45-15:10

"En expedition från ekvatorn till den norra polcirkeln”
– Ingmar Bergman och Ingemar Hedenius

Den första delen av titeln på föredraget citerar kritikern Leif Zerns lysande bok Se Bergman från 1993 och hänvisar till Zerns jämförelse mellan Bergman och den på 50- och 60-talen mycket berömde, uppsaliensiske filosofiprofessorn Ingemar Hedenius. Hedenius var ateismens och den vetenskapliga rationalismens profet, Bergman den religiöst grubblande mystikern. Det är knappast ägnat att förvåna att Bergman, trots att detta är tämligen okänt, kom att teckna en kyligt kalkylerande Hedenius-gestalt i flera av sina filmer: Ansiktet, Ormens ägg och Fanny och Alexander.

Föreläsare: Erik Hedling är professor i filmvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum
Plats: LUX aula

Plato and the Fear of the Unknown – A Homeric Citation in the Allegory of the Cave

Föreläsningen sker på engelska.

“We can easily forgive a child who is afraid of the dark; the real tragedy of life is when men are afraid of the light” (Criminal Minds 2.6). This is one of the many popular quotes misattributed to Plato. This lecture will examine Plato’s use of a Homeric citation in the allegory of the cave (Republic 514a–520a), in order to show how the quotation of an authority such as Homer is employed to render the passage more educationally persuasive.

Föreläsare: Claudia Zichi är doktorand i grekiska vid Språk- och litteraturcentrum.
Plats: LUX:C121

Okänt och otillgängligt

Det okända har en stark dragningskraft i vår vardag. Det kan handla om att upptäcka okända miljöer i staden där man bor eller bara testa att gå in i butiken som poppat upp i ens kvarter. Men detta äventyrliga – och vardagliga – upptäckande bygger på en viss förutsägbarhet. Vi förväntar oss att staden och butiken är tillgängliga. Hur förhåller vi oss till vardagens okända när miljön inte längre är förutsägbar? När det okända bjuder på mer friktion än tillgänglig upplevelse?

Föreläsare: Kristofer Hansson är docent i etnologi vid Institutionen för kulturvetenskaper
Plats: LUX:C126

INSTÄLLT Är du en gäst eller främling? Om betydelsen av det okända i litteratur och teologi

Vad förenar författarna Georg Eliot i romanen Daniel Deronda och Karen Blixen i romanen Babettes gästabud samt teologen Krister Stendahl? Ett svar är att alla tre understryker vikten av det okända: de sätt på vilka de okända människorna bidrar till den egna självförståelsen, hur de okända miljöerna förändrar oss, och hur hittills okända texter talar till oss. I en tid av xenofobia (”rädsla för det främmande”) kan begreppet gästfrihet, filoxenia (”vän med det främmande”) vara viktigt. Är det inte därför föräldrar som förbereder ett hem inför gästernas ankomst förklarande säger till barnen: ”Ni förstår, i kväll ska vi få främmande”?

Föreläsare: Jesper Svartvik är professor i religionsteologi vid Centrum för teologi och religionsvetenskap
Plats: LUX aula

15:30-15:55

Jack the Ripper – världens mest okända kändis?

I år är det 130 år sedan den brutala mördaren härjade i Londons Whitechapeldistrikt. Sedan dess har otaliga teorier om Jack the Rippers sanna identitet lanserats, men har vi kommit närmare svaret på frågan om vem hen var? Är det överhuvudtaget den frågan vi borde ställa? En historiker med det viktorianska London som expertområde granskar fallet och presenterar överraskande resultat.

Föreläsare: Peter K. Andersson är forskare i historia vid Historiska institutionen
Plats: LUX aula

Jakten efter okända mönster – om att hitta grammatiska överraskningar i världen

Ett av glädjeämnena i beskrivande språkvetenskap är när man i språket som man håller på att undersöka upptäcker egenskaper som dittills inte varit beskrivna alls och som fungerar som fullständiga överraskningar. Föredraget kommer att visa ett axplock av sådana upptäckter som genom lingvistikens historia vänt upp och ner på våra förväntningar om hur språk kan se ut. Det blir en upptäcktsresa bland udda ordföljder och allehanda grammatiska sällsamheter från Amazonas djungler till Taiwans berg.

Föreläsare: Arthur Holmer är docent i allmän språkvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum
Plats: LUX:C121

Kontaktinformation

Kommunikationsansvarig
Gisela Lindberg
046–222 72 33
gisela.lindbergkansliht.luse

Övriga programpunkter

Bokförsäljning
HT-biblioteken ordnar bokförsäljning och -utställning i LUX-foajén. Välj bland nya publikationer och utgallrade dubbletter av forskare inom humaniora och teologi. Glöm inte  att ta med kontanter, vi har inte möjlighet att ta betalt med kort.

Utställningar på LUX-biblioteket
HT-biblioteken bjuder på en skärm- och en bokutställning kring årets tema på LUX-biblioteket. Vi har plockat fram böcker ur våra samlingar på temat Uppfinningar och vetenskapliga upptäckter. Temat Pseudonymer och spökskrivare behandlar vi i en skärmutställning. Välkomna att titta, låna och läsa!