lu.se

Program - lördag 14 april

Humanist- och teologdagarna 2018

FÖRELÄSNINGAR I LUX AULA SAMT I LUX:C121 OCH LUX:C126

Programöversikt

Lördag 14 april

10:00-10:25 ”En expedition från ekvatorn till den norra polcirkeln” – Ingmar Bergman och Ingemar Hedenius Erik Hedling LUX aula
  Folkliga föreställningar och förhandlingar på Flashback Adam Brenthel LUX:C121
  Ritualernas tröst i vetenskapen Andréa Wiszmeg LUX:C126
10:40-11:05 Okänd, ökänd, misskänd – förintelsen 1941-2018 Ulf Zander LUX aula
  How Many and How Much? The Quantification of Global Health Rachel Irwin LUX:C121
  Ett okänt föremål i kistan upptäcktes plötsligt i säkerhetskontrollen Jan-Olof Aggedal LUX:C126
11:20-11:45 Växthusaffekten – hur miljöforskning speglats genom konsten Moa Petersén LUX aula
  Vid hans sida – prästfrun och det moderna samhällets framväxt Alexander Maurits LUX:C121
  Ett okänt land – Japans upptäckt av Sverige 1708-1873 Ingemar Ottosson LUX:C126
12:00-13:00 Rausingföreläsning   LUX aula
       

10:00-10:25

"En expedition från ekvatorn till den norra polcirkeln”
– Ingmar Bergman och Ingemar Hedenius

Den första delen av titeln på föredraget citerar kritikern Leif Zerns lysande bok Se Bergman från 1993 och hänvisar till Zerns jämförelse mellan Bergman och den på 50- och 60-talen mycket berömde, uppsaliensiske filosofiprofessorn Ingemar Hedenius. Hedenius var ateismens och den vetenskapliga rationalismens profet, Bergman den religiöst grubblande mystikern. Det är knappast ägnat att förvåna att Bergman, trots att detta är tämligen okänt, kom att teckna en kyligt kalkylerande Hedenius-gestalt i flera av sina filmer: Ansiktet, Ormens ägg och Fanny och Alexander.

Föreläsare: Erik Hedling är professor i filmvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum
Plats: LUX aula

Folkliga föreställningar och förhandlingar på Flashback

I enkäter, rapporter och EU-kommissionens Eurobarometer framträder  svensken som en kunnig och mycket moralisk medborgare vad gäller antibiotikaanvändning. Men det finns andra bilder. Det kan konstateras att Flashbacks motto ”yttrandefrihet på riktigt” tas på allvar av de som delar med sig av livserfarenheter och åsikter. Här delas råd och rön bortom gott och ont. Det är amoraliska diskussioner som blottlägger mänskliga livserfarenheter. För det officiella Sverige så tycks det som ligger i öppen dager på nätet vara okänt, men det är en guldgruva för att förstå folkliga förhandlingar om etik, politik och kunskap som pågår under ytan.

Föreläsare: Adam Brenthel är forskare i konsthistoria och visuella studier vid Institutionen för kulturvetenskaper
Plats: LUX:C121

Ritualernas tröst i vetenskapen

Forskarna verkar gå från klarhet till klarhet när det gäller att hitta nya behandlingar för sjukdomar i hjärnan. Vi hör om allt från framsteg med hudceller till möjligheter att ändra i våra gener. Samtidigt står forskarna alltid inför det okända. Det här föredraget handlar om ett storskaligt transplantationsförsök med embryonala celler till Parkinsonsjuka, och situationer som får forskarna att känna sig maktlösa i labbet. I sitt driv att göra sitt bästa, tar de ibland till tröstande ritualer och magiskt tänkande för att hantera det okända och våga hoppas på forskningen.

Föreläsare: Andréa Wiszmeg är doktorand i etnologi vid Institutionen för kulturvetenskaper
Plats: LUX:C126

10:40-11:05

Okänd, ökänd, misskänd – förintelsen 1941-2018

Att kalla förintelsen okänd kan tyckas paradoxalt med tanke på den stora uppmärksamhet som folkmordet fått och får i offentligheten. Ända sedan 1945 har man debatterat om huruvida förintelsen var känd medan andra världskriget pågick. En annan fråga är hur den har representerats efter krigsslutet. Vad innebär det att folkmordet framställs på sätt som bekräftar invanda föreställningar men som rimmar illa med uppfattningen att vägen till Auschwitz var krokig och svårförutsägbar?

Föreläsare: Ulf Zander är professor i historia vid Historiska institutionen
Plats: LUX aula

How Many and How Much? The Quantification of Global Health

Föreläsningen hålls på engelska.

Counting is an interpretive exercise that claims to turn the unknown into the known. This talk looks at the norms, values and assumptions in efforts to measure the global burden of disease. How is the burden of disease surveilled, counted and repackaged into metrics and indicators? How are these in turn visualized and reported? Does measuring the global burden of disease fill gaps in knowledge, or does it highlight what we do not know?

Föreläsare: Rachel Irwin är postdoktoral forskare i etnologi vid Institutionen för kulturvetenskaper
Plats: LUX:C121

Ett okänt föremål i kistan upptäcktes plötsligt i säkerhetskontrollen

Vad kommer arkeologerna om tusen år att tänka när de öppnar gravar från slutet av 1900-talet och början av 2000-talet? Hur kommer de att förklara att de i gravarna kommer att hitta avskedsbrev, mobiltelefoner eller gosedjur? Så länge människor har levt på jorden har de placerat föremål i kistan. Varför? Svaret har varit olika under olika tider, men varför gör människor det idag? Och vad var det för okänt föremål som säkerhetskontrollen upptäckte i kistan tillsammans med den döde som skulle flygas hem till sitt land?

Föreläsare: Jan-Olof Aggedal är docent i praktisk teologi vid Centrum för teologi och religionsvetenskap
Plats: LUX:C126

11:20-11:45

Växthusaffekten – hur miljöforskning speglats genom konsten

Vetskapen om hotet från klimatförändringar är inget nutida fenomen utan har en lång historia. Under många decennier har olika miljörelaterade framtidsscenarier även skildrats i konsten. Men hur avspeglar olika decenniers klimatengagerade konst de vetenskapsbaserade prognoser som rådde vid tiden för konstverkens tillkomst? Denna presentation baseras på ett par nedslag längs den klimatengagerade konstens historia från 1960-talet och framåt.

Föreläsare: Moa Petersén är universitetslektor i digitala kulturer och konsthistoria och visuella studier vid Institutionen för kulturvetenskaper
Plats: LUX aula

Vid hans sida – prästfrun och det moderna samhällets framväxt

I äldre tid hade den kvinna som var gift med sockenprästen en central ställning i lokalsamhället. Prästfrun skulle besitta diverse praktiska kunskaper och vara en moralisk förebild för andra kvinnor. Men stämde idealet alltid överens med verkligheten? Utgångspunkten för denna föreläsning är de unika självbiografiska berättelser från prästfruar födda under 1900-talets första hälft som finns I Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv. Berättelserna ger en fascinerande inblick i det kyrkliga ”vardagslivet” runt prästgården, men visar också hur urbanisering, sekularisering och kvinnoemancipation bidragit till att omdana prästfruns identitet och uppgift.

Föreläsare: Alexander Maurits är universitetslektor i kyrkohistoria vid Centrum för teologi och religionsvetenskap
Plats: LUX:C121

Ett okänt land – Japans upptäckt av Sverige 1708-1873

Under två och ett halvt sekel var Japan delvis isolerat från omvärlden. Men från 1700-talet växte kunskaperna om det fjärran Europa och dess kultur. Ett av de länder som japanerna träffade på fick det holländska namnet Sueden. Hur skedde upptäckten och vad fick man veta om detta okända land?

Föreläsare: Ingemar Ottosson är docent i historia och lärare i japanska på Språk- och litteraturcentrum
Plats: LUX:C126

12:00-13:00

RAUSINGFÖRELÄSNING
Förfalskade läkemedel – ett okänt globalt problem

Förfalskade läkemedel är ett underskattat problem. WHO bedömer att 10 % av alla mediciner världen över är förfalskade. Förfalskningarna kan till exempel innehålla tegeldamm, bläck och golvpolish som leder till sjukdom eller död. Detta är i det närmaste okänt för såväl allmänheten som sjukvården i Sverige. Hur många vet att tullen förra året beslagtog över en halv miljon förfalskade mediciner? Eller att den okontrollerade försäljningen på Internet tilltar med bl.a. Viagra, bantningsprodukter, antidepressiva mediciner och antibiotika?

Susanne Lundin intresserar sig för sambanden mellan medicinens utveckling och framväxandet av olagliga medicinska företeelser.

Plats: LUX aula

Kontaktinformation

Kommunikationsansvarig
Gisela Lindberg
046–222 72 33
gisela.lindbergkansliht.luse

Övriga programpunkter

Bokförsäljning
HT-biblioteken ordnar bokförsäljning och -utställning i LUX-foajén. Välj bland nya publikationer och utgallrade dubbletter av forskare inom humaniora och teologi. Glöm inte  att ta med kontanter, vi har inte möjlighet att ta betalt med kort.

Utställningar på LUX-biblioteket
HT-biblioteken bjuder på en skärm- och en bokutställning kring årets tema på LUX-biblioteket. Vi har plockat fram böcker ur våra samlingar på temat Uppfinningar och vetenskapliga upptäckter. Temat Pseudonymer och spökskrivare behandlar vi i en skärmutställning. Välkomna att titta, låna och läsa!