lu.se

HT-dagarna 2015

Humanistiska och teologiska fakulteterna

Inspelade föreläsningar

Zlatan - ett flerspråkigt bollgeni
Är fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic inte bara ett bollgeni utan även ett språkgeni? Efter att ha bott i några olika länder pratar han flera språk. Jonas Granfeldt som är professor i franska och Frida Splendido som är doktor i franska föreläser om Zlatans språkkarriär.

UR-Play - Zlatan - ett flerspråkigt bollgeni

Vad skiljer en galning från ett geni?
Historieforskaren Peter K. Andersson har fördjupat sig i bygdeoriginal från den skånska landsbygden. Han föreläser om halvgalna kufar som har mycket gemensamt med dem som åstadkommit viktiga uppfinningar. Bland andra berättar han om Anders "Balzac" Olsson som levde i Perstorp på 1800-talet och ville bygga en ättiksfabrik i miniatyr och om Kuska-Otto som jobbade med en mystisk flygmaskin.

UR-Play - Vad skiljer en galning från ett geni?

Biohacking
Moa Goysdotter och Jenny Grönberg-Hernandez är forskare och föreläser om biohacking. En biohackare kan sätta in chip i sin kropp för att hålla koll på sin hälsa eller testa sushin för att se om det är rätt sorts fisk. Det biologiska och det vetenskapliga systemet hackas.

UR-Play - Biohacking

Bellman - från källarpoet till nationalskald
Carl Michael Bellman kunde varken sköta sin ekonomi eller hälsa och det var inte tal om att han skulle få plats i nystartade Svenska Akademien. Men efter sin död fick han ett kändisskap som överraskade alla. Det berättar Johan Stenström, professor i litteraturvetenskap, som ger oss en inblick i vad som gjorde Bellman så stor och varför hans minne lever än idag.

UR-Play - Bellman - från källarpoet till nationalskald

Litterära celebriteter och mediala genier
Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson är professorer i litteraturvetenskap och berättar om kända författare som också är mediala genier. Selma Lagerlöf, Leif GW Persson och många där emellan har jobbat och jobbar aktivt med sitt varumärke. Celebriteter är en produkt av 1800-talet, men de blir bara fler och fler.

UR-Play - Litterära celebriteter och mediala genier

Den siste romantiske teologen i Lund
Anders Jarlert är professor i kyrkohistoria och berättar om professorn och teologen Carl Wilhelm Skarstedt i Lund. Under 1800-talet skrev han psalmer och ordlekar och sysslade med botanik. Psalmerna används fortfarande i både Sverige och USA. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet.

UR-Play - Den siste romantiske teologen i Lund

Lånta fjädrar? Om skapande och kreativ återanvändning
Robert Willim är lektor i etnologi och ger en föreläsning om kulturell återanvändning i bild och ljud. Han berättar bland annat om att man på 1800-talet använde tekniker med speglar som bidrog till att ge fotografier en viss sorts färg. Det här kunde anses "förfalska naturen" och kritiserades på samma sätt som filter i sociala medier för bilder.

UR-Play - Lånta fjädrar? Om skapande och kreativ återanvändning

Geniet på bio - Winston Churchill och filmen
Erik Hedling är professor i filmvetenskap och berättar om Winston Churchills syn på film. Churchill såg tidigt filmens potential och möjligheter, både som propaganda och som nöje.

UR-Play - Geniet på bio - Winston Churchill och filmen

Kontaktinformation

Kommunikationsansvarig
Gisela Lindberg
046–222 72 33
gisela.lindbergkansliht.luse

Tema: Genier och andra

Det finns många olika definitioner av vad ett geni är, men två aspekter återkommer ständigt: genier är ovanliga, och geni är något som ligger i personligheten. Även de som har talat om geni som ’en procent inspiration och nittionio procent transpiration’ (Thomas Alva Edison), eller som förmågan och villigheten att anstränga sig under lång tid och för osäker belöning, medger – mer eller mindre outtalat – att det inte är alla som kan och vill ge allt för att belägga en hypotes eller realisera ett ideal.

Det egensinne som geniet utvecklar i förhållande till sin omvärld har sitt pris. Under historiens gång har genier avfärdats som galna eller i alla fall excentriska; de har förlorat familjer och vänner på grund av sitt tunnelseende, och de har förstört sin hälsa genom att försumma de enklaste föreskrifterna för ett sunt liv. Men de har inte sett något alternativ: tanken, skaparkraften, viljan att nå det yttersta låter sig inte undertryckas. Som den engelske poeten Bulwer Lytton, själv mycket medveten om att han ingalunda var något geni, skrev: ’Genius does what it must, and talent does what it can.’

Få av oss skulle protestera mot påståendet att genierna spelat och spelar en fundamental roll för civilisationens utveckling. Men det finns andra sorters begåvning och förmåga än det ensamma geniets, och utan dem hade han eller hon stått sig slätt. Det är i samspelet mellan geniet och omvärlden som upptäckter nyttiggörs, konstverk sprids och strategier realiseras tack vare insatser – mer eller mindre frivilliga – från det stora flertalet. Genier måste tro på sig själva, annars kan de inte åstadkomma någonting. Men utan andras idoga arbete och tro på värdet av vad geniet åstadkommer är både inspiration och transpiration vanligen förgäves.

Forskningen inom humaniora och teologi undersöker hur det går till när snilleblixtar omsätts i praktiskt mänskligt liv – när övertygelsen om värdet av en insikt blir tillräckligt stark och spridd för att leda till konkreta åtgärder, när kraften hos en lära slår igenom och skapar en massrörelse, och när dikten, musikstycket eller tavlan når de förmedlande kanaler som bär dem ut till en månghövdad publik.

Marianne Thormählen
Prodekan för forskning 2009-2014, Humanistiska och teologiska fakulteterna