lu.se

Många vägar till hjälp!

Illustration: Olivia Barron

Vart vänder du dig för att få råd, stöd eller hjälp med att anmäla om du upplever dig diskriminerad, trakasserad eller kränkt?

Informell hantering

Ett första steg kan vara att tala med någon du har förtroende för så att du kan få perspektiv på vad som hänt. Kanske finns det ett kursombud på din utbildning som kan hjälpa dig att komma i kontakt med studentrådet vid institutionen. Du är alltid välkommen att kontakta fakulteternas olika studievägledare. Du kan också vända dig direkt till Humanistiska och teologiska studentkåren som vet hur man kan gå vidare med dessa frågor. Studenthälsan, studentskyddsombuden, studentprästerna och studentombudet är också möjliga kontakter för dig att söka hjälp hos (se kontaktinformation).

Formell hantering

I vissa fall kan det bli aktuellt med en formell anmälan. Den kan göras av dig som blivit utsatt, men det är också så att den person vid universitetet som fått kännedom om händelserna ska kontakta prefekten, som är skyldig att skyndsamt och opartiskt utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna. En utredning som är neutral och där båda sidor hörs ska påbörjas. Om institutionen inte klarar av att utreda finns andra instanser till hjälp, som den juridiska avdelningen vid universitetsförvaltningen. Observera att det inte är möjligt att upprätthålla anonymitet, men hänsyn tas till den personliga integriteten i så stor utsträckning som möjligt.
Anmälan kan inte göras senare än två år efter att förseelsen har inträffat.

Om händelsen inte handlar om trakasserier utan om kränkande särbehandling så faller utredningen utanför diskrimineringslagen. Men utredningen kan ha samma gång som vid trakasserier.

 

Tydlig utredningsordning finns

Viktigt att ta med sig från den här guiden är att det finns flera instanser att kontakta och vägar att gå för att få hjälp och stöd om du upplever att du inte får gehör för dina problem utan kanske blir bemött med kommentarer som att ”saker och ting sitter i väggarna” eller ”så här är det hos oss, så har vi alltid sagt”.