lu.se

Klara Jamison Gromark - handläggare på IM

Med fokus på utveckling och rättigheter

Efter att ha volontärarbetat i Centralamerika och sett fattigdomen och de strukturella orättvisorna på nära håll bestämde Klara Jamison Gromark sig för att hon ville arbeta med internationella frågor. För att få en bred och tvärvetenskaplig grund att stå på tog hon en kandidatexamen i mänskliga rättigheter och fick sedan jobb på Individuell Människohjälp (IM).

Vad drömde du om att bli som liten?
– Jag ville bli musikalartist.

Var det en självklarhet att du skulle studera vidare efter gymnasiet?
– Jag gick IB på gymnasiet som är ett internationellt, engelskspråkigt program. Jag hade siktat in mig på att läsa vidare men det var inte självklart vad jag skulle läsa så jag reste och jobbade först. Jag undervisade engelska i El Salvador och läste spanska i Barcelona.

Varför valde du att studera mänskliga rättigheter?
– Det tog ett tag innan jag visste vilken bana jag skulle gå, men jag kom fram till att jag ville läsa ämnen som jag kunde använda till att arbeta med internationella frågor. Jag började därför med statsvetenskap på distans, men kände sedan att ämnet mänskliga rättigheter var mer rätt för mig. Det är bredare och har mer internationellt fokus. Jag lockades av det tvärvetenskapliga tänkandet. Med tanke på hur komplex världen är ställer det krav på att nätverka och samverka med människor från olika sektioner och branscher, med olika utgångspunkter. Då jag verkligen brinner för rättvisefrågor och internationellt utvecklingssamarbete så kändes mänskliga rättigheter rätt.

Skulle du rekommendera andra att läsa mänskliga rättigheter?
– Absolut. Mänskliga rättigheter ger en bra grundförståelse och är en utgångspunkt för att kunna relatera till många olika typer av problem i Sverige och världen. Du lär dig förstå orättvisor och strukturella problem som mänskliga rättighetskränkningar.

Vad fick du lära dig?
– Jag fick lära mig om den juridiska aspekten, deklarationer och konventioner. Hur FN och systemet kring mänskliga rättigheter är upplagt. Det är ett ganska tungrott system med många svagheter, men samtidigt är det ett system och en utgångspunkt vars grundförutsättningar i princip alla världens länder har enats om. Utbildningen innehåller också kritik kring den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter och hur den har uppstått. Studenterna får stor frihet att själva formulera frågeställningar och fördjupa sig i det man är mest intresserad av.

Hur såg en typisk dag som student ut?
– Vi blandade föreläsningar och seminarium ett par gånger i veckan. Vi skrev också egna papers där vi formulerade en frågeställning som vi sedan försökte svara på. Det var väldigt fritt. Man hade stor möjlighet att själv påverka sin inriktning i utbildningen.

Har du något bra tips på studieteknik?
– Jag blev rätt nära vän med två tjejer i kursen som jag pluggade mycket tillsammans med. Vi läste varandras papers och kommenterade. En av tjejerna tog jättemycket anteckningar medan vi andra använde överstrykningspennor i böckerna och gjorde små anteckningar i marginalerna.

Hur har du kunnat använda dina studier i yrkeslivet?
– Jag skrev om IMs möjligheter och utmaningar i att arbeta rättighetsbaserat med lokala kvinnogrupper i Guatemala och fick komma och presentera min uppsats på IM. Jag var sedan med om att ta fram rättighetsriktlinjer inom organisationen och har hållit många workshops i Sverige och ute i fält kring utvecklingen av rättighetsperspektivet. Enligt IM bör utvecklingssamarbete inte baseras på välgörenhet utan på ett rättighetsbaserat förhållningssätt.

Varför är de bra att studera humanistiska och teologiska ämnen?
– I vårt moderna samhälle ställs det höga krav på att man ska kunna samarbeta och nätverka mellan branscher och människor med olika världsbilder. Humaniora och teologi ger dig en förförståelse för väldigt många olika typer av utgångspunkter. Den här typen av ämnen är därför väldigt värdefulla och kan verka relationsbyggande.

Vad skulle du rekommendera blivande studenter att tänka på när de väljer sin utbildning?
– Det är viktigt att ha någon slags ide om vad du tror dig vilja jobba med. Vet du inte så läs en så bred utbildning som möjligt från början och sedan kan du smalna in på det du blir intresserad av. Försök skaffa livserfarenhet parallellt med utbildningen så du inte stänger in dig på universitetet i fem år. Du kan engagera dig ideellt vilket ger kontakter till framtida jobb.

Hur fungerade det att kombinera olika ämnen till en examen?
– På många sätt är det ett privilegium att man kan läsa olika ämnen på universitetet och kombinera ihop till sin egen examen. Man kan i princip göra en skräddarsydd utbildning, men samtidigt är det väldigt bra att de utvecklade mänskliga rättigheter till ett treårigt kandidatprogram med praktik och möjlighet till utbytesstudier. För mig passade det dock bra att inte gå en snitslad bana.

Har du gjort några utlandsstudier?
– Samtidigt som jag läste mänskliga rättigheter gjorde jag utlandspraktik genom IM och samlade information till min kandidatuppsats. Det finns massa beröringspunkter mellan IM och mänskliga rättigheter. Jag fördjupade mig i rättighetsperspektivet inom utvecklingssamarbete och det var det som gjorde att jag sedan fick jobb på IM.

Hur tog du klivet över till yrkeslivet efter examen?
– Jag fick komma och presentera min kandidatuppsats för internationella avdelningen på IM. Det låg rätt i tiden för IM just då. De ville förstärka det perspektivet. När de behövde någon till ett föräldravikariat på Sverigeavdelningen fick jag det och sedan jobbade jag på lite olika tjänster därinom till 2011 då jag började på den internationella avdelningen.

Vad gör du en dag på jobbet?
– Här i Sverige ger jag stöd till våra fältkontor och kvalitetssäkrar planer och rapporter som kommer in. Vi jobbar gemensamt med att ta fram och utveckla våra riktlinjer, styrdokument och verktyg för hur vi jobbar internationellt. Nu ska jag under fyra månader vara på vårt nyetablerade regionkontor i Amman i Jordanien och bistå i olika processer som pågår där. Jag ska vara med och förändra vår roll i regionen och rekrytera ny personal. Tidigare har vi mest arbetat med rättighetsfrågor för människor med funktionsnedsättning men nu ska vi även arbeta med kvinnors rättigheter och sexuell och reproduktiv hälsa. Jag kommer delta i processen att välja nya partners.

Vad är ditt framgångsrecept?
– Försöka ha en röd tråd genom det du gör när det gäller studier, reser, arbetslivserfarenhet och volontärengagemang. Försök identifiera och hitta beröringspunkter mellan dina studier och framtida yrkesliv, om du inte vill göra en akademisk karriär. Sätt upp mål för dig själv men var samtidigt öppen för möjligheter som uppstår. Ha mål som driver dig men som inte begränsar dig. Våga omformulera ditt mål utifrån det du lär dig

Klara Jamison Gromark

Namn: Klara Jamison Gromark
Bor:
Malmö
Yrke:
Handläggare på Individuell Människohjälp (IM) för Europa och Mellanöstern, metodutvecklare
Studerat:
Kandidatexamen i mänskliga rättigheter, statsvetenskap, folkrätt och ekonomisk historia. Pågående masterutbildning i Development Management via Open University parallellt med sitt heltidsjobb på IM.

Utredare/kvalificerad handläggare

Utredare arbetar ofta inom den offentliga sektorn, men också på större företag och organisationer. Arbetsuppgifterna varierar, men ofta innebär de att samla fakta, utarbeta förslag, planera och följa upp verksamhet. Många utredare arbetar i nära samverkan med politiker och ska också hjälpa allmänheten med information. Olika utredartjänster kräver olika utbildningar eftersom arbetsuppgifterna varierar mycket. Generella färdigheter från universitetsstudier betyder mycket, t.ex. förmåga att analysera problem och att formulera sig i tal och skrift. Ämneskunskaper i humaniora och teologi är viktiga för vissa tjänster, och språkkunskaper är särskilt viktiga för utredare med internationell inriktning.