lu.se

Nina Lind – mottagningshandläggare

Islamologin gav verktyg till att bemöta fördomar

Nina Lind har studerat både på program och fristående kurser. Den röda tråden har varit hennes brinnande intresse för Mellanöstern och valet att studera islamologi vid Lunds universitet föll sig därför naturligt.

Vad drömde du om att bli som liten?
– Det var lite olika. Någon gång när jag var riktigt liten hittade jag på att jag ville bli affärskvinna. Jag visste egentligen inte vad det var för något, men tyckte det lät spännande. När jag gick på högstadiet ville jag bli flygvärdinna och på gymnasiet tyckte jag det blev intressant med utrikespolitik och ville arbeta med det. 

Var det en självklarhet att du skulle studera vidare efter gymnasiet?
– Ja, på gymnasiet blev jag väldigt intresserad av Mellanöstern och speciellt Turkiet. Jag ville lära mig turkiska och orientalistikprogrammet i Uppsala var det enda som fanns med kombinationen språk och regionstudier. Det kändes som en självklarhet för mig just då att börja.

Hur var första dagen som ny student?
– Det kändes annorlunda jämfört med gymnasiet. Det var väldigt positiv att få koncentrera sig på det ämne jag var intresserad av.

Varför valde du att studera islamologi på Lunds universitet?
– Jag har alltid haft ett speciellt intresse för Turkiet och kände efter regionstudierna med mycket språk att jag hade en bra grundkunskap om landet men ville fördjupa mig mer. Om man verkligen vill förstå behövs kunskap om hur religionen samverkar med politiken.

Skulle du rekommendera andra att läsa islamologi?
– Ja absolut. Jag tyckte det var viktiga år i min utbildning. Utöver mitt intresse för Turkiet var en anledning till att jag läste islamologi att det finns mycket fördomar mot islam och muslimer. Jag tycker det är bra att få verktyg till att diskutera de frågorna och få en djupare förståelse om hur religion fungerar rent allmänt.

Vad fick du lära dig under dina studier i islamologi?
– Det viktigaste är tankesättet. Hur man tänker och resonerar kring religionen. Men vi tittade även på sakfrågor. Jag blev väldigt nära kompis med en tjej som konverterat till islam och diskuterade mycket med henne.

Hur såg en typisk dag som student ut?
– Vi hade några lektioner i veckan, men jag och min kompis var i skolan från åtta eller nio på morgonen och satt och läste innan det var lektion på eftermiddagen. Sedan läste vi lite till. Vi gjorde hela dagar av det. När vi hade föreläsningar var det många intressanta diskussioner. Jag minns speciellt en kurs där vi blandades med teologistudenter som läste till präst med väldigt bra kunskap om kristendomen och någon journalist. Det blev många infallsvinklar.

Har du några tips på bra studieteknik?
– Man kan säkert klara sig igenom många kurser utan att lägga ner någon större energi men har man intresse och vill få ut så mycket som möjligt är det bra att sitta och studera innan och efter föreläsningarna. Gör hela dagar av det. Ta dig tid att läsa litteraturen och ställ frågor. Utnyttja dina möjligheter till fullo.

Hur har du kunnat använda det du studerade i yrkeslivet?
– Jag jobbade först på kundtjänst så då kunde jag inte riktigt använda mina studiekunskaper mer än att jag har en djupare förståelse för olika människor och kulturer. Men nu har jag precis fått jobb som mottagningshandläggare på Migrationsverket och de krävde att man har en kandidatexamen vilket jag har tagit ut med islamologin som ett av ämnena. Sedan tror jag att det var en fördel att jag pratar turkiska. Jag kan ha nytta av det i jobbet.

Varför är de bra att studera humanistiska och teologiska ämnen?
– Man möter de här ämnena varje dag. När jag läser tidningen och när folk diskuterar har jag märkt att det saknas en grundläggande kunskap om hur man tänker kring religion och hur det fungerar. Det skapar fördomar. För att kunna bemöta fördomarna tycker jag att det är väldigt viktigt att läsa exempelvis islamologi. Det fungerar dessutom väldigt bra som komplement till andra ämnen.

Vad ska man tänka på när man väljer sin utbildning?
– Jag tror att man bör ha tänkt igenom var man vill komma med sin utbildning. Att man ser att man bygger ihop sin utbildning på ett bra sätt så att den kan ge det jobb man vill ha i framtiden. Ha ett slutmål så att man inte bara läser en massa intressanta ämnen. Jag har sett att de som har haft en tanke från början har lättare att få jobb.

Hur fungerar det att kombinera olika ämnen till en examen?
– Jag tycker det har fungerat bra. Jag har hållit mig inom ett område och det har fungerat jättebra. Det jag fick lära mig på islamologin gav mig nog mer än om jag läst klart orientalistikprogrammet i Uppsala. Det är väldigt bra att kombinera ihop egna ämnen till en examen.

Har du studerat något utomlands?
– Ja, jag åkte en termin till Turkiet. Jag tror att speciellt när man läser språk är det bra att läsa i det land språket talas. Man lär sig på ett annat sätt, men man får också se hur universitet och livet fungerar utanför Sverige.

Hade du någon praktik under din utbildning?
– När jag läste masterprogrammet i Mellanösternstudier hade jag en praktiktermin på Svenska forskningsinstitutet i Istanbul. Praktiken var viktig för att se hur sådana institutioner fungerar. Det gav mig en insikt i arbetslivet vilket skiljer sig en del från universitetslivet. Praktiken är också bra för att bygga ut sitt kontaktnätverk till när det är dags att söka jobb.

Hur var studentlivet som humanist?
– Jag bodde i Helsingborg när jag studerade i Lund och hade dessutom jobb vid sidan om studierna så jag var inte så aktiv i studentlivet. Det finns så många olika roliga saker man kan göra så man bör egentligen ta del av Lunds studentliv.

Hur tog du klivet över till yrkeslivet efter examen?
– Det sista jag läste var masterprogrammet i Mellanösterstudier och avslutade med praktik. I lite mindre än ett år arbetade jag sedan heltid på kundtjänst fram till augusti 2014. Då slutade jag och började söka jobb inom det jag vill jobba med.

Du ska precis börja jobba som handläggare på Migrationsverket. Hur kommer en arbetsdag där se ut?
– Utifrån den beskrivning jag har fått är det väldigt varierande, men ganska tufft. Jag kommer jobba med människor som är utsatta och har det svårt. Jag måste fatta viktiga beslut vilket kommer vara utmanande och stundtals jobbigt, men väldigt lärorikt och intressant.

Vad är ditt framgångsrecept?
– Jag bestämde mig för att jag ville jobba på Migrationsverket och sökte alla handläggarjobb jag ville ha och kunde få med min utbildning. Jag sökte alla jobb som lades ut i flera delar runt om i Sverige och så fick jag ett i Hedemora efter två månader. Innan jag fick det här jobbet kändes det svårt att göra så många ansökningar och inte få jobben. Det är tuff konkurrens så jag tycker att man får ta de möjligheter som finns. Det ska bli spännande att flytta till Hedemora och arbeta på Migrationsverket. Jag har bott i Uppsala innan så Hedemora är inte så långt ifrån.

Text: Lisa Kron

Nina Lind

Namn: Nina Lind
Bor:
Hedemora
Yrke:
Mottagningshandläggare på Migrationsverket
Studerat:
1,5 år på orientalistikprogrammet i Uppsala, erasmus en termin i Turkiet, islamologi A, B och C samt masterprogrammet i Mellanösternstudier.

Utredare/kvalificerad handläggare

Utredare arbetar ofta inom den offentliga sektorn, men också på större företag och organisationer. Arbetsuppgifterna varierar, men ofta innebär de att samla fakta, utarbeta förslag, planera och följa upp verksamhet. Många utredare arbetar i nära samverkan med politiker och ska också hjälpa allmänheten med information. Olika utredartjänster kräver olika utbildningar eftersom arbetsuppgifterna varierar mycket. Generella färdigheter från universitetsstudier betyder mycket, t.ex. förmåga att analysera problem och att formulera sig i tal och skrift. Ämneskunskaper i humaniora och teologi är viktiga för vissa tjänster, och språkkunskaper är särskilt viktiga för utredare med internationell inriktning.