Tema ondska – Filosofen: Den goda människan gläds åt andras framgång

Av Jan Olsson - Publicerad den 15 januari 2024
Marta Johansson Werkmäster
Filosofen Marta Johansson Werkmäster. Foto: Privat

Vad en människa är benägen eller motiverad att göra är ofta det som filosofer anser avgör ifall en individ räknas till de onda eller goda.

Det menar Marta Johansson Werkmäster, som nu i december disputerar på en avhandling om klander och vad som gör en människa klandervärd.

– Inom filosofin brukar man säga att en god människa är en människa som blir glad när det går bra för andra och som hjälper människor i behov av hjälp, säger hon.

Onda gläder sig åt andras misslyckanden

En ond människa är motiverad att göra ungefär det motsatta. Hon gläder sig när andra misslyckas, är likgiltig inför andras lidande och är beredd till handlingar som leder till lidande för andra. 

– Den onda människan kan till exempel se en människa ligga på marken men kallt gå förbi utan att ta reda på om människan behöver hjälp, säger Marta Johansson Werkmäster.

Vissa nazisters agerande under andra världskriget liknar den sortens kyliga ondska, menar hon.

– Ett pennstreck på ett papper möjliggjorde massmord och soldaterna lydde order. Filosofen Hannah Arendt kallade det ”den banala ondskan”, människors vilja att följa auktoriteter, säger Marta Johansson Werkmäster.