lu.se

Uthållighet ger bra prestationer i skolan

2018-06-28

Fotograf:Sandnes1070MOSTPHOTOS

Om du inte lyckas första gången... ... så försök igen, och igen, och igen. Det ligger en viss sanning i det gamla lärartalesättet visar ny forskning av kognitionsvetare vid Lunds universitet. Elever som inte ger sig utan försöker igen lyckas betydligt bättre och klarar mer avancerade uppgifter.

Forskarna från The Educational Technology Group vid Lunds universitet och Linköpings universitet använt sig av ett digitalt historiespel för att utvärdera hur uthållighet påverkar elevers prestationer. De fann att de som återvände till sin uppgift med nya krafttag efter att ha misslyckats gjorde betydligt bättre ifrån sig.

Självbilden att 'jag är någon som inte ger mig så lätt' verkar byggas 'bottom-up' ganska snabbt. Det krävs inte så stor mängd erfarenheter av att framhärda för att landa i detta.

– Detta är uppmuntrande ur undervisningsperspektiv då det tyder på att 'förmåga till uthållighet och att inte ge sig inom ett område' är något man kan lära sig. Det handlar inte om en personlig egenskap som finns där eller inte finns där, utan är möjligt för alla att utveckla – med rätt stöd, säger Agneta Gulz kognitionsvetare vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.

Eleverna som fortsatte försöka var varken smartare eller ansträngde sig mer än de som gav upp när de inte lyckades slutföra en uppgift korrekt. Men de löste betydligt fler och mer avancerade problem – även om de stannade upp och tog en paus efter att ha misslyckats.

Studien bygger på ett växande forskningsområde som visar att de med ett ”growth mindset”, det vill säga tron på att ansträngningar leder till förbättringar i motsats till en känsla av att ens förmågor är permanenta ”fixed mindset” – är mer framgångsrika i skolan.

Forskarna menar att resultaten kan användas för att hjälpa till att bygga smarta system som kan stärka de mindre uthålliga eleverna i deras ansträngningar och förbättra deras inlärning.

I studien observerade forskarna 108 elever i åldrarna 10–12 när de spelade ett digitalt historiespel. Eftersom uppgifterna blev allt svårare misslyckades de alla vid något tillfälle. När detta skedde fick de valet att gå vidare med en annan uppgift, försöka omedelbart igen eller efter en kort paus. En figur i spelet bad dem då att uppge orsakerna till deras beslut.
  
I spelet visade barnen sina historiska kunskaper och lärförmåga genom att undervisa och hjälpa en älva vid namn Timy i hens strävan att få en plats i teamet ”Castle of Time” (Tidens borg).

Varje gång en elev misslyckades fick hen fem val: att fortsätta med samma uppdrag, ett nytt och lättare uppdrag, ett annat uppdrag men av samma svårighetsgrad, ett svårare uppdrag, eller att ta en paus och spela ett parti Othello innan hen fortsatte.

– Intressant är att det gick lika bra för de elever som omedelbart åter gav sig på uppgifter de inte klarat, och de elever som först tog en mindre paus och sedan gav sig på uppgiften de inte klarat, berättar Agneta Gulz.

Studien pågick under 2–3 veckor och utgjordes av fyra lektioner som hölls i elevernas vanliga klassrum med läraren på plats. I slutet av lektionerna fick eleverna fylla i ett frågeformulär om hur svårt de upplevt att spelet varit, hur mycket de trodde att de hade lärt sig, om det var roligt, och hur mycket de ansåg att de ansträngt sig.
  
Det uppmättes inga betydande skillnader mellan de olika uthållighetsgrupperna när det gäller hur ansträngande, svårt, lärorikt och underhållande de tyckte lärspelet var. Till exempel svarade de mindre uthålliga barnen i samma utsträckning som deras mer uthålliga klasskamrater att de ansträngt sig mycket i spelet.

Trots detta lyckades de mest uthålliga eleverna betydligt bättre – de slutförde fler uppdrag och avancerade till en högre svårighetsgrad jämfört med de andra eleverna.

Agnetha Gulz presenterar studien nu i veckan vid den internationella konferensen för lärovetenskap som ingår i London Festival of Learning. Hon säger att forskningen kan få stor betydelse:
      
– Vi kommer alla någon gång att befinna oss i en situation där vi måste visa uthållighet för att slutföra en ny eller svår uppgift, säger hon. Även om uthållighet inte garanterar framgång blir resultatet garanterat inte framgångsrikt för den som ger upp.

– Denna insikt kan användas för att hjälpa till att utforma pedagogisk programvara som stöttar, och pushar, eleverna till att uppnå produktiv uthållighet. Ett intelligent adaptivt system skulle kunna identifiera elevernas uthållighetsmönster och framsteg, och anpassa sig därefter, avslutar Agneta Gulz.

 

 

 

Studien bakom resultaten ingår i projektet "Supporting Students’ – Productive Choices When Learning Gets Difficult" som finansieras av Wallenbergstiftelserna.

The London Festival of Learning
Agneta Gulz grupp Educational Technology Group medverkar med fyra bidrag, antagna i hög konkurrens, i London Festival of Learning.  Festivalen pågår mellan den 22–30 juni och inbegriper tre av de högst rankade internationella konferenserna inom Learning Science. På konferensen deltar världsledande experter inom Artificiell Intelligence (AI), learning sciences och på tekniska innovationer för utbildning.


Läs mer om:
Educational Technology Group vid Lunds universitet : www.lucs.lu.se/etg/

Agneta Gulz:  http://portal.research.lu.se/portal/sv/persons/agneta-gulz(5fab40df-af62-424b-8e76-9083b8a32042).html

The London Festival of Learning: https://www.londonfestivallearning.com/

Senaste nyheterna

Föreståndare för svenskt-amerikanskt institut och framstående dansk arkeolog blir hedersdoktorer vid Humanistiska fakulteten
2018-12-03
Bruce Karstadt, föreståndare för American Swedish Institute i Minneapolis, och Helle Vandkilde, ...

Student nominerad till årets Augustpris
2018-11-15
Karin Smirnoff, andraårsstudent på Författarskolan vid Lunds universitet har fått vara med om det ...

Konferens om Under strecket som kunskapsförmedlare
2018-11-15
I hundra år har akademiker och andra kunnat ”skriva en streckare” i Svenska Dagbladet. Vad har ...

Hur vi navigerar bland våra minnen
2018-11-09
Forskare har länge inte funnit någon förklaring till varför den del av hjärnan som heter ...

Från prestigeprojekt till lärosäte i världen – om Lunds universitet genom historien
2018-11-07
Varför finns det universitet i samhället? Vilken roll har de spelat i historien? Dessa och många ...

Fler nyheter