lu.se

Konferens om Under strecket som kunskapsförmedlare

2018-11-15

I hundra år har akademiker och andra kunnat ”skriva en streckare” i Svenska Dagbladet. Vad har denna långa kontinuitet av essäer betytt och vad betyder den idag? Den 22 november håller Lunds universitet en Under strecket-konferens som vetenskapligt belyser Under streckets historia och unika position som kunskapsförmedlare i offentlighetens Sverige.

Under 2018 firar Under strecket hundra år som daglig essäsida i Svenska Dagbladet. Sedan 1918 har över 35 000 artiklar publicerats och Under strecket framstår i kraft av sin kontinuitet som ett unikt forum för kulturkritik, fördjupning och popularisering av forskning och vetenskap.

– En streckare är ett sätt att hålla sig à jour med vad som händer. Den tar åtta minuter att läsa. För mig som forskare fungerar den också som en bro mellan olika akademiska fält, säger historikern Johan Östling som i samarbete med SvD:s kulturredaktion anordnar konferensen.

Vid konferensen kommer understreckarnas historia och plats i offentligheten att uppmärksammas.

– Upphovsmannen bakom Under strecket-essäerna var Ewald Stomberg som 1918 var andreredaktör på Svenska Dagbladet. Han ville fånga upp de läsare som följt första världskriget noga och som nu vill orientera sig i en ny värld. Under strecket vände sig redan från början till en borgerlig, bildad, framstegsvänlig och urban allmänhet, berättar Johan Östling.

Beteckningen ”under strecket” kom sig av en 1800-talstradition. I fransk press hade feuilleton blivit en benämning på en särskild avdelning i tidningen som främst behandlade kulturellt stoff. Den var grafiskt avgränsad från den övriga texten i tidningen, i allmänhet med ett streck. Texter som befann sig under strecket tenderade att vara skrivna av fackpersoner som stod självständiga från tidningens politiska linje.

Den långa kontinuiteten gör understreckarens position unik i Sverige. Det är intressant att se hur kunskapsförmedling förändrats under 100 år. I understreckaren finns en kontinuitet både innehållsligt och i vilka som skriver.

– Fram till 1980-talet var understreckaren starkt manligt dominerad – två av trettio som skrev var kvinnor. Det händer också saker med innehållet i slutet av 1900-talet. Då blir ämnen som film och annan populärkultur mer acceptabla. Samtidigt speglar streckarna hela tiden de frågor som diskuteras i den akademiska världen, säger Johan Östling.

Konferensen kommer också att diskutera digitaliseringens effekter och villkoren för framtidens kvalificerade kunskapsförmedling i ett förändrat medielandskap.

– Digitaliseringen under 2000-talet väckte farhågor. Men understreckarna står sig bra. I motsats till vad man trodde är läsarna beredda att betala för långa artiklar, säger Johan Östling.

– Det är i stort sett samma typer av skribenter idag som förr. Det är forskare, intellektuella, författare och frilansskribenter. Men det intressanta är att skribenterna i detta forum faktiskt kan komma från ingenstans, avs lutar Johan Östling.

Mer information om konferensen: http://konferens.ht.lu.se/en/under-strecket-100-ar/

Fakta: Konferensen är en del av kommunikationsprojektet ”Konsten att förmedla kunskap: Under strecket som digital resurs i ett nytt medielandskap” och stöds ekonomiskt av Riksbankens Jubileumsfond och Svenska Dagbladet. Projektet leds av Johan Östling och Lisa Irenius.


Senaste nyheterna

Föreståndare för svenskt-amerikanskt institut och framstående dansk arkeolog blir hedersdoktorer vid Humanistiska fakulteten
2018-12-03
Bruce Karstadt, föreståndare för American Swedish Institute i Minneapolis, och Helle Vandkilde, ...

Student nominerad till årets Augustpris
2018-11-15
Karin Smirnoff, andraårsstudent på Författarskolan vid Lunds universitet har fått vara med om det ...

Konferens om Under strecket som kunskapsförmedlare
2018-11-15
I hundra år har akademiker och andra kunnat ”skriva en streckare” i Svenska Dagbladet. Vad har ...

Hur vi navigerar bland våra minnen
2018-11-09
Forskare har länge inte funnit någon förklaring till varför den del av hjärnan som heter ...

Från prestigeprojekt till lärosäte i världen – om Lunds universitet genom historien
2018-11-07
Varför finns det universitet i samhället? Vilken roll har de spelat i historien? Dessa och många ...

Fler nyheter