lu.se

Hållbart jordbruk nyckeln till Uppåkras rikedom

2019-04-30

För att kunna jämföra sina värden i de arkeologiska sädeskornen odlade forskarna tillsammans med SLU odlingsruta som inte gödslats sedan 1950-talet (tv), respektive en gödslad odlingsruta (th). Genom att därefter mäta isotopvärden från dessa experimentella odlingar fick man fram referensvärden. Foto: Mikael Larsson

Arkeologer vid Lunds universitet har genom en studie av näringsvärdet i odlingsmarkerna i och runtom Uppåkra utanför Lund kunnat visa att det bedrevs ett hållbart jordbruk under bosättningens blomstringstid från 200–1000 e Kr. Stabil tillgång till mat kan vara en av nycklarna till att platsen utgjorde ett maktcentrum under så lång tid.

Genom tidigare fynd av dyrbara föremål och rester av byggnader har forskare länge vetat att bosättningen Uppåkra var en plats av betydelse och med ekonomiskt välstånd, men de har inte kunnat förklara varför det var så under hela 800-års tid.

– Betydelsen av en bördig jord kan inte överskattas. Fram till industrialismen då man oftast var beroende av skörden från sina egna åkrar var jordens bördighet avgörande för överlevnad och är fortfarande det på många håll i världen, säger Mikael Larsson, arkeobotaniker och forskningsledare bakom studien. Att en bosättning lever under en så lång tid betyder ett hårt tryck på jordarna och utan konsekvent näringstillförsel skulle de ha utarmats, fortsätter han.

I den nya studien har forskarna genom att analysera kväveisotoper i förkolnade sädeskorn kunnat få fram sambandet mellan gödsling och kväveisotoper i skörden för att uppskatta
kvävesvärdet i jordarna i och runtom Uppåkra centralplats. Resultatet visar att Uppåkras redan kända rikedom också fanns i jordbruket. Platsen hade bördiga jordar med höga näringsvärden under större delen av platsens existens.

– De första två århundrandena efter Kristus ser vi hur olika skördar speglar odlingsjordar med växlande näringsinnehåll, men från ca 200-talet och framåt har jordarna stabilt högre näringsvärden, vilket betyder regelbunden tillförsel av gödsel, säger Mikael Larsson.

I och med att de gödslat så frekvent och rikligt under lång tid vet vi att de har haft boskap eftersom gödsling från enbart hushållsavfall inte skulle ha varit tillräckligt berättar han.

För att kunna jämföra sina värden i de arkeologiska sädeskornen odlade forskarna tillsammans med SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) skalkorn på en gödslad odlingsruta, respektive en odlingsruta som inte gödslats sedan 1950-talet. Genom att därefter mäta isotopvärden från dessa experimentella odlingar fick man fram referensvärden.

– Den här typen av studie är den första i sitt slag från en järnåldersbebyggelse i Sverige. Den lilla kunskap vi har om gödslingens historia bygger främst på fynd av frön från näringskrävande åkerogräs bland förkolnade sädeskorn på arkeologiska boplatser. Arkeologiska spår av fähus och boskapsfållor är andra tecken som kan spegla hantering av gödsel, men de är få.

Den aktuella studien som gjordes på sädesslagen skalkorn, brödvete, råg och havre visar också att samtliga sädesslag såddes på marker i bördiga jordar. Det fanns heller ingen stor skillnad i näringsvärde mellan jordarna i Uppåkra och i dess omland.

– Detta stödjer också att det varit ett välstånd. Jordbrukarna har inte behövt välja strategiskt vilket sädesslag som skulle få den bördigaste jorden.

Skalkorn var det sädesslag som odlades storskaligt och från analyserna av kväveisotoper i sädeskornen visar fynden dessutom på att de boende i Uppåkra kunde förlita sig på skörd av skalkorn från flera olika åkermarker.  

– Man har därför troligen kunnat lagerföra spannmål och skapat sig en beredskap inför år med eventuellt sämre skördar, avslutar Mikael Larsson.

Text: Gisela Lindberg

Så här gjordes studien
Analys av stabila isotoper i förkolnat växtmaterial från arkeologiska utgrävningar har utvecklas till en betydelsefull metod för att undersöka det förhistoriska bruket av gödsel. Den relativa halten av specifika kväveisotoper i de förkolnade sädeskornen speglar mängden och typen av kväve i den dåtida odlingsjorden. Metoden ger oss möjligheten att identifiera användning av gödsel, men också att bättre förstå hur marker med varierande näringsförhållanden har nyttjats för olika grödor.  

I denna studie undersökte forskarna 40 olika arkeologiska kontexter i Uppåkra och i dess omland. Man tog 10 sädeskorn från varje kontext spritt över 1000 år. Samtaget bidrar detta till ett långtidsperspektiv av platsens odlingslandskap.


Uppåkra
Uppåkra är en av de viktigaste järnåldersbosättningarna i Syd Skandinavien och fungerade som tätbefolkat politiskt och religiöst maktcentrum under mer än tusen år, från 100‐talet f Kr till 1000‐talet e Kr. Att platsen var rik och en betydande handelsplats visar de många fynd som gjorts av importerade lyxprodukter som smycken och glasskålar, såväl som fynd från en utvecklad hantverksverksproduktion.

 

Kontakt:
Mikael Larsson, arkeobotaniker, Institutionen för arkeologi och antikens historia, LU
Mobilnr: 0768-035681

Jakob Bergman, Statistiska institutionen, LU
Per Lagerås, Arkeologerna, Statens Historiska Museer

Länk till artikeln: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0215578

Larsson M, Bergman J, Lagerås P. 2019. Manuring practices in the first millennium AD in southern Sweden inferred from isotopic analysis of crop remains. PLoS ONE doi.org/10.1371/journal.pone.0215578

Senaste nyheterna

Föreläsningskväll till minnet av Berlinmurens fall
2019-10-30
Mediehistorikern Marie Cronqvist är en av forskarna som föreläser under temakvällen Minnen av ...

Hallå där Alexander Bareis…
2019-10-11
Den österrikiske författaren Peter Handke tilldelades igår 2019 års Nobelpris i litteratur. Det har ...

Kandidatuppsats belönas med WB Stiftungspreis Wilhelm Busch
2019-10-03
Julia Helander har utsetts till mottagare av "WB Stiftungspreis Wilhelm Busch" för bästa ...

Religion & Existens: Tre samtal om konsten att överleva
2019-10-03
Centrum för teologi och religionsvetenskap arrangerar återigen samtalsserien "Religion och ...

Marie Cronqvist invald i Kungliga Vetenskapsakademien
2019-09-19
Mediehistorikern Marie Cronqvist har valts in i Kungliga Vetenskapsakademien i klassen för ...

Fler nyheter