lu.se

Forskningsprojekt om trespråkighet

2006-06-08

Syzanne Schlyter, professor i romanska språk, Christine Bozier, doktor i franska, och Gizela Håkansson, professor i lingvistik, samtliga vid SOL samt Anna Flyman Mattsson, lektor vid högskolan i Kristianstad, deltar i ett unikt forskningsprojekt om trespråkighet.

Bakgrunden till projektet beskriver forskargruppen på följande sätt:

”I dagens Europa är flerspråkighet nödvändig, om EUs mål för fri rörlighet över nationsgränser ska uppnås. Även oberoende av EUs påbud blir dagens samhället alltmer internationellt och man bildar familj över nations- och språkgränser. På grund av dessa flerspråkiga familjer, och eftersom språkforskningen har visat att barn under gynnsamma omständigheter kan lära sig nya språk betydligt lättare än äldre ungdomar eller vuxna, så har man nu i de flesta europeiska länder inrättat flerspråkiga skolor och förskolor. Forskningen om dessa visar att tidig inlärning, i åldern kring 4-6 år, är ett absolut överlägset sätt att lära sig fler språk på. Det är dock ännu oklart vilka miljöer, arbetssätt och samtalsformer som är de bästa för att flerspråkigheten ska utvecklas optimalt. Målet med projektet är att se hur den flerspråkiga kompetensen hanteras och utvecklas hos barn i en trespråkig förskola (Bilingual Montessori School of Lund), där skolans språk är svenska, franska och engelska. Vi vill undersöka denna mångfacetterade kompetens hos barnen i deras interaktion med de andra barnen och med lärarna, dvs beskriva deras samtalsmönster på de olika språken och med de olika personerna i deras omgivning. Detta för att se vilken typ av interaktioner och aktiviteter som gör det möjligt för barnen att kommunicera väl och därmed utveckla sina språk. Eftersom dessa interaktioner kan ske på tre olika språk, kommer barnen att ställas inför valet vilket språk det väljer till vilken person, och det kommer även att uppstå en hel del av vad som uppfattas som ’språkblandningar’, men som vi snarare kallar en typ av ’kodväxlingar’. Därför ska även kodväxlingar och språkval undersökas, framför allt i deras roll som kommunikationsstrategier. Studien blir longitudinell och observationerna sträcker sig över två år. Den är rent ekologisk, genom att barnen spelas in i den naturliga förskolemiljön med hjälp av trådlösa mikrofoner. Det grammatiska och lexikala utvecklingsnivån på varje språk bedöms på grundval av dessa inspelningar. Studien är ett led i forskningen kring flerspråkiga skolor i Europa och hur tidig inlärning/ utveckling av språk sker, och kan därmed få viktiga praktiska konsekvenser.”

Catta Torhell

Senaste nyheterna

Framstående tysk teolog och nydanande amerikansk forskare blir hedersdoktorer vid Teologiska fakulteten
2018-12-13
Corinna Körting, professor vid Hamburgs universitet, och Mark Nanos, forskare vid University of ...

Föreståndare för svenskt-amerikanskt institut och framstående dansk arkeolog blir hedersdoktorer vid Humanistiska fakulteten
2018-12-03
Bruce Karstadt, föreståndare för American Swedish Institute i Minneapolis, och Helle Vandkilde, ...

Student nominerad till årets Augustpris
2018-11-15
Karin Smirnoff, andraårsstudent på Författarskolan vid Lunds universitet har fått vara med om det ...

Konferens om Under strecket som kunskapsförmedlare
2018-11-15
I hundra år har akademiker och andra kunnat ”skriva en streckare” i Svenska Dagbladet. Vad har ...

Hur vi navigerar bland våra minnen
2018-11-09
Forskare har länge inte funnit någon förklaring till varför den del av hjärnan som heter ...

Fler nyheter