Barbara Törnquist Plewa

En inbiten humanist och en nyfiken och orolig själ, så beskriver hon sig. Barbara Törnquist Plewa är inne på sin andra mandatperiod som forskningsdekan på HT-fakulteterna. Med sig har hon en imponerande forskarkarriär, stora nätverk, gedigen erfarenhet och en stark vilja att skapa bästa möjliga villkor för forskarna.   

Du är aldrig ledig säger hennes närmaste, och barnen sa under uppväxten att hennes ständiga arbetande kanske skulle avskräcka dem från att att ge sig in i forskarvärlden.

– Forskningen är som ett kall för mig. Jag är inte en människa som längtar efter ett sommarhus. Jag är en nyfiken och orolig själ som vill se och göra nytt hela tiden.

Har du ingen hobby?

– Jag tycker om att resa och se nya länder och träffa nya människor. Just nu vill jag resa till Sydamerika och då har jag varit på alla kontinenter förutom Antarktis. Det mest fascinerande landet jag varit i är Japan. Jag valde faktiskt mellan att läsa japanska eller svenska. Anledningen till att det blev svenska var att japanskan hade bara antagning vartannat år.

Barbara Törnquist Plewa kom till Sverige från Polen som stipendiat för att läsa svenska 1981 efter att ha påbörjat sin akademiska bana på universitetet i Krakow där hon läste svenska och tyska.

– Vid den tiden låg Östeuropa bakom järnridån och allt var exotiskt i Skandinavien. Det blev politisk turbulens i Polen och militären tog över och krossade fackförbundet Solidaritet. Eftersom det rådde undantagstillstånd stannade jag längre än planerat i Sverige för att se vad som skulle hända. Ola Ullsten som var statsminister gav de som kom från Polen uppehållstillstånd. Jag kom in på läkarlinjen men valde att läsa kulturvetarlinjen och slaviska språk.

– Min avhandling var tvärvetenskaplig och handlade om polska historiska myter. Hur Solidaritet använde sig av det förflutna för att för att mobilisera folket till motstånd mot den kommunistiska regimen.”.

Du säger att forskningen är ett kall, men vad är det som driver dig i din roll som dekan?

– Jag trivs och känner mig bekväm i rollen. Det viktigaste målet för mig som forskningsdekan och ordförande Forskningsnämnden är att skapa optimala villkor för forskarna. I forskningsnämnden sitter otroligt erfarna forskare och det är otroligt stimulerande att jobba tillsammans med dem. Vi arbetar främst med strategiska frågor och vi bereder ärenden.

Vilka frågor kommer ni att arbeta med under den här mandatperioden?

– En stor del av arbetet är att analysera resultaten från Lunds universitets stora utvärdering av forskningen RQ20 och utifrån dem utveckla strategier.

En av de viktiga frågorna är hur vi ska stödja våra forskare för att söka de riktigt stora anslagen som ERC, Horizon och EU-programmen. En början på det arbetet var när vi nyligen startade en coachningsgrupp.

– Vi kommer också arbeta med hur vi kan slå vakt om forskartiden så att den inte äts upp av annat. Det är svårt att komma framåt i sin forskning med 20% forskningstid, en verklighet som alla lektorer känner igen sig i. Här vill vi bland annat verka för att att ge forskarna mer koncentrerad tid, till exempel för att skriva ansökningar om projektmedel. Den här frågan är ett mycket komplicerat uppdrag eftersom det finns så många strukturella begränsningar.

–Vi kommer nu kunna jobba med rekryteringsfrågor eftersom vi äntligen fick i hamn professorsprogrammet Vi såg i självutvärderingarna att det fanns en stor frustration ute på institutionerna, men nu kunde vi utlysa professorstjänster. Flera av professurerna hoppas vi ska kunna leda till fler samarbeten över ämnesgränserna. Att både stimulera och underlätta sådant samarbete är en annan mycket viktig fråga för oss.

                       

Professorsprogrammet

Bakgrunden till behovet av ett professorsprogram var att professorsbefordringama rubbade den ekonomiska balansen och urholkade fakultetsmedlen. När befordran inte
längre var en rättighet fattades beslut om befordringsstopp vid HT-fakultetema. Stoppet gjorde det möjligt utveckla ett professorsprogram utifrån verksamhetens behov och programmet är ett av HT-fakulteternas viktigaste strategiska beslut.

Professorsprogrammet utgår från två funktioner som professorer normalt har. Basprofessurerna upprätthåller viktiga strukturer inom ämnena, såsom forskarutbildningar. Rörliga professurer kan bland annat bidra till att göra starka forsknings- och utbildningsmiljöer nationellt eller intemationellt ledande och bidra med karriärmöjligheter inom HT-fakultetema för framstående lärare och forskare.

Forskartitel: fil. dr i slaviska språk och professor i Öst- och Centraleuropastudier

Uppdrag:

Sitter med i följande nämnder:

  • Ordförande i Forskningsnämnden HT
  • Ledamot i Centrala forskningsnämnden

Universitetsövergripande arbetsgrupper:

  • Biblioteksstyrelsen
  • grupp som arbetar med rankingfrågan
  • grupp som arbetar med att utveckla universitetsövergripande strategiska partnerskap med universitetet i Hamburg

Född: 1960 i Szydłowiec, Polen

Familj: Man och två barn

På en ledig stund: att ta del av människors livsberättelser vare sig de förmedlas i skönlitteratur, på film, via poddar eller i samtal i det verkliga livet

Viktigt: Uppmuntra nya idéer och ge stöd till deras förverkligande.

Läs mer om Barbara Törnquist Plewa i LU:s forskningsportal

Sidansvarig: malin.sjobergkansliht.luse | 2021-11-26