Stephan Borgehammar

Under sina tonår gick han i Athlone Boys’ High School i Johannesburg klädd i skoluniform med randig kavaj och slips. Han menar att frågan om varför humaniora och teologi är viktigt egentligen inte behöver ställas då humaniora är så självklart i människors liv att de skulle betala för det om de förstod det. Att få dyka ner i en originalhandskrift på latin från medeltiden är hans största forskarpassion.

Varför tackade du ja till att vara prodekan för forskarutbildningen?

– Jag hade ingen riktig lust egentligen, om jag ska var helt ärlig, men det behövdes en prodekan från den teologiska fakulteten. Eftersom forskarutbildningsfrågor ligger mig varmt om hjärtat tackade jag ja. Vi har uppemot 125 stycken anställda doktorander och minst lika många som inte är anställda, så det är ett stort arbete.

Vilka frågor är de viktigaste att jobba med under mandatperioden?

– En stor arbetsuppgift just nu är att se till att de många av doktorander som har drabbats hårt av Corona-pandemin kan slutföra sin forskning. De har bromsats upp av olika orsaker och måste nu ansöka om förlängning och ge en grund till varför. Det kan handla om att de inte kunnat genomföra ett fältarbete eller besöka ett arkiv som varit stängt.

– En annan viktig fråga är att förbättra mottagandet av doktorander från andra länder. Ett led i det arbetet är att göra informationen till dem bättre så de vet vad de ger sig in på och hur saker hanteras i Lund.

– Vi har skaffat fram medel till och organiserat en intensivkurs i svenska. Svenskundervisningen är efterfrågad också av andra fakulteter, men har varit underfinansierad.

– En tekniskt viktig sak som gäller de internationella doktoranderna är att få våra system på LU att fungera när doktoranderna börjar forska i Sverige. Eftersom de saknar personnummer får de annars ingen lön de första månaderna.

– Jag har behållit ansvaret för introduktionskursen som alla doktorander går och arbetat med den kontinuerligt sedan 2018. Det är bra att lära känna doktoranderna personligen och lyssna efter vad som är bra och vad som behövs.

– Det är en väldig spännvidd mellan våra ämnen och det gör att de har olika utgångspunkter och referensramar, men det finns vissa generella förmågor som behövs. De får bland annat en fördjupning i vad akademiskt arbete innebär. Vi har ett bra samarbete med biblioteket som ger dem mycket nyttig kunskap.

Varför är humaniora och teologi viktigt?

– Man behöver egentligen inte ställa den frågan. Alla är intresserade av något av våra ämnen, men värderar det inte i pengar eller samhällsnytta. Men vi behöver humaniora och teologi så mycket att vi skulle betala för det om vi förstod det. Kunskaper i humaniora och teologi är alltid nyttiga men inte alltid möjliga att sätta en prislapp på.                                                                                              

Dekan vid de teologiska fakulteterna och prodekan för forskarutbildningen – hinner du forska?

– Jag tror inte att jag kommer hinna med så mycket eget under de här tre åren mer än att avsluta projekt som är påbörjade. I stället är jag engagerad i projektet Lunds Domkyrka 2023. Lunds Domkyrka fyller 900 år då och jag samordnar för att det ska komma ut sju volymer om kyrkan och då gäller det att organisera och utnyttja sina kontakter.                                                                       

Du skriver på din forskningshemsida att det är en passion att studera handskrifter för dig. Vad krävs att bedriva handskriftstudier?

– Man måste lära sig känna igen handstilarna och givetvis kunna språket, som i mitt fall är medeltidslatin, och sedan när man vet vad som står i handskriften utöva textkritik. Jag tycker att det är särskilt stimulerande att få vara med om hela processen – att gå till biblioteket att uppleva skriften i original och sedan fortsätta därifrån.

Berätta lite om din uppväxt och bakgrund?

– Jag är delvis uppvuxen i Enåker som ligger i närheten av Sala i Uppland.

Min pappa var präst och något av en äventyrare och år 1972 när jag var 13 år, packade han ihop familjen och vi flyttade till Sydafrika. Jag tillbringade alla mina tonår i Johannesburg och gick i Athlone Boys’ High School klädd i randig kavaj med slips och så. Väl tillbaka i Uppsala studerade jag musikvetenskap, klassisk grekiska, latin och teologi.