Inspelade HT-dagsföreläsningar 2022

Här kan du se flertalet av årets föreläsningar. De är inspelade av UR samtiden.

Att hoppas och förtvivla i romersk exil

Under romersk kejsartid blir exil en allt vanligare straffpåföljd för både män och kvinnor. Obekväma individer skickas bort från den politiska hetluften, till karga öar i Medelhavet där de drömmer om att en gång få återvända till huvudstaden. För vissa infrias förhoppningarna när kejsaren väljer att återkalla dem för att själv framstå som vidsynt och förlåtande. För andra väntar bara förtvivlan över att aldrig få återse Rom.

Lovisa Brännstedtär forskare i antikens kultur och samhällsliv vid Institutionen för arkeologi och antikens historia.

Dikten i dödsannonsen

De flesta läser inte poesi så ofta, men det finns stunder i livet när det blir viktigt att finna de rätta orden. Då vänder vi oss gärna till poesin och versen. Ett sådant tillfälle är när någon vi älskar gått bort och vi ska formulera en dödsannons. I det här föredraget undersöks hur dödsannonsversen har förändrats och utvecklats under 1900- och 2000-talen. Vilka dikter är populärast? Vad brukar dikterna handla om? Vad säger dödsannonsversen om sin tid? Och vad har dödsannonsversen för funktion – egentligen?

Karin Nykvist är docent i litteraturvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum.

Folkresningen i Belarus 2020 och dess följder

Sommaren 2020 gick tusentals belarusier ut på gatorna i massdemonstrationer mot diktatorn Aleksandr Lukasjenko som styrt landet sedan 1994. Vad fick folket att tappa tålamodet och protestera? I föredraget presenteras bakgrunden till denna folkresning, dess karaktäristiska drag och dess följder. Frågan är: vilken framtid går Belarus till mötes?

Barbara Törnquist-Plewa  är professor i Europastudier vid Språk- och litteraturcentrum.

Hopp och förtvivlan i antropocen

Vår tidsålder − Antropocen − kännetecknas av klimatkris, skenande artdöd och kollapsande ekosystem och ger allt för många skäl till att känna förtvivlan. Många ger röst åt en djup känsla av sorg inför det som sker. I detta perspektiv är miljökrisen en kris som är såväl emotionell som existentiell och etisk. En angelägen fråga för samtiden är hur man kan skapa praktiker och strategier som förvandlar känslor av förtvivlan till hopp.

Ive Brissman är doktorand i religionshistoria vid Centrum för teologi och religionsvetenskap.

På plats i helvetets förgård

Miklós Nyiszli var en ungersk jude som, tillsammans med sin fru och dotter, deporterades från Transsylvanien till Auschwitz-Birkenau 1944. Som disputerad medicinare blev han utvald att dissekera liken efter de tvillingar som Josef Mengele utfört experiment på. Året efter krigsslutet utgav han en bok med redogörelser för vad han hade varit med om i förintelselägret, framför allt präglad av förtvivlan men med små inslag av hopp.

Ulf Zander är professor i historia vid Historiska institutionen.

Hopp och förtvivlan i romantiska romaner

The market for popular romance novels is huge with new iterations of traditional themes appearing all the time. Publishers like Harlequin categorise romance novels according to certain generic conventions, but what happens when these conventions collide? In this presentation, we look at the theme of hope and despair in novels featuring the seemingly improbable match between the desert sheikh and the English governess in what we identify as a distinctive sub-genre of the popular romance, the desert-governess romance.

Ellen Turnerär lektor i engelska vid Språk- och litteraturcentrum. Cecilia Wadsö Lecaros är docent i engelska vid Språk- och litteraturcentrum.

Föredraget hålls på engelska.

Lottagrått eller glitter? Mode under andra världskriget.

Trots världsomvälvande händelser, ransonering och materialbrist under andra världskriget fortsatte svenska modetidningar att rapportera om de senaste trenderna. Samtidigt publicerades statliga informationsbroschyrer med uppmaningar att lappa och laga för nationens skull och påbud om att konsumera nytt. Var det bäst att klä sig i allvarsbetonade och militärinspirerade plagg för att bejaka tidsandan? Eller kunde glitter och färg ge hopp om framtiden? Mode och kläder var en arena för att hantera och diskutera krigets påverkan.

Emma Severinsson är lektor i modevetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper.

Liven vi glömde – psykiatriska patienters livsberättelser

När Lunds hospital (Sankt Lars) öppnade portarna 1879 fylldes det snart med patienter från landets alla hörn. Och det fylldes också av deras berättelser. I journalerna antecknades vad patienterna berättade om sina hemförhållanden, sina relationer, sina svårigheter. Det är berättelser om förtvivlan men också om hopp. Efterhand glömdes de bort. Men det går fortfarande att ta del av dem. Om man närmar sig de psykiatriska dokumenten försiktigt och lyhört finner man fragment av liv, erfarenheter och personliga berättelser.

Cecilia Riving är forskare i historia vid Historiska institutionen.

Bilder från kärnkraftskatastrofen

In 2011 the Ukrainian government allowed tourism in the Chernobyl Exclusion Zone, intending to remind tourists of the space’s rejuvenation while giving hope to a nuclear future, thus, turning the Soviet time capsule into a space of creativity and exploration. How does images from and of the Zone reflect on the government’s intention of turning a space of despair into a place of hope?

Fannie Frederikke Baden är doktorand i konsthistoria och visuella studier vid Institutionen för kulturvetenskaper.

Föredraget hålls på engelska.

Hopp och förtvivlan i sjukrummet

Kring seklet 1900 skildrar många nordiska konstnärer sjukrummet. Detta måleri präglas ofta av en förtätning där olika tiders erfarenheter av livet och döden möts. Många verk uppvisar en ambivalens där hopp och förtvivlan inte ger uttryck för självklara berättelser. Snarare igångsätter verken reflektionen kring den sköra gränsdragning som åtskiljer begreppen och som ibland omkullkastar invanda föreställningar. I detta föredrag bildar Edvard Munchs måleri utgångspunkt för en tidsresa som reflekterar kring den fond mot vilken hoppets och förtvivlans föränderlighet träder fram.

Petra Preisler är doktorand i konsthistoria och visuella studier vid Institutionen för kulturvetenskaper.

Den inspelade föreläsningen på UR samtiden.

Hopp och förtvivlan hos profeter och poeter

Växlingen mellan hopp och förtvivlan är ofta den dramatiska drivfjädern i romaner, teaterpjäser och film. Närmare besett verkar hopp och förtvivlan vara konstanta komponenter i den mänskliga existensen. Profeterna i det gamla Israel gisslade tingens aktuella tillstånd samtidigt som de framhöll hoppet om en ljusare framtid. Tänkare i den kristna traditionen har utforskat hoppets och förtvivlans anatomi. Poeterna Harry Martinsson och Malte Persson erbjuder förtvivlan som ett botemedel mot naiv framtidstro. Är hoppets ankare en bild som behöver återupplivas?

Stephan Borgehammar är professor i praktisk teologi vid Centrum för teologi och religionsvetenskap.

Överallt liv. Överallt det levande. – Berättelser om sjukdom , minne och hopp.

Självbiografiska berättelser om sjukdom skildrar ofta en förtvivlan – inför kroppens begränsningar och ibland en förestående död. Men själva formen präglas på många sätt också av hopp. Hoppet handlar om minnen och samhörighet, om att kanske övervinna sjukdomen, men också om själva den berättande formen och språkets förmåga att ge mening åt upplevelser. Genom en diskussion av några samtida berättelser tecknas här konturerna av det hoppfulla i självbiografiska berättelser om sjukdom och död.

Katarina Bernhardsson är docent i litteraturvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum, lektor i medicinsk humaniora och bitr. föreståndare vid Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora.

Vad är hopp?

Rausingpristagaren Björn Petersson,  docent i praktisk filosofi vid Filosofiska institutionen, föreläser på temat "Vad är hopp?"
 

Modulspråk och mothugg

Med rubriken "Modulspråk och mothugg" kommer författaren Ida Börjel att ta sig an den svåraste, den ursinnigt sörjande modersgestalten i rekviemet "Ma".
 

Den utestängda älskaren – från Horatius till Söderberg

I Hjalmar Söderbergs berömda roman Den allvarsamma leken pendlar huvudpersonen Arvid Stjärnblom mellan hopp och förtvivlan i sin kärlek till Lydia Stille. Ibland nobbas han och ibland välkomnas han, på ett till synes nyckfullt sätt. Söderberg använder här, menar föreläsaren, det antika litterära motivet om ”den utestängde älskaren”, och har särskilt hämtat inspiration från den romerske poeten Horatius.

Martina Björk är forskare i latin vid Språk- och litteraturcentrum.

Efter Ragnarök

Ragnarök is the end of the world as Vikings knew it. Compared to other apocalyptic myths, it is often known without a renewal of the world, making it a very absolute, hopeless, end. Yet the myth does have a second part: the creation of Gimle, the new home of the gods. Why, then, do many representations focus on gloomy death? In this presentation, I will discuss English-language portrayals, from the eighteenth century to Neil Gaiman and Marvel, and how they approach the myth’s conclusion.

Jorunn Joiner är doktorand i engelska vid Språk- och litteraturcentrum.

Föredraget hålls på engelska.

Föreläsningar på temat –Hopp och förtvivlan

Hopp och förtvivlan – kan man tänka sig två teman som är mer självklara för humaniora och teologi att ta sig an? Det sägs att man kan kastas mellan hopp och förtvivlan, och många av föredragen under årets HT-dagar visar hur det sker i vitt skilda sammanhang. Sanningen är att forskningen om hopp och förtvivlan har tagit helt olika vägar.

Sidansvarig: malin.sjobergkansliht.luse | 2022-08-10