Skolspåret

HUMANISTISKA OCH TEOLOGISKA FAKULTETERNA

Skolspåret presenterar vi ett antal av årets HT-dagsföreläsningar som vi tror kan vara särskilt intressanta för elever och lärare. Du hittar också information om öppet hus, studievägledning och hur det är att bo i studentstaden Lund. 

2022 års upplaga av Skolspåret blir på plats i Språk- och litteraturcentrum (SOL), men kommer också samtidigt sändas digitalt LIVE. Anmälan för att delta på plats eller digitalt LIVE krävs.

Programmet för Skolspåret 2022 kommer att publiceras här ungefär i mitten av februari till början av mars.

Mer information om HT-dagarna https://www.ht.lu.se/samverkan/humanist-och-teologdagarna.

Här under hittar du 2020/21 års föreläsningar på Skolspåret.

Svenskans melodiska skatter glimmar tydligt för dem som inte kan språket. För svensktalare är glittret dock höljt i dunkel. Varför låter
svenska sjungande för dem som inte förstår? Varför tycker inte modersmålstalare det? Tittar vi in i huvudet skingrar sig dimmorna kring
strupens pärlor. Med modern teknik kan vi se skillnader i bearbetning av språkmelodi beroende på vilken hjärna som bearbetar den.

Mikael Roll är professor i fonetik vid Språk- och litteraturcentrum.

”Wi woro några timmar i detta de dödas rike”, skriver de två unga herrarna Höpken och Carleson i en rapport från en mumieexpedition
i Egypten år 1736. Vem var deras uppdragsgivare och varför reagerar de så starkt på handeln med egyptiska mumier i Kairo när de
själva plundrar en egyptisk krav? Sveriges roll i handeln med mänskliga kvarlevor från Egypten är en i hög grad dold historia. Sedd med
moderna ögon är den också en historia med makabra inslag.

Joachim Östlund är forskare i historia vid Historiska institutionen.

I Gamla testamentets texter och andra semitiskspråkiga texter från den gamla Främre Orienten används inte sällan den metaforiska bilden att visdomen finns i djupet, under marken, i dolda avgrunder. I det här föredraget gräver vi oss djupt ned, både tidsmässigt och bildligt, för att förhoppningsvis finna visdomen i det dolda – i texter på hebreiska, ugaritiska och akkadiska – för att finna vishetens skatter.

Ola Wikander är docent i bibelvetenskap vid Centrum för teologi och religionsvetenskap.

En parisisk aktris på en velociped av silver, en skandaliserad svensk skådespelerska. Vid slutet av 1800-talet utvecklades en ny veckopress med skvallertidningar och facktidskrifter. Många blev påfallande kortlivade och är i dag bortglömda. I ett nytt forskningsprojekt undersöks cykeltidningen Hjulsport och skvallerblaskan Gamla Breflådan. Även om de var mycket olika hade de också likheter. Svagheten för rykten, anmärkningsvärda prestationer och kändisar är några sådana likheter, liksom viljan att ligga i samhällets framkant med de senaste nyheterna från när och fjärran.

Lars-Eric Jönsson är professor i etnologi vid Institutionen för kulturvetenskaper.

När man tänker på arkeologi är det oftast på khaki-klädda män och kvinnor som gräver fram allehanda föremål av guld, flinta och keramik från gropar i jorden. Men sanningen är att några av arkeologins skatter finns dolda inuti de benmaterial av människor och djur som tas tillvara vid utgrävningarna. Från dem kan arkeologerna nu, inte klädda i khaki utan i labbrockar och skyddskläder, utvinna DNA, proteiner och isotoper som kan ge information om ting vi tidigare endast kunnat drömma om.

Erika Rosengren är doktorand i historisk osteologi vid Institutionen för arkeologi och antikens historia.

När man forskar om fotboll kan man fokusera på spelare, tränare, publiken, media, arenor eller pyrotekniken. Alla dessa element har det skrivits om. Men toaletter på olika arenor, särskilt för gästande supportrar, är fantastiska platser där en speciell kreativ aktivitet tar sig uttryck och syns, nämligen klistermärken. Supportrar från alla lag har egna, intressanta, kreativa, roliga eller kontroversiella klistermärken. I den här presentationen visas olika exempel på detta, och klistermärkets länkar till populärkultur och historia förklaras. Dessutom diskuteras klistermärket som folklig aktivitet och en typ av folk art.

Katarzyna Herd är forskare i etnologi vid Institutionen för kulturvetenskaper.

Den gömda skatten och sökandet efter den är ett litterärt motiv som tycks ha eggat människans äventyrslust i alla tider – och kanske också hennes ha-begär. En av de mest spridda berättelserna ur den klassiska fabeltraditionen handlar om en skatt som ligger gömd i en vingård. Men i stället för att uppmuntra läsarens drömmar om snabba klipp hyllar fabeln med sin överraskande slutpoäng det målmedvetna arbetet.

Erik Zillén är docent i litteraturvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum.

Våra liv styrs i allt högre grad av algoritmer. De finns i Googles sökmotorer men också i våra bilar, i sjukvårdens och socialtjänstens beslutsstöd, och de utför mycket av handeln på världens börser. Men algoritmer är inte så värderings- och fördomsfria som man kan tro. Algoritmer innehåller, förstärker och döljer värderingar som ibland är medvetet, men ofta omedvetet, inbakade i konstruktionen och valet av algoritmer och träningsdata. En av vår tids viktigaste frågor är hur vi gör denna process mer demokratisk.

Erik Persson är forskare i praktisk filosofi vid Filosofiska institutionen.

Kontaktinformation

Kommunikationsansvarig
Gisela Lindberg
046–222 72 33
gisela.lindbergkansliht.luse

HT-fakulteternas nya utbildningskatalog!

Beställ eller bläddra i katalogen!

Studievägledare svarar på dina frågor

Boka gärna en tid med Lunds universitets allmänna studievägledning som svarar online via Zoom, telefon eller mejl.

Nyfiken på studier?

Sidansvarig: malin.sjobergkansliht.luse | 2021-12-09