Skolspåret

HUMANISTISKA OCH TEOLOGISKA FAKULTETERNA

Årets skolspår är fullbokat.

Skolspåret presenterar vi ett antal av årets HT-dagsföreläsningar som vi tror kan vara särskilt intressanta för elever och lärare. Du hittar också information om öppet hus, studievägledning och hur det är att bo i studentstaden Lund. 

2022 års upplaga av Skolspåret blir på plats i Språk- och litteraturcentrum (SOL). Den digitala live-sändningen är inställd. 

Mer information om HT-dagarna https://www.ht.lu.se/samverkan/humanist-och-teologdagarna.

 

Aktuella föreläsningar

I Hjalmar Söderbergs berömda roman Den allvarsamma leken pendlar huvudpersonen Arvid Stjärnblom mellan hopp och förtvivlan i sin kärlek till Lydia Stille. Ibland nobbas han och ibland välkomnas han, på ett till synes nyckfullt sätt. Söderberg använder här, menar jag, det antika litterära motivet om ”den utestängde älskaren”, och har särskilt hämtat inspiration från den romerske poeten Horatius.

Martina Björk är forskare i latin vid Språk- och litteraturcentrum.

Det polska samhället präglas idag av en stark polarisering mellan företrädare för och motståndare mot regeringen, som styrs av det nationalkonservativa partiet Lag och Rättvisa (PiS). Minst lika splittrande är den sociala stratifieringen i landet som sätter tydliga avtryck på människors livschanser och välbefinnande. De proteströrelser som vuxit fram de senaste åren hänvisar ofta till hoppfulla minnen från Solidaritetsrörelsens tidevarv i sin strävan att hantera och förändra rådande tillstånd. Med avstamp i några exempel från de politiska barrikaderna vill jag i det här föredraget visa på det betydelsefulla samspelet mellan minne, hopp och handling i den polska samtiden.  

Agnes Malmgren är forskare i öst- och centraleuropakunskap vid Språk- och litteraturcentrum.

Under romersk kejsartid blir exil en allt vanligare straffpåföljd för både män och kvinnor. Obekväma individer skickas bort från den politiska hetluften, till karga öar i Medelhavet där de drömmer om att en gång få återvända till huvudstaden. För vissa infrias förhoppningarna när kejsaren väljer att återkalla dem för att själv framstå som vidsynt och förlåtande. För andra väntar bara förtvivlan över att aldrig få återse Rom.

Lovisa Brännstedt är forskare i antikens kultur och samhällsliv vid Institutionen för arkeologi och antikens historia.

Vår tidsålder − Antropocen − kännetecknas av klimatkris, skenande artdöd och kollapsande ekosystem och ger allt för många skäl till att känna förtvivlan. Många ger röst åt en djup känsla av sorg inför det som sker. I detta perspektiv är miljökrisen en kris som är såväl emotionell som existentiell och etisk. En angelägen fråga för samtiden är hur man kan skapa praktiker och strategier som förvandlar känslor av förtvivlan till hopp.

Ive Brissman är doktorand i religionshistoria vid Centrum för teologi och religionsvetenskap.

Miklós Nyiszli var en ungersk jude som, tillsammans med sin fru och dotter, deporterades från Transsylvanien till Auschwitz-Birkenau 1944. Som disputerad medicinare blev han utvald att dissekera liken efter de tvillingar som Josef Mengele utfört experiment på. Året efter krigsslutet utgav han en bok med redogörelser för vad han hade varit med om i förintelselägret, framför allt präglad av förtvivlan men med små inslag av hopp.

Ulf Zander är professor i historia vid Historiska institutionen.

Ragnarök is the end of the world as Vikings knew it. Compared to other apocalyptic myths, it is often known without a renewal of the world, making it a very absolute, hopeless, end. Yet the myth does have a second part: the creation of Gimle, the new home of the gods. Why, then, do many representations focus on gloomy death? In this presentation, I will discuss English-language portrayals, from the eighteenth century to Neil Gaiman and Marvel, and how they approach the myth’s conclusion.

Jorunn Joiner är doktorand i engelska vid Språk- och litteraturcentrum.

Föredraget hålls på engelska.

Informationspass med våra studentambassadörer och internationella kontoret.

I anslutning bjuder vi alla som är bokade på passet på en vegetarisk lunchmacka. Det finns även möjlighet att ställa individuella frågor till våra studenter efteråt.

Informationspass med våra studentambassadörer och internationella kontoret. 

I anslutning bjuder vi alla som är bokade på passet på en vegetarisk lunchmacka. Det finns även möjlighet att ställa individuella frågor till våra studenter efteråt.

OBS! Detta pass äger rum i sal C126 på LUX.

De flesta läser inte poesi så ofta, men det finns stunder i livet när det blir viktigt att finna de rätta orden. Då vänder vi oss gärna till poesin och versen. Ett sådant tillfälle är när någon vi älskar gått bort och vi ska formulera en dödsannons. I det här föredraget undersöks hur dödsannonsversen har förändrats och utvecklats under 1900- och 2000-talen. Vilka dikter är populärast? Vad brukar dikterna handla om? Vad säger dödsannonsversen om sin tid? Och vad har dödsannonsversen för funktion – egentligen?

Karin Nykvist är docent i litteraturvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum.

Trots världsomvälvande händelser, ransonering och materialbrist under andra världskriget fortsatte svenska modetidningar att rapportera om de senaste trenderna. Samtidigt publicerades statliga informationsbroschyrer med uppmaningar att lappa och laga för nationens skull och påbud om att konsumera nytt. Var det bäst att klä sig i allvarsbetonade och militärinspirerade plagg för att bejaka tidsandan? Eller kunde glitter och färg ge hopp om framtiden? Mode och kläder var en arena för att hantera och diskutera krigets påverkan.

Emma Severinsson är lektor i modevetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper.

När Lunds hospital (Sankt Lars) öppnade portarna 1879 fylldes det snart med patienter från landets alla hörn. Och det fylldes också av deras berättelser. I journalerna antecknades vad patienterna berättade om sina hemförhållanden, sina relationer, sina svårigheter. Det är berättelser om förtvivlan men också om hopp. Efterhand glömdes de bort. Men det går fortfarande att ta del av dem. Om man närmar sig de psykiatriska dokumenten försiktigt och lyhört finner man fragment av liv, erfarenheter och personliga berättelser.

Cecilia Riving är forskare i historia vid Historiska institutionen.

Kontaktinformation

Har du frågor?
Skriv till: htdagarht.luse

HT-fakulteternas nya utbildningskatalog!

Beställ eller bläddra i katalogen!

Studievägledare svarar på dina frågor

Boka gärna en tid med Lunds universitets allmänna studievägledning som svarar online via Zoom, telefon eller mejl.

Nyfiken på studier?

Bakom kulisserna på inspelningen av årets HT-dagar.

Se förra årets föreläsningar

Sidansvarig: malin.sjobergkansliht.luse | 2022-03-29