Westernryttare tror på lösa tyglar

I stallet står de oskiljaktiga hästarna Dancing Snowflake och Brave Little Peppy som är American Paint Horses, en klassisk westernras. 

– Westernridning missförstås lätt som en busridning med skarpa bett och mycket sporrar, berättar Malin Sjöberg medan hon ryktar, sadlar och gör Snowy färdig för en ritt i paddocken ihop med Peppys ryttare.

Men, säger hon, i westernridning rider man med lösa tyglar och jobbar med små tecken och rörelser med skänklarna och sätet.

– Cowboyen behövde ha en hand fri för att kunna använda lassot. Jag har ridit engelsk ridning tidigare där hästen hela tiden styrs med tyglarna, men i westernridning strävar man efter att hjälpa hästen att kunna jobba själv, kunna välja bästa vägen över en bro till exempel. 

Ger rätt förutsättningar

Hon drar en parallell till jobbet som kommunikatör. 

– Om vi till exempel håller en medie­träning handlar det om att ge folk rätt förutsättningar för att känna sig trygga och göra ett bra jobb när de möter pressen.

Som hästtjej som mer eller mindre växer upp i stallet tränas man tidigt i ledarskap, att jobba hårt och att ta ansvar.

– Om en av hästarna rymmer när du ska ställa in en annan häst i hagen kan du inte stå handfallen, utan tvingas agera och hitta lösningar på problemet. Du blir med­veten om hur mycket du kan. När man rider måste man vara lugn men bestämd, annars kan hästen bli osäker och försöka ta över ledarskapet.

Drar nytta av hästerfarenheterna

Erfarenheterna från stallet och hästryggen är något hon har stor nytta av i kommunikatörsrollen, anser Malin Sjöberg. Innan hon fick tjänsten på universitetet var hon kommunikatör på Räddningstjänsten. 

 – I kris- och räddningsbranschen vet man att det inte går att sitta och vänta. Det viktigaste är att man agerar, inte i vilken ände man börjar.

I paddocken lite senare visar Malin Sjöberg bland annat hur skänklarna och tyglarna används i westernridning och vad det innebär att galoppera på lång tygel. 

– Det var jätteläskigt när jag gjorde det första gången. Men att utmana mig själv i ridningen har gjort att jag inte är rädd för att pröva nya saker. Att utarbeta ett nytt koncept, som visar sig falla väl ut är det roligaste i kommunikatörsyrket, säger hon.