HEKIMA ska ge fattiga i utvecklingsländer rätt hjälp
Många gånger lever de internationella hjälporganisationernas satsningar inte längre än sex månader. Bakom ligger ofta brist på kunskap och förståelse för den lokala kulturen i landet. För att de marginaliserade själva ska kunna förklara och få den hjälp de behöver har etnologen Billy Jones skapat den sociala medieplattformen HEKIMA.
När etnologen Billy Jones själv arbetade i Kenya som hjälparbetare såg han på nära håll brister i de stora västerländska hjälporganisationers arbete. Brister som gjorde att deras hjälpprojekt inte överlevde på lång sikt.
– Beslutsfattarna i de stora västerländska hjälporganisationerna sitter långt borta och saknar därför både kunskap och en riktig förståelse för den lokala kulturen i landet där hjälpinsatserna ska ske. Istället för den top-down struktur som råder vill vi med HEKIMA skapa en bottom-up struktur där de fattiga kan påverka sina egna liv och kunna föra fram vilken typ av hjälp de behöver, säger Billy Jones.
Vill du berätta lite om HEKIMA?
– Hekima, som betyder vishet på swahili, är en social mediaplattform. Idén bakom bygger på att mottagarna, i det här fallet boskapsskötande kulturer i Kenya, som besitter kunskapen om sitt land, själva ska ha möjlighet att berätta vilken typ av hjälpinsatser de behöver.
– Idag finns det bara ett fåtal kanaler mellan beslutsfattarna och de fattiga i byarna och då uppstår ett stort gap dem emellan. Den lokala befolkningens erfarenhet och kunskap – vishet – om sitt land och sin kultur behöver nå fram till beslutsfattarna. Plattformen är tänkt att ge de marginaliserade makt att påverka sitt levebröd och sin ekonomi.
Hur fungerar Hekima rent konkret?
– Hekima består av två delar. Tillsammans med den lokala befolkningen gör vi etnografiska videor som förklarar en aspekt vardera av deras liv. Det kan handla om att dokumentera klimatförändringar som till exempel översvämningar och hur det förändrar deras liv som boskapsskötande folkgrupp. Med hjälp av dessa videofilmer, artiklar och poddar kan de förklara för beslutsfattarna vad de behöver och varför.
– Den andra delen av HEKIMA är den sociala mediaplattform som vi skapat för att vara en kanal för videofilmerna och poddarna. Den fungerar dessutom som en mötesplats där den lokala befolkningen kan träffa beslutsfattarna för hjälpinsatserna och de kan diskutera deras utmaningar och behov tillsammans.
Vad har det gett din forskning att göra en innovation av den?
– Det har bara gjort den rikare. Metodologiskt har den blivit mycket rikare. Vi har skapat en helt ny metod. I vanliga fall i en etnografisk studie hade vi åkt ner och gjort våra observationer medan i de här studierna har också lokalbefolkningen varit med i arbetet. Naturligtvis är det tillfredsställande att se sin forskning tillämpad och nyttig.
Vilken roll har LU innovation i utvecklandet av innovationen?
– De är hjälpsamma och lär en att se utåt och inte inåt med ens forskning. De ger också verktygen och vokabulären till att förstå sin forskning ur ett innovationsperspektiv. De stödjer projektet under alla steg i processen.
– De hjälper en också med att göra innovation ekonomiskt hållbar, genom att ge råd och know-how till en businessmodell som kan finansiera och kommersialisera produkten. Dessutom är de uppmuntrande och fungerar lite som cheerleaders.
Text: Gisela Lindberg
