lu.se

Hedersdoktorer

Humanistiska och teologiska fakulteterna utser hedersdoktorer varje år. Traditionellt utses framstående forskare eller personer som gjort stora insatser för forskningen.

Teologiska fakultetens hedersdoktorer 2017

Paula Fredriksen

Paula Fredriksen utses till den teologiska fakultetens hedersdoktor 2017, som ett erkännande av hennes internationellt högklassiga forskning. Fredriksen var under perioden 1990 till 2010 William Goodwin Aurelio Professor of the Appreciation of Scripture vid Boston University, USA, och är sedan 2009 the Distinguished Visiting Professor vid det Hebreiska universitetet i Jerusalem.

Karakteristiskt för professor Fredriksens forskning är ett uttalat tvär- och mångvetenskapligt perspektiv. Hennes forskning anknyter därmed till flera framgångsrika ämnen inom den teologiska fakulteten i Lund – Nya testamentets exegetik, patristik, judaistik och allmän religionshistoria – vilket gör henne särskilt lämplig för ett hedersdoktorat vid Lunds universitet.

Intresset för aposteln Paulus och kyrkofadern Augustinus löper som en röd tråd genom Paula Fredriksens forskning, från avhandlingen Augustine’s Early Interpretations of Paul (1979), där hon kombinerar tidig kyrkohistoria och nytestamentlig exegetik i ett receptionshistoriskt perspektiv, via monografin Augustine and the Jews (2008) till Paul, the Pagans’ Apostle som utkommer 2017. Paula Fredriksen har också skrivit om den historiske Jesus och om den tidiga så kallade Jesus-rörelsen som en riktning inom dåtidens judendom och har dessutom vinnlagt sig om att sprida forskningsresultaten till den breda allmänheten.

Teologiska fakultetens beslut att utse Paula Fredriksen till teologie doktor honoris causa är ett tecken på fakultetens uppskattning av hennes gränsöverskridande religionsvetenskapliga forskning och en önskan om fördjupat samarbete under många år framöver.

Hartmut Lehmann

Hartmut Lehmann är tysk historiker och honorärprofessor i kyrkohistoria vid Christian-Albrechts-Universität i Kiel. Han har varit direktor för det tyska historiska institutet i Washington D.C., och vid Max-Planck-Institut för historia i Göttingen. Lehmann är Foreign Honorary Member av American Academy of Arts and Sciences och ledamot av Göttinger Akademie der Wissenschaften. Han är sedan länge kyrkohistoriskt inriktad, med reformationen och reformationsjubileerna, pietismen samt kyrkan och nationalsocialismen som några tyngdpunkter. Han har vid ett flertal tillfällen besökt Sverige som medverkande vid konferenser (t.ex. Hilding Pleijel-Symposium VI 2009 om M.F. Roos och CIHEC-konferensen "Spiritual and Ecclesiastical Biographies", Kungl. Vitterhetsakademien 2015) och har även som recensent uppmärksammat litteratur från Lund. Hans breda, kulturellt motiverade definition av pietismen, som en företeelse över längre tid, har verkat inspirerande för flera svenska forskare.

Genom att promovera Hartmut Lehmann till teologie hedersdoktor under reformationsjubiléets år visar Teologiska fakulteten även sin uppskattning för hans kritik av reformationsjubiléernas politiska instrumentalisering av Martin Luther som tysk hjälte (t o m 1917), förelöpare till Hitler (1933) eller som förkroppsligande det goda, tyska arvet (DDR 1983). Istället vill han lyfta fram en djupt troende Luther, som erbjöd ett teologiskt alternativ till sin tids renässanspåvedöme. Han kritiserar den även i det nu aktuella jubileumssammanhanget slarviga användningen av senare mytbildning kring Luther, liksom allt triumfalistiskt jubilerande.

Humanistiska fakultetens hedersdoktorer 2016

Michael Dobson Fotograf:Nicola Watson

Michael Dobson

Dobson är professor i Shakespearestudier och föreståndare för The Shakespeare Institute i Stratford-upon-Avon sedan 2011. Dobson är inte bara en produktiv forskare; han är även en internationell brobyggare vars ansträngningar att föra samman Shakespeareforskare och Shakespeareentusiaster över hela världen innefattar både vetenskaplig och rent teaterinriktad verksamhet – Dobson är själv skådespelare och regissör med ingående kännedom om scenens alla märkliga realiteter och personligheter.

För engelskämnet i Lund har Michael Dobson under en följd av år varit en stor tillgång på flera sätt – han har agerat biträdande handledare och opponent på doktorsavhandlingar, arrangerat kurser i renässansdramatik för doktorander i engelska från hela Sverige, och bidragit till att återknyta engelskan till den renässansforskning som kännetecknar ämnet i dag. Dobson har även generöst välkomnat flera lundensare till Stratford sedan sitt tillträde som chef för The Shakespeare Institute.

Till information om Michael Dobsons hedersdoktorsföreläsning

Jens Vellev

Jens Vellev

Vellev är universitetslektor i medeltids- och renässansarkeologi vid Aarhus Universitet. Vellev är en av Europas ledande forskare och förmedlare inom fältet medeltidsarkeologi/historisk arkeologi, och hela hans verk har präglats av bredd, idérikedom och ett unikt entreprenörskap av stor betydelse för forskare i Lund och på många andra platser.

Vellev är känd som initiativtagare, ägare och huvudredaktör för den ansedda tidskriften ”Hikuin” och förlaget Hikuin som startades 1974. Vellev var även en av initiativtagarna när ämnet medeltidsarkeologi etablerades vid Aarhus Universitet i Danmark 1972. Han medverkade senare till att ämnet breddades så att det från 2006 kom att inkludera renässansen.

Jens Vellev har genom årtionden varit en generös inspiratör för arkeologer i såväl forskning som förmedling, och han har genom sina många initiativ öppnat upp för studenter, doktorander och kolleger att gräva ut, forska och inte minst publicera.

Till information om Jens Vellevs hedersdoktorsföreläsning

Teologiska fakultetens hedersdoktorer 2016

Marilynne Robinson. Fotograf: Kelly Ruth Winter

Marilynne Robinson

Robinson tillhör de mer erkända författarna inom nutidens engelskspråkiga litteratur. Hennes debutroman Housekeeping från 1980 tilldelades the PEN/Hemingway Award för bästa debutroman och nominerades till Pulitzerpriset för fiktion. Det dröjde sedan tjugofem år tills hon publicerade sin andra roman, Gilead, vilken belönades med Pulitzerpriset. Även Home, den fristående uppföljaren till Gilead från 2008, förlänades flera priser, inklusive Orangepriset för fiktion. 2014 publicerades Lila, där Robinson ännu en gång återvänder till tematiken i de två tidigare böckerna. Boken har erhållit hyllande recensioner världen över och befäst Robinsons status som en internationellt erkänd författare.

Robinsons skönlitterära författarskap har en teologisk prägel av ett sällsamt slag. Genom sina lågintensiva berättelser och komplexa karaktärer förmår hon skriva och tala om religion på ett sätt som inte är banalt och förvanskande, men inte heller apologetiskt och påträngande.

Vid sidan av sitt skönlitterära författarskap har Robinson skrivit en lång rad icke-fiktiva böcker där hon diskuterar teologi, filosofi, litteratur och historia. Till de mest uppmärksammade hör Absence of Mind: The Dispelling of Inwardness from the Modern Myth of the Self, ursprungligen en serie föreläsningar hållna vid Yale University 2009. Andra titlar inkluderar Mother Country: Britain, the Welfare State and Nuclear Pollution (1989), The Death of Adam: Essays on Modern Thought (1998), When I Was a Child I Read Books (2012) och The Givenness of Things (2015).

Genom sina icke-fiktiva verk visar Robinson att hon inte bara är en stor författarinna, utan också en viktig tänkare i vår tid. I sina kulturkritiska essäer vänder hon upp och ner på invanda stereotyper och blottar den föraktfulla attityd vi ofta tillåter oss att ha mot historiens förlorare. Hon synar dåligt underbyggd populärvetenskap och avkläder hur religion ofta brukas för nationalistiska och imperialistiska syften.

Robinsons rika författarskap fångar upp och speglar väsentliga aspekter av nutida teologisk, filosofisk och etisk forskning. Hon reflekterar kritiskt över hur det bibliska arvet kan bidra till våra pågående diskussioner om vad som är ett gott samhälle och vari människans värde består. Robinson utgör en konstruktiv och nytänkande röst i frågor som rör klimathot, internationell politik och sambandet mellan en alltför reduktionistisk tolkning av världen och en motsvarande reduktionistisk syn på människan.

Teologiska fakultetens beslut att utse Marilynne Robinson till teologie doktor honoris causa är ett uttryck för fakultetens djupa uppskattning både av Robinsons kritiska röst i samtiden och av hennes enastående litterära konstnärskap.

Till information om Marilynne Robinsons hedersdoktorsföreläsning

På facebook

Joel Robbins.

Joel Robbins

Joel Robbins, professor i socialantropologi vid universitet i Cambridge utför banbrytande socialantropologisk forskning om karismatisk kristendom.

Robbins hör till den första generationen av antropologer som primärt forskar om kristendom, en trend som har vuxit till att bli det som idag kallas kristendomens antropologi. Robbins har gjort fältarbete i det isolerade Urapmin-samhället i Papua Nya Guinea, där befolkningen utan mission från andra själva ”hämtat” kristendom till byarna och tolkat den i sin kontext. Denna studie föranledde Robbins att gå vidare till frågeställningar som berör radikala kulturella förändringar.

Robbins arbete utmärkts av hög teorimedvetenhet och innefattar även studier om ritual, etik, religionsfilosofiska frågor och religionspedagogik, alltid utifrån en antropologisk synvinkel. Han är en banbrytare i sitt sätt att föra dialog mellan antropologi och teologi och har aktivt arbetat för att skapa fungerande utbyten mellan de två disciplinerna. Detta har lett till ett bredare samarbete med teologer och antropologer samt att antropologer som forskar inom andra religioner än kristendom intresserar sig för dessa religioners teologi.

Robbins teoretiska och empiriska frågeställningar öppnar för möjligheten till ett samarbete mellan alla teologiska och religionsvetenskapliga discipliner vid teologiska fakulteten i Lund. Han är sedan tidigare involverad i ett projekt vid Centrum för teologi och religionsvetenskap. Hans forskning är även användbar för andra ämnen inom samhällsvetenskap och humaniora.

Teologiska fakultetens beslut att utse Joel Robbins till teologie doktor honoris causa är ett tecken på fakultetens uppskattning av samarbetet mellan honom och den teologiska och religionsvetenskapliga forskningen i Lund och en önskan om ett fortsatt och fördjupat samarbete under många år framöver.

Till information om Joel Robbins hedersdoktorsföreläsning

Facebook

Humanistiska fakultetens hedersdoktorer 2015

Pia Bennike

Lektor emeriti vid Rättsmedicinska institutet och extern lektor vid Saxo Instituttet vid Köpenhamns universitet, lic. med. Bennike står för en solid forskargärning som antropologisk medarbetare i flera forskningsprojekt som berör humant skelettmaterial, i synnerhet frågor kring sjuklighet och välbefinnande i arkeologiska sammanhang, DNA-analyser av stenålderskelett samt studier av migration i förhistorisk tid baserat på strontiumisotoper. Hennes specialiteter är paleopatologi, skelettbiologi, människans utvecklingshistoria samt medicinhistoria.
 
Pia Bennike har spelat en avgörande roll för etablerandet av paleopatologi i Skandinavien, och därmed utökat humanosteologins möjligheter att utforska populationer som vi endast känner via skelettmaterial. I det här sammahanget är hon en pionjär. Hennes forskning har inspirerat andra osteologer, och studenter från Lund har alltid välkomnats till Köpenhamn för guidning i Medicinsk Historisk Museums samlingar.
 
 
Oda Wischmeyer

Evangelisk-luthersk teolog och professor emerita i Nya Testamentets exegetik vid universitetet i Erlangen-Nürnberg. I sin forskargärning har hon främst arbetat med hermeneutik i relation till Nya Testamentet, med aposteln Paulus och med tidig judendom.
 
För Lund har Oda Wischmeyer under en följd av år varit en stor tillgång. Hon var panelordförande vid RQ08 och bidrog med effektivt ledarskap och kraftfulla konstruktiva synpunkter. Som ledamot av HT-fakulteternas Scientific Advisory Board (SAB) 2009-2014 har hon gjort extraordinära insatser, framför allt i samband med forskningsutvärderingen HTRQ14.
 
Oda Wischmeyers mångåriga insatser för HT-fakulteterna kännetecknas av klarsyn, välvilja och en osviklig integritet.
 
 
Manfred Pienemann

Professor vid universitetet i Paderborn, där han leder en forskargrupp om andraspråksinlärning. Han är även gästprofessor vid universitetet i Newcastle. Pienemann är en av världens ledande andraspråksforskare, och medverkade under 1980-talet i det banbrytande ZISA-projektet, vilket lade grunden till dagens forskning om utvecklingsstadier i andraspråksinlärning. Utifrån denna forskning utvecklade han sedan en teori om grammatiska processer i andraspråksinlärning, Processability Theory (PT), en teori som testats på en stor mängd språk och som ligger till grund för flera stora forskningsprojekt vid LU.
 
Pienemann har hållit inspirerande kurser och seminarier vid SOL under flera år, och inspirerat studenter och doktorander att forska och skriva om språkutveckling.
 

Teologiska fakultetens hedersdoktor 2015

Per Åkerlund

I mer än 35 år har bokförläggaren Per Åkerlund givit ut böcker av svenska teologer, inte minst från Lundafakulteten, och aktivt spårat upp och föreslagit teologisk litteratur att översätta till svenska, såväl äldre som modern. Han har på så sätt bidragit inte bara till bokproduktion i snäv mening utan till att bredda förståelsen för andra religiösa traditioner i historia och i nutid.

Tack vare Per Åkerlund finns det på svenska ett för nordiska förhållanden osedvanligt brett urval av såväl äldre som aktuell teologisk litteratur. Vi har genom Per Åkerlunds verksamhet tillgång till klassiska kristna texter, litteratur om mystik i olika traditioner, samt facklitteratur om filosofi, psykologi, historia, konst, musik och litteratur. Per Åkerlunds breda utgivning har fått ett betydande genomslag i vidare kulturella sammanhang.

Teologiska fakultetens beslut att utse Per Åkerlund till teologie doktor honoris causa är ett konkret tecken på uppskattningen av hans bidrag till verksamheten vid fakulteten och dess Centrum för teologi och religionsvetenskap.

Humanistiska fakultetens hedersdoktorer 2014

Ebba Fischer

Ebba Fischer är styrelseordförande i Crafoordska stiftelsen sedan 2008. Under hennes ordförandeskap har stiftelsen medverkat till att en professur i ämnet mänskliga rättigheter inrättats vid humanistiska och teologiska fakulteterna i Lund. Stiftelsen stödjer fakulteternas nybygge vid Sölvegatan, byggnadskomplexet LUX, med inflyttning under 2014. Därmed fullföljer Ebba Fischer den satsning på humaniora som inleddes med stödet till skapandet av Språk- och litteraturcentrum, SOL, även det ett omfattande byggnadsprojekt som avslutades 2005.

            En av de stora vinsterna med LUX och SOL är att studenternas utbildningsmiljö förbättras radikalt. Ebba Fischer, som själv har ett förflutet i nations- och karnevalssammanhang, har ett starkt engagemang för studenter och utbildning. Inom ramen för byggprojektet LUX har hon särskilt intresserat sig för de studerandes behov och för biblioteket, humanioras hjärta.

            Ebba Fischers humanistiska engagemang stannar dock inte vid akademisk humaniora. Det lokala kulturlivet i Skåne ingår också i hennes intressesfär, och hon har stöttat flera initiativ med inriktning på konst, musik och historia. 2013 års humorfestival är ett exempel; ’Thomanders jul’ är ett annat.

Humanitär verksamhet är viktig för Ebba Fischer, liksom för hennes föregångare i Crafoordska stiftelsen. Både som styrelseordförande och som privatperson verkar hon för att lindra den nöd – psykisk lika väl som fysisk – som drabbar människor även i det moderna välfärdssamhället. Hedersdoktoratet till Ebba Fischer är en påminnelse om att humaniora och humanitet går hand i hand.

Ulla Lund Hansen

Ulla Lund Hansen är emeriterad lektor i arkeologi vid Saxo-institutet, Köpenhamns universitet. Hennes forskning om den romerska järnålderns materiella kultur och om kulturmöten under romersk tid är välkänd även utanför Danmark. Ulla Lund Hansens vetenskapliga gärning har skapat en stabil grund för den kronologi som lundaarkeologerna tillämpar, och den har betytt mycket för de lundensiska kollegernas tolkningar av handel, hantverk, migration och makt under det första årtusendet e. Kr. i Skandinavien och det kontinentala Europa.

            Ulla Lund Hansen har under många år varit en viktig person i arkeologiska samarbetsprojekt mellan Lunds och Köpenhamns universitet. Hon har varit initiativtagare till och koordinator i kontakter mellan studenter, doktorander och forskare från de båda universiteten. Projekten Kulturella relationer i Öresundsregionen och Öresund – barriär eller bro? kan nämnas som exempel på samarbeten som inspirerat forskargrupper på båda sidor av Sundet.

            Ulla Lund Hansens forskning har varit av mycket stor betydelse för lundaarkeologin, inte minst för Uppåkraprojektet vid den arkeologiska institutionen i Lund. Hon har medverkat i betygsnämnder vid disputationer i Lund och som sakkunnig inför tjänstetillsättningar, och hon har på olika sätt berikat den lundensiska forskarmiljön med sin omfattande och inspirerande kunskap. Det mångåriga samarbetet och kontakterna mellan arkeologer i Lund och Köpenhamn är till stor del Ulla Lund Hansens förtjänst. Både som forskare och som person har hon gjort stora insatser för arkeologin i Lund och därmed för universitets humanistiska fakultet.

Marga Reis

Marga Reis är honorärprofessor vid Humboldtuniversitetet i Berlin. Hon var tidigare lärostolsprofessor i tysk språkvetenskap vid universiteten i Köln (1977-1984) och Tübingen (1984-2010). Det kan tilläggas att hon 1980 blev utsedd till professor vid Berkeley, men hon tillträdde inte den tjänsten.

            Marga Reis’ forskning uppvisar en imponerande bredd som sträcker sig från den historiska språkvetenskapen över grammatikens kärnområden ända fram till den s.k. pragmatiken. Både som forskare och som person har hon haft ett avgörande inflytande på den germanistiska lingvistiken i Tyskland under de senaste 30 åren. Hon är dessutom en mycket engagerad akademisk lärare, som varit huvudhandledare för nästan 40 avhandlingar under årens lopp.

            Språkforskningen vid Lunds universitet har under en följd av år haft stor glädje av samarbetet med Marga Reis. Tillsammans med lundaprofessorn Inger Rosengren ledde hon det svensk-tyska samarbetet Sprache und Pragmatik, som engagerade flera svenska och tyska spetsforskare och som också erbjöd en möjlighet för svenska doktorander att komma i kontakt med den tyska språkforskningen. Marga Reis har upprepade gånger gästat de tyska och nordiska språkvetenskapliga seminarierna i Lund, och hon har engagerats som lärare vid språkvetenskapliga doktorandkurser här. Två gånger har hon opponerat på avhandlingar i tysk språkvetenskap i Lund.

            När humanistiska fakulteten nu utser Marga Reis till hedersdoktor uppmärksammas ett mångårigt samarbete, som inneburit riklig inspiration och vägledning för mer än en generation lundensiska språkforskare.

Teologiska fakultetens hedersdoktor 2014

Ronald L. Grimes

Ronald L. Grimes

Ronald L. Grimes, Emeritus Professor i Religion and Culture vid Wilfrid Laurier University i Waterloo, Ontario, Canada har utsetts till teologie hedersdoktor vid Lunds universitet för förtjänstfull och innovativ forskning om ritualer.

I sin internationellt framstående forskning har Grimes gett banbrytande bidrag till ritualstudier. Arbetet Beginnings in Ritual Studies (1982) tillhör idag ritualforskningens ”kanon”. Inom det interdisciplinära fältet Ritual Studies, som han initierade 1982, visar han hur mångskiftande ritualstudier kan vara och hur olika discipliner kan analysera de formaliserade handlingar som vi betecknar som ritual.

Professor Grimes ritualteorier och metoder är mycket användbara för att förstå det rituella språket. I Ritual Criticism (1990) erbjuder han verktyg för att utvärdera riter, verktyg vars paralleller vi kan finna inom litteraturvetenskap och teaterkritik.

Ronald L. Grimes är en välrenommerad forskare som intresserar sig för fält som forskarna på CTR bearbetar utifrån flera olika discipliner. Inte minst hans fokus på framställningen – performance – är användbart för religionsvetare och teologer (bl.a. liturgiforskare, kyrkohistoriker, exegeter, religionsantropologer, religionspsykologer, religionssociologer), men även för forskare inom humaniora och samhällsvetenskap.

Teologiska fakultetens beslut att utse Ronald L. Grimes till teologie doktor honoris causa är ett tecken på fakultetens uppskattning av samarbetet mellan honom och den teologiska och religionsvetenskapliga forskningen i Lund.

Teologiska fakultetens hedersdoktor 2013

Susan Ashbrook Harvey

Susan Ashbrook Harvey

Susan Ashbrook Harvey

Susan Ashbrook Harvey, professor i Religious Studies vid Brown University, Rhode Island, USA, har främst ägnat sin forskning åt den syriska kristenhetens historia och teologi. Hon är en internationellt framträdande patristiker och en av få kvinnliga ortodoxa teologer med gedigen erfarenhet av ekumenisk dialog. I sin forskning visar hon på den syriska kyrkans offentliga och kulturbärande roll historiskt och idag.
 
Teologiska fakulteten vill uppmärksamma hennes avgörande insatser för förståelsen av den syriska kyrkan, som genom invandringen blivit en av de största kyrkorna i Sverige.
 
Susan Harvey har brutit ny mark bland annat genom studier av sinnenas roll för religiös erfarenhet och gestaltning i senantiken, studier av kvinnors roll i församlingsliv och i religiös utbildning, och studier av hymner som uttryck för en religiös bildningskultur.
 
Fakultetens beslut att utse Susan Harvey till teologie doktor honoris causa är ett konkret tecken på uppskattningen av hennes forskning och det långvariga samarbetet mellan henne och den patristiska forskningen vid Centrum för teologi och religionsvetenskap.

Humanistiska fakultetens hedersdoktorer 2013

John Broome, Stig Persson och Elisabet Wentz-Janacek

John Broome

Professor John Broome är professor i moralfilosofi i Oxford, där han tillhör Corpus Christi College. Tidigare har han haft professurer vid universiteten i St Andrews och i Bristol. Vid det senare lärosätet kombinerade hans lärostol två forskningsdiscipliner, nationalekonomi och filosofi. Professor Broome inledde sin lysande forskarkarriär som ekonom, och i hans forskning korsbefruktar de båda ämnena varandra: filosofer får lära sig hur föreställningar om vad som är rationellt och etiskt riktigt påverkas av ekonomiska faktorer, och ekonomer uppmuntras att beakta den filosofiska grundvalen för sin vetenskap. Boken Ethics out of Economics (Cambridge University Press, 1999) vittnar om denna korsbefruktning.
 
Etiska spörsmål som berör oss alla står i förgrunden för professor Broomes vetenskapliga gärning. Redan som ung forskare sysslade han med frågan om hur man ska bära sig åt för att vara rättvis under ovissa betingelser. Ett annat forskningsintresse som följt honom genom åren är frågan om människolivets värde. Bland de frågor han ställt sig är på vad sätt det är värdefullt att leva längre. Boken Weighing Lives (Oxford University Press 2004) handlar om vad mänskligt liv är värt, och den har väckt stor uppmärksamhet hos filosofer världen över.
 
Bland allmänheten brukar filosofer uppfattas som personer som sysslar med svårgenomtränglig materia på ett svårbegripligt språk. Professor Broome avviker starkt från denna bild: han talar och skriver klarspråk, ibland på ett lätt provocerande sätt, och hans forskning förenar systematisk tydlighet med analytiskt djup. Hans samarbete med Filosofiska institutionen i Lund har manifesterat sig på flera plan, bl.a. i publikationer utgivna av institutionen. Detta samarbete är av stort värde för lundafilosofin och därmed för Humanistiska fakulteten vid Lunds universitet.

Stig Persson

Docenten, medicine doktor Stig Persson är läkare och kardiolog, men skälet till att han nu utses till hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten har inte med medicin att göra. Utmärkelsen beror på en enastående ideell insats, som ledde till att Lund och dess universitet fick ett historiskt museum som lockar förtjusta besökare från när och fjärran. Samtidigt fungerar det som en utomordentlig vetenskaplig resurs för forskare i Lund och annorstädes, särskilt inom den arkeologiska disciplinen.
 
År 2003 befann sig Historiska museet i Lund i djup kris. En nedläggning stod för dörren, men ett beslut från universitetsstyrelsen och tillsättandet av en ny styrelseordförande förvandlade krisen till en framgångssaga. Denne ordförande var Stig Persson.
 
Tack vare ett stort kontaktnät inom akademin, offentlig förvaltning och näringsliv kunde Stig Persson uppamma betydande finansiella resurser, som räddade museets fortlevnad och möjliggjorde dess utveckling. Han fick inte bara sin styrelse med sig utan även museets personal, som fattade förtroende för honom från första stund. Hans medarbetare beskriver honom som stringent, hårt arbetande och rakt på sak, men samtidigt som diplomatisk och obyråkratisk.
 
Stig Persson är en känd lundaprofil med ett förflutet i universitetslivet, bl.a. som spexkapellmästare, studentsångare och driftig ordförande för Akademiska Föreningen. Genom sina oegennyttiga insatser för Historiska museet har han starkt bidragit till att humaniora sätter sin prägel på hjärtat av Lund.

Elisabet Wentz-Janacek

Kantor Elisabet Wentz-Janacek är kyrkomusikern som kom att bli forskare utan att gå den vanliga akademiska vägen. I nära anslutning till musikvetenskapen vid Lunds universitet och i samarbete med medlemmar av internationella hymnologiska nätverk har hon under årtionden utfört en enorm och i långa stycken ideell insats för den svenska psalmmusiken. Det mångåriga projektet ’Svensk koralregistrant’, som nu omfattar fler än 20 000 melodikort, är oupplösligt förbundet med henne.
 
Länge sattes likhetstecken mellan folkliga koraler och de så kallade dalakoralerna, som började upptecknas i socknarna kring Siljan vid 1800-talets slut. Numera vet man att koralmelodier som avvek från de tryckta koralböckerna förekom i hela landet. De rikligaste beläggen för detta kommer från Skåne, till största delen genom uppteckningar gjorda av John Enninger i Höör. Elisabet Wentz-Janacek har dokumenterat hans verksamhet och hans liv i ett flertal publikationer. Hon har också fäst uppmärksamhet vid det arbete som utfördes av en annan skånsk koralupptecknare, Bengt Wilhelm Hallberg från Landskrona.
 
Elisabet Wentz-Janacek är inte enbart hymnolog. Hon besitter djupgående kunskaper om kyrkomusiken och dess historia även utanför koralens område, och hon har under årens lopp utgjort en värdefull resurs för forskningen om sakral musik i Lund. Humanistiska fakulteten gläder sig åt att hedra hennes hängivna arbete för svensk hymnologi med doktortiteln honoris causa.