lu.se

HT-dagarna 2018

Humanistiska och teologiska fakulteterna

Universitetet tar upp jakten på det okända. HT-dagarna 2018 lockade med många spännande inblickar i det okända – från livet i Seattles Hoovervilles till bortglömda runstenshögar, från massturismen i det tidigare svåråtkomliga Östeuropa till fritidsläsandets okända betydelse.

Rausingföreläsning: Förfalskade läkemedel – ett okänt globalt problem

Susanne Lundin, professor i etnologi, är långtifrån okänd i forskarvärlden, tvärtom. Men de forskningsfält hon ägnat sig åt, de teman som genomsyrat hennes forskning har varit desto mera okända, främmande eller rent av skrämmande för en bred allmänhet.

Inspelade föreläsningar

Jack the Ripper – världens mest okända kändis?
I år är det 130 år sedan den brutala mördaren härjade i Londons Whitechapeldistrikt. Sedan dess har otaliga teorier om Jack the Rippers sanna identitet lanserats, men har vi kommit närmare svaret på frågan om vem hen var? Är det överhuvudtaget den frågan vi borde ställa? En historiker med det viktorianska London som expertområde granskar fallet och presenterar överraskande resultat. Peter K. Andersson är forskare i historia vid Historiska institutionen.

UR-Play - Världens mest okända kändis?

"En expedition från ekvatorn till den norra polcirkeln”
– Ingmar Bergman och Ingemar Hedenius
Den första delen av titeln på föredraget citerar kritikern Leif Zerns lysande bok Se Bergman från 1993 och hänvisar till Zerns jämförelse mellan Bergman och den på 50- och 60-talen mycket berömde, uppsaliensiske filosofiprofessorn Ingemar Hedenius. Hedenius var ateismens och den vetenskapliga rationalismens profet, Bergman den religiöst grubblande mystikern. Det är knappast ägnat att förvåna att Bergman, trots att detta är tämligen okänt, kom att teckna en kyligt kalkylerande Hedenius-gestalt i flera av sina filmer: Ansiktet, Ormens ägg och Fanny och Alexander. Erik Hedling är professor i filmvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum.

UR-Play - Ingmar Bergman och Ingemar Hedenius

Därför förstår du inte konsten och det är förmodligen bra för dig
Ofta närmar vi oss konstverk med en prövande attityd. Verket kan öppna sig för oss och samtidigt tyckas dra sig undan, som en gåta eller ett mysterium. Hur kan vi förstå den erfarenheten? Filosofer har tänkt kring detta. Öppnar vi oss genom det estetiska för något främmande som ger oss näring? Måste vi ge upp något bekant i oss själva inför konstverket? Det här föredraget handlar om hur konstens gåtfullhet kan förstås. Men också om hur vi konkret kan frammana den – och varför vi kanske bör göra det. Max Liljefors är professor i konsthistoria och visuella studier vid Institutionen för kultur- vetenskaper.

UR-Play - Därför förstår du inte konsten

Att teckna sitt jag
Ångest passar bra i serierutor, liksom bottenlös förtvivlan. Den kan ta form av ett monster som sällskapligt håller sin hand bakom ryggen på en. Tecknade serier handlar om att förmedla känslor, och i den våg av självbiografiska serieböcker som föredragshållaren skrivit en avhandling om, visualiseras ofta svärtan i hjärtat. Här får publiken veta mer om vad den självbiografiska serien handlar om och vilka uttrycksformer berättelserna tar. Nina Ernst är forskare i litteraturvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum.

UR-Play - Att teckna sitt jag

Litteratur och läsning i vardagen – ett nytt forskningsfält
Sedan andra hälften av 1900-talet har läsare och läsning ägnats ett allt större intresse inom litteraturstudiet. Det har utvecklats generella teorier om läsning, och undersökningar av litteraturläsning inom skola och utbildning har genomförts. Däremot vet vi ännu ganska lite om fritidsläsningen och dess betydelse. Denna presentation utgår från en intervjuundersökning med sju kvinnor som är ”högfrekventa” vardagsläsare. Frågan  är hur litteraturen kommer in i deras liv och vad den betyder för dem. Anders Ohlsson är professor i litteraturvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum.

UR-Play - Litteratur och läsning i vardagen

Att synliggöra det okända – om kvinnliga tänkare och feministisk filosofihistoria
Den sedvanliga filosofihistorien är en lång parad av upphöjda manliga tänkare. Varför   har filosofin så svårt för att frigöra sig från sin nästan totalt manliga kanon? Vill man det ens? Och vad spelar det för roll? Kvinnliga filosofer i historien har utsatts för en dubbel orättvisa: marginaliserade i sin egen tid och trivialiserade i vår. Föredraget tar upp vad feministisk filosofihistoria kan göra åt det och visar att detta inte bara är ett forskningsfält utan också en utmaning av filosofiämnets självbild. Lena Halldenius är professor i mänskliga rättigheter vid Historiska institutionen.

UR-Play - Kvinnliga tänkare och feministisk filosofihistoria

Med cykel mot det okända
Att kunna cykla innebär att ha möjlighet att på egen hand röra sig längre sträckor. Med cykeln kan nya platser upptäckas, okända miljöer utforskas och världen vidgas. Oavsett vart resan går och varför är det cyklisten som själv bestämmer målet och vägen dit. Med utgångspunkt i forskningsprojektet ”Cykeln och friheten”, där såväl vana cyklister som nybörjare medverkar, diskuteras här hur rumsliga och kulturella gränser överskrids och hur cykeln möjliggör utflykter i det okända. Charlotte Hagström är docent i etnologi vid Institutionen för kulturvetenskaper.

UR-Play - Med cykel mot det okända

Språkmelodin avslöjar okänd information och grammatik
Med hjälp av språkmelodin kan vi visa att ett ord innehåller information som fortfarande är okänd för lyssnaren. Men markerar vi även att något är känt för lyssnaren? Förmodligen mest indirekt. När vi inte säger så okända saker kan språkmelodin i stället användas för att markera hur grammatiken kommer att se ut i en mening vi fortfarande håller på att uttala. Det här är omedveten kunskap vi alla besitter både som talare och lyssnare. Mikael Roll är docent i allmän språkvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum.

UR-Play - Språkmelodin avslöjar

Kontaktinformation

Kommunikationsansvarig
Gisela Lindberg
046–222 72 33
gisela.lindbergkansliht.luse

Tema: Okänt

HT-dagarna 2018 lockade med många spännande inblickar i det okända – från livet i Seattles Hoovervilles till bortglömda runstenshögar, från massturismen i det tidigare svåråtkomliga Östeuropa till fritidsläsandets okända betydelse. 2018 års Rausingföreläsare Susanne Lundin har ägnat sig åt teman som tidigare varit okända för allmänheten, som den välorganiserade handeln med falska läkemedel.

Det okända är av avgörande betydelse för våra liv. Det utgör också en av de viktigaste grunderna för universitetens attraktivitet. Det är viktigt att då och då återkomma till det magiska – kanske unika – med universitetet, studierna och forskningen där. Det som drar många av oss hit som studenter och sedan håller oss i ett fast grepp. Det som gör att omvärlden fascineras av oss och har förväntningar på oss. Det som gör att livet vid universitet är meningsfullt:

Att upptäcka det som dittills varit okänt, för oss själva eller för världen.

Universitetet tar upp jakten på de okända miljögifterna, söker de okända elementarpartiklarna, upptäcker okända djungler av mikrober i kroppen och tidigare okända rader i Gilgamesheposet. Det är forskare hos oss som beskriver okända språk, identifierar okända vrak, argumenterar för de okända hoten med falska läkemedel. Får syn på det okända helt enkelt.

Vi uppmuntrar våra studenter att undersöka det okända och göra saker på nya sätt. Detta tar aldrig slut, särskilt inte för humanister och teologer. För medan vi håller på som bäst pågår – ibland sakta, ibland accelererande – en total omvandling av vår värld och vår världsbild, en omvandling som kräver helt nya, tidigare okända, sätt att se.

Professor Johannes Persson
Dekanus, Humanistiska och teologiska fakulteterna