Forskare och konstutövare lär barn att ifrågasätta fake news

Av Bodil Malmström - Publicerad den 18 mars 2022
Pojke med lång näsa
Senaste Pisa-undersökningen visar tydligt att barn och unga har svårigheter att navigera i dagens samhälle med sitt snabba flöde av information. Foto: iStockphoto

Vad är åsikter, vad är fakta och vad är ren lögn? Senaste Pisa-undersökningen visar tydligt att barn och unga har svårigheter att navigera i dagens samhälle med sitt snabba flöde av information. När vem som helst kan göra sin röst hörd blir det också svårare se igenom vilseledande information och falska nyheter. Skådespelare, scenpedagoger och forskare tar nu ett nytt grepp tillsammans för att synliggöra kunskapsresistens och konspirationsteorier.

Med ekonomiskt bidrag från Postkodlotteriet drar Teater Sagohuset i vår ut på turné till svenska skolor med en nyskriven pjäs kring fake news. Elever i årskurs 6 - 8 ska i 50 klassrum i Lund, 50 klassrum i övriga Skåne och 50 klassrum runtom i landet få möjlighet att fördjupa sig i pjäsen ”Du ljuger” skriven av Klas Abrahamsson. Han är en av Sveriges mest meriterade dramatiker med erfarenhet av att lyfta samhällsaktuella teman för ungdomar.

Scenkonst öppnar upp

Men projektet är mycket mer än en föreställning. Genom ett samarbete med även scenpedagoger och kognitionsvetare från Lunds universitet tar man ett helhetsgrepp med scenkonstpedagogiska workshops. Elevernas tankar sätts igång redan innan de får se pjäsen och efteråt stannar skådespelarna kvar. Eleverna får bemöta scenerna som har spelats och själva testa olika typer av argumentationsteknik. Det pedagogiska upplägget har utvecklats av scenpedagoger och Agneta Gulz, kognitionsvetare vid Lunds universitet, och hennes forskargrupp som har lång erfarenhet av inlärning.

– Vår lärandemodell bygger på att bearbeta, repetera, reflektera, mogna och ta det igen. Att bara exponeras en gång för något visar sig inte ge någon bra effekt. I det som bearbetas efter pjäsen ingår kunskap om mänsklig kognition, bland annat vad vi kan göra för att öppna upp samtal där man lyssnar på varandra utan att omedelbart gå i polemik. 

Det berättar Agneta Gulz som har bred forskningserfarenhet kring vad som motiverar och driver lärande hos unga. Hon har nu stora förhoppningar om att scenkonst kan vara ett stimulerande och effektivt sätt för eleverna att få insikt i sina egna tankemönster.

Rätt insatser tidigt

Agneta Gulz är också tydlig med att skolan måste stärka elevernas förutsättningar för att kunna bemöta kunskapsresistens och konspirationsteorier.

Den snabba digitaliseringen har skapat nya maktförhållanden i samhället som styr hur medieflödena rör sig mellan oss människor. Unga är en mycket utsatt grupp, och även en understuderad grupp. Nästan all den forskning som finns är gjord på gymnasister och universitetsstudenter. Men hur ser utvecklingspsykologin ut för mellanstadie – och högstadieelever? Vilka pedagogiska grepp fungerar och vilka metoder triggar snarare till mer kunskapsresistens? Agneta Gulz understryker att det är väldigt viktigt att tidigt gå in med rätt insatser i skolan.

– Volymen av alla åsikter som unga människor utsätts för gör det mycket svårt för dem att lära sig vilka agendor som kan ligga bakom. Filterbubblor följer algoritmer som puttar mig till sådant som jag tidigare gillat. Det blir ingen tydlig skiljelinje mellan fakta och åsikter. Jag har min fakta, du har din - jag har min åsikt du har din.

Länge har svenska skolor aktivt jobbat med att lära eleverna källkritik, men Agneta Gulz vill ta det ytterligare ett steg och se att lärare arbetar med källtillit i klassrummen. Fler verktyg och metoder behövs för att ge elever möjlighet att skilja mellan faktabaserad information, fake news och lögner.

– Du kan inte vara expert på allting själv, men du måste välja vem du har goda skäl att lita på. Andra viktiga saker är att förstå vad data är och att data kan vinklas, att förstå hantverket bakom exempelvis tabeller och diagram och till exempel se att en viss slutsats inte går att dra av den data som presenteras.

Klassen delas

När skådespelare och scenpedagoger kommer på besök ute i skolorna är det bara halva klassen som får se pjäsen och sedan delta i den scenpedagogiska uppföljningen av den. Agneta Gulz och hennes forskarkollegor kommer sedan att mäta i varje klass om de kan se skillnader mellan de elever som har sett pjäsen och de elever som inte sett den. På så vis får man bättre kunskap kring pedagogiska modeller, lärande och hur vuxna kan guida till källtillit. Efter mätningarna får även resten av klassen se pjäsen och delta i den scenkonstpedagogiska uppföljningen.

– Vi har i dagsläget inga nationella riktlinjer eller råd för skolor. I detta projekt jobbar vi tillsammans med kartläggning och för att hitta pusselbitar som passar ihop. Jag tror att gensvaret kan bli stort från skolvärlden.