I mattespelet den Magiska trädgården får alla vara duktiga

Det finns en inarbetad myt om att matematik är en sorts begåvning som bara vissa har. Men det digitala lek- och lärspelet i förskolematematik Den Magiska trädgården visar att de flesta barn kan utveckla de viktiga grunderna för att ha goda chanser att klara matematiken genom grundskolan. Bakom spelet står kognitionsvetaren Agneta Gulz och hennes forskargrupp. Tillsammans med LU Innovation jobbar de nu för att spelet ska kunna nå förskoleelever i hela Sverige.

– Kring 25% av barnen som börjar skolan saknar de begreppsliga grunderna som är en förutsättning för att vara mottaglig för undervisningen i matematik, till exempel förståelse för  begrepp som högre – lägre, mindre– större, fler – färre, och hur dessa hänger samma med varandra, säger Agneta Gulz, som är forskare i kognitionsvetenskap med inriktning barns och ungas lärande.

Hon och hennes forskargrupp började utveckla spelet den Magiska trädgården för drygt 10 år sedan. Idag är det ett omfattande spel som används vid ett stort antal förskolor i hela landet. I spelet väljer förskolebarnen antingen en igelkott, en panda eller en mus som lärkompis, vilken de sedan får lära upp. Under tiden som de spelar samlar de vattendroppar för att kunna vattna i trädgården där växter - ibland magiska - kommer upp.

Hur skiljer sig den Magiska trädgården från liknande spel?

– Det är tre saker som gör det unikt. Den första är att den bygger på pedagogiken att lära sig genom att lära ut. Barnen får till exempel se sin lärkompis lösa en uppgift, fundera över om det blev rätt eller fel, och om det blev fel, visa lärkompisen den rätta lösning.

– Det andra är kombinationen av adaptivitet och inkludering. Adaptiviteten innebär att spelet anpassar sig efter varje barns egen så kallade lärkurva. Det följer hur barnet tar sig an olika uppgifter och anpassar kontinuerligt både stödet som ges och svårighetsnivån i nästkommande uppgift.  Detta är en förutsättning för inkludering i grundläggande bemärkelse. För inkludering i mer omfattande bemärkelse krävs det dessutom att inga individer ska exponeras som bättre eller sämre.

– I spelet får alla känna sig duktiga. De kan alltid mer än sin lärkompis. Detta stärker inte minst de barn som kan mindre eller har låg tilltro till sin förmåga. Det är bra att känna sig duktig i tidig ålder och inte plantera idén hos någon att hon eller han inte kan. Antalet vattendroppar barnen samlar bygger inte på hur svåra uppgifter de löst utan hur mycket de har spelat.

– En tredje sak som är unik är det omfattande resurspaketet för förskolepedagoger som är kopplat till lärspelet.

– Ytterligare en sak, som inte är unik i sig men överraskat både oss och pedagoger i sin omfattning är hur barnen tar med sig matten från spelet ut i rummet. De börjar till exempel leka att de är figurerna i spelet och de ”pratar och leker matte”.

Hur kan spelet hjälpa förskolepedagogerna i deras undervisning?

– I resurspaketet för pedagogerna finns utbildning i form av texter och filmer, dels om själva spelet och dess användning, dels om förskolematematik, pedagogiken lära-genom-att-lära-ut, idividanpassning, individ versus grupp, med mera. Det innehåller också tips på icke-digitala lekar och aktiviteter som tränar samma sak som i lärspelet, och inte minst finns ett verktyg för att följa upp hur det går för barnen i spelet. Pedagogerna blir ofta överraskade, åt båda håll, eftersom barns matematikkunnande inte sällan går under radarn.

Vilka forskningsresultat har ni kunnat se under den här 10-årsperioden?

– Bland annat har vi kunnat se att användning av spelet stärker barns utveckling i matematik, och att det i synnerhet har en stark effekt för barn från resurssvaga familjer. De får därigenom betydligt bättre chans att hänga med i grundskolans matematik. Även barn med stora språkutmaningar brukar klara fint att spela, och i några fall har spelet fungerat språkutvecklande genom att barnet börjat härma och prata med karaktärer i spelet.
– Vi har också kunnat se effekter på barns fokus- och uthållighetsförmåga. Att räkna matte kräver fokus. Det är svårt att lösa matematiska uppgifter samtidigt som man gör något annat.

Varför är det så viktigt att ha den matematiska grunden redan i förskolan?

– Utöver att förskolebarnen blir väl rustade inför matematiken i skolan, vet vi att det också finns ett samband med hur väl de klarar skolan generellt. Om man inte förstår grundläggande matematiska begrepp kan man länge komma runt det genom att lära sig saker utantill, vilket är ett trick som slutar fungera i takt med att matematiken blir alltmer avancerad.

 Vad har innovationsstödet från HT-fakulteterna och LU Innovation använts till?

Två personer har kunnat förbereda och lära sig förstå hur man möjligen kan skala upp och distribuera den här typen av lösning ytterligare, avseende både juridiska och ekonomiska aspekter. De har också kunnat utreda vissa tekniska aspekter kring uppskalning samt möjligheter för mer professionell röstinspelning.

Text: Gisela Lindberg