Välkomna till Skolspåret 2024

Platons Gästabudet ett av den västerländska litteraturens verkliga storverk som genom att undersöka mellanmänsklig kärlek ställer frågor om hur vår relation till världen omkring oss och till andra människor formas av hur vi ser på oss själva. Den diskussion som startar i Gästabudet fortsätter inte bara i Platons övriga dialoger utan genom hela den västerländska filosofihistorien fram till idag. 

Frits Gåvertsson är lärare i teoretisk filosofi.

Ny teknik, nya beteenden och snabba förändringar i samhället ställer stora krav på framtidens journalister och medför samtidigt många spännande möjligheter. När informationsutbudet är större än någonsin finns ett stort behov av trovärdig, relevant och objektivt innehåll. Journalistyrket är under snabb förändring och efterfrågan på flera olika kompetenser ökar. Det kan exempelvis handla om dig som vill jobba med AI, älskar programmering eller kan tala flera olika språk. Du kanske också vill berätta om svåra saker för en stor publik eller är intresserad av att underhålla. 

Vill du vara med om att utforma framtidens journalistik eller är nyfiken på hur en vardag för journalister kan se ut? I denna föreläsning får du en introduktion till vad det innebär att arbeta som journalist och hur det är att studera journalistik vid Lunds universitet. 

Ola Isaksson och Andreas Mattsson är universitetsadjunkter i journalistik. 

Med det fullskaliga ryska anfallskriget som inleddes 24 februari i år har ukrainarnas förhållande till Ryssland och dess befolkning föga överraskande radikaliserats avsevärt i negativ riktning. Föredraget går igenom dessa förändringar med särskilt fokus på vad som hänt inom minnespolitiken, där behovet av distansering från både det sovjetiska och det tsarryska förflutna varit särskilt märkbart. Även den ryska ockupationsmaktens minnespolitik berörs kortfattat. 

Niklas Bernsand är lärare i Öst- och Centraleuropastudier.

Vilket alternativ är troligast: att Gud finns eller att Gud inte finns? En sak är i alla fall säker: på båda sidor i denna uråldriga fråga hittar vi tänkvärda argument. Särskilt intressanta blir dessa argument när de knyter an till moderna naturvetenskapliga rön. Tyder exempelvis Big Bang för 13,8 miljarder år sedan på att det finns en övernaturlig skapare av universum? Eller tyder evolutionens bloddrypande historia snarare på motsatsen? Vi kommer kort och gott att ägna oss åt just detta: Världshistoriens bästa argument för och emot Guds existens. 

Martin Lembke är utbildningskoordinator och fil. dr i religionsfilosofi 

Hur gick egentligen en rättegång till i det antika Rom? Vilka brott kunde man åtalas för, och vilka straff riskerade man att få? Vilka deltog vid en rättegång? Under föreläsningen kommer vi att utforska vilka handlingar som ansågs straffbara under antiken och hur en rättsprocess såg ut. Vi kommer också att diskutera vilka som deltog: domare, advokater, vittnen och tilltalade. Avslutningsvis kommer vi att närma oss frågan på vilket sätt den romerska rätten har påverkat dagens rättssystem. 

Lovisa Brännstedt är forskare och lärare i antikens kultur och samhällsliv.

Vi lever våra liv genom digitala plattformar som sociala medier, sökmotorer, generativ AI, och rekommendationstjänster. För att kunna hantera denna ständiga ström av information i vår vardag måste vi sålla, prioritera och värdera. Hur kan vi avgöra vad som stämmer vid frågor vi inte kan mycket om? När måste vi lita på den information vi möter och när måste vi ställa kritiska frågor? Vem bestämmer ens vad som stämmer? 

Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap

Genom historiska studier kan vi lära oss om mänskligt beteende och mänskliga relationer. I denna föreläsning ges inblick i hur svenska tjuvar och bedragare resonerade för 200 år sedan. Vi får veta varför de valde en kriminell bana, och hur de interagerade med andra brottslingar, med bondesamhället och med rättsstatens representanter. Vi får också veta vad som kunde hända bakom kulisserna på dåtidens häkten och fängelser. 
 
Bonnie Clementsson, filosofie doktor i historia

Den pizza sparker sgu røv – danske bandeord (svärord)

Blot en syv kilometer asfalteret flanke adskiller (skiljer) Danmark og Sverige. Alligevel kan de fleste svenskere skrive under på, at dansk udtale er noget, som fanden har skabt. Mange må også lægge hovedet på blokken og indrømme (erkänna), at visse danske ord og vendinger forårsager om ikke gråd så tænders gnidsel.

At lære et nabo- eller fremmedsprog (grannspråk) tager tid, men er som regel også sjovt (roligt). Noget af det sjove er fx bandeordene (svärorden). Ikke overraskende bander danske unge ligesom svenske unge meget på engelsk, og shit og fuck er frekvente i dansk talesprog. Ved et engelsk eller amerikansk spisebord vil de to bandeord nok ikke falde i så god jord. Ældre bander også, men de vælger oftere gamle kendinge som fx for pokker, pis, sgu, som mange danskere også finder stødende.

Kan du de danske bandeord? Hvis ikke så kom og lær dem! 

Lone Koldtoft är adjunkt i danska.

Som lärare möter du dagligen elever med olika bakgrund och behov. Men vilka normer finns det i ett klassrum? Vilka sociala gränsdragningar styr i skolan? Hur känns det för den som inte ”passar in”? Och vad kan du som framtida lärare göra åt det?

I den här föreläsningen får du inblick i etik, inkludering och integration i klassrummet – och hur det påverkar samhället när man får elever att känna sig inkluderade redan i skolan.

Emil Bernmalm är doktor i utbildningsvetenskap och studierektor för ämneslärarutbildningen