Välkomna till Skolspåret 2024

Språkljudens självklaraste funktion är att skilja ord från varandra. På senare tid har vi sett – inte minst på neurolingvistik i Lund – att ljud i språk även kan fungera som signaler för lyssnaren om vad talaren snart ska yttra. Hur viktig är denna prediktiva, framåtblickande, funktion hos språkljuden? Jag ska berätta om pågående forskning där vi kvantifierar den prediktiva funktionen och undersöker den som en drivande kraft bakom språkförändring.

Föreläsningen finns tillgänglig via UR: https://urplay.se/program/233243-humanist-och-teologdagarna-2023-meningsskiljande-eller-forutsagande

Mikael Roll är professor i fonetik.

De senaste decenniernas utgrävningar har gjort Uppåkra till en av de mest häpnadsväckande fyndplatserna från nordeuropeisk järnålder, och de utgrävningar som nu står i begrepp att inledas lär sätta orten på kartan ännu mer. Men vilken roll spelade platsen under storhetstiden, innan dess sol gick i moln under decennierna kring år 1000? Vågar vi uttala oss om Uppåkras storlek och dess politiska och militära betydelse? Har vi ledtrådar till vad folket och deras härskare hette?

Föreläsningen finns tillgänglig via UR: https://urplay.se/program/233242-humanist-och-teologdagarna-2023-kungasate-och-skansk-huvudstad

Dick Harrison är professor i historia.

Härskarsätet Uppåkra är idag endast en höjd mot horisonten strax söder om Lund. Lämningarna ligger dolda under jord. Nya arkeologiska undersökningar av de mest centrala delarna står nu för dörren; elitens hallbyggnad och kulthuset som tillhörde residenset. Nya metoder öppnar upp för nya tolkningar av platsens ekonomiska och sociala överlevnadsstrategier. Vad vet vi idag och vad förväntar vi oss komma i dagen under de kommande åren?

Föreläsningen finns tillgänglig via UR: https://urplay.se/program/233241-humanist-och-teologdagarna-2023-jarnalderns-manniskor-fran-uppakras-horisont

Torbjörn Ahlström är professor i historisk osteologi. Mats Roslund är professor i historisk arkeologi.

Under 2015–2017 kom ett stort antal flyktingar till Sverige, varav många ensamkommande flyktingbarn. Vilka är erfarenheterna och lärdomarna bland de svenska institutionerna från denna period? Vad kan erfarenheter från institutioner som Migrationsverket och HVB-hemmen som båda hade ett stort ansvar för dessa barns framtid lära oss om ”institutioner under press/stress”? Och vilka nya horisonter öppnas genom sådana erfarenheter i diskussionen om vad som karakteriserar ett gott samhälle?

Föreläsningen finns tillgänglig via UR: https://urplay.se/program/233240-humanist-och-teologdagarna-2023-mot-nya-horisonter-i-ett-nytt-land

Dan-Erik Andersson är docent i mänskliga rättigheter. Johanna Gustafsson Lundberg är docent i etik.

Vi är vana vid att bilder, fotografier och andra visuella praktiker används för att uppmärksamma oss på orättvisor. Med fokus på den mänskliga värdigheten använder aktivister bilder för att skapa opinion mot olika sorters förtryck. Det här föredraget uppmärksammar visuella praktiker som del av protester för rättigheter, på gator och torg likväl som på digitala plattformar. Hur fungerar dessa metoder för att protestera för mänskliga rättigheter? Kan bilder sätta fokus på rättigheter och inte bara på människan?

Föreläsningen finns tillgänglig via UR: https://urplay.se/program/233239-humanist-och-teologdagarna-2023-visuella-praktiker-i-kamp-for-rattigheter

Karin Zackari är forskare i mänskliga rättigheter.

Användningen av kontanter är liten i Sverige. I affärer och kollektivtrafiken går det ofta inte att betala med kontanter alls. Det här är en del av digitaliseringen. Många lever kontantfria liv. Det är praktiskt och snabbt! Framtiden är kontantlös! Eller? Alla hänger inte med och i Sverige finns personer som är beroende av kontanter. Vilka är de? Vilka är deras erfarenheter? I föredraget diskuteras kontantberoende i en digital värld som en fråga om mänskliga rättigheter: rätten att kunna betala.

Föreläsningen finns tillgänglig via UR: https://urplay.se/program/233237-humanist-och-teologdagarna-2023-en-ekonomisk-rattighet-i-en-digital-varld

Lena Halldenius är professor i mänskliga rättigheter. Moa Petersén är docent i digitala kulturer.

Is seeing believing? Is believing seeing? How can we conduct experiments on things that only exist within our minds? Magicians have developed powerful techniques to induce vivid illusory experiences by exploiting the limits and eccentricities of human cognition. Beyond being simple tricks, magic illusions can help researchers glean new insights into the workings of our minds. This presentation explores how scientists past and present have approached the study of illusion.

Föreläsningen finns tillgänglig via UR: https://urplay.se/program/233238-humanist-och-teologdagarna-2023-att-se-igenom-illusioner

Matthew Tompkins is a researcher of Cognitive Science.

Föredraget hålls på engelska.

Unga levde numera som direktörer och spenderade stora summor på nöjen och mode rapporterade Expressen 1967. Vid tiden hade ett nytt ungdomsmode etablerats och unga sågs som en viktig konsumentgrupp. En del välkomnade modeförändringarna och såg dem som ett tecken på samhällets framåtskridande och ett bevis på den demokratiska utvecklingen. Andra såg med förfäran på hur modet utmanade traditioner och förledde ungdomar från livets viktiga frågor. Modet användes som en arena för att debattera samhällsutvecklingen.

Föreläsningen finns tillgänglig via UR: https://urplay.se/program/233235-humanist-och-teologdagarna-2023-ungdomsmode-frigorande-eller-forodande

Emma Severinsson är universitetslektor i modevetenskap.

Inom feministiskt inriktad språkvård har forskare arbetat för att införa könsneutrala yrkestitlar som presstalesperson och tjänsteperson istället för presstalesman och tjänsteman. Dessa titlar har också i olika grad fått genomslag i svenska tidningar. I den här presentationen tittar vi närmare på vilka olika könsneutrala yrkestitlar som slagit igenom och när detta skedde. Finns det vissa tidningar som går i täten när det gäller att anamma nya könsneutrala uttryck? Och vad kan utvecklingen över tid säga oss om hur språkförändring går till?

Föreläsningen finns tillgänglig via UR: https://urplay.se/program/233234-humanist-och-teologdagarna-2023-nar-mannen-blev-en-person

Sanna Skärlund är universitetslektor i svenska vid Språk- och litteraturcentrum.

A mixture of established phrases of each language, that is, phraseology, is the treasury of each nation. The Ukrainian language is melodious, many-hued, and surprisingly figurative. Instead of saying something directly, Ukrainians often express their opinion descriptively. The main source of creation and replenishment of phraseological units is the living vernacular language, which enriches the literary world with apt expressions, witticisms, and jokes. Such sayings are related to the customs and mentality of the nation. Ukrainian phraseological units contain rich material about history, the struggle against oppressors and attackers, ideals, and dreams. In this lecture, I will talk about the most common and striking sayings and proverbs, which reflect Ukrainian folk spirit at its finest.

Föreläsningen finns tillgänglig via UR: https://urplay.se/program/233233-humanist-och-teologdagarna-2023-folklore-och-kvickhet-i-ukrainska-spraket

Myroslava Romaniuk is a teacher in Ukrainian.

Föredraget hålls på engelska.