Hallå Hartmut Lehmann...

Publicerad den 19 juni 2017

...tysk historiker och honorärprofessor i kyrkohistoria vid Christian-Albrechts-Universität i Kiel och nu hedersdoktor vid teologiska fakulteten i Lund. Hartmut Lehmann är sedan länge kyrkohistoriskt inriktad. Hans forskning har fokus på reformationen och reformationsjubileerna, pietismen kyrkan och nationalsocialismen och han har under en längre tid fungerat som inspiration för många svenska forskare.

Vad var din första reaktion när du fick veta att du blivit hedersdoktor vid teologiska fakulteten i Lund?
– Det var en stor överraskning. Jag är mycket stolt över utnämningen speciellt då jag är historiker och inte teolog. Men jag har jobbat inom båda ämnena under lång tid. Därför är det extra roligt att bli uppmärksammad inom en annan disciplin än den jag själv verkar inom.

Du är väldigt kritisk till hur man framställt Luther genom århundradena? Förklara mer.
– Jag fann att Luthers budskap hade blivit svårt förvrängt för bland annat politiska syften. Jag argumenterar för att det finns mörka och ljusa sidor i hans brev. Han är bland annat emot turkarna och judarna vilket har tolkats på olika sätt under olika tider för att vinna politiska fördelar. Min slutsats var att vi behöver diskutera de här frågorna för att veta hur vi ska förhålla oss till dem. Mina fynd har sedan blivit mycket citerade och diskuterade, säger Hartmut Lehmann som varit engagerad i den historiska tolkningen av Luther sedan 1993 och speciellt studerat 1880- och 1920-talen. Han fortsätter:

– Det viktiga är att vi tolkar Luther i hans egen tid i den rätta tidsandan. När vi tolkar honom enligt vår tids normer och synsätt blir det väldigt anakronistiskt. Den kyrkopolitiska hållningen har ett helt annat perspektiv - där vill man tolka Luther ur dagens perspektiv. De ser honom som fadern för mänskliga rättigheter osv.

I år firas reformationsjubileet av att det är 500 år sedan Martin Luther spikade upp de berömda teserna i Wittenberg. Genom att promovera Hartmut Lehmann till teologie hedersdoktor just i år vill den teologiska fakulteten i Lund visa sin uppskattning för hans kritik av den politisering man använt Luther för vid reformationsjubileerna - som tysk hjälte (t o m 1917), förelöpare till Hitler (1933) eller som förkroppsligande det goda, tyska arvet (DDR 1983). Hartmut har istället velat trycka på den djupt troende Luther som vid den tiden då han levde erbjöd ett teologiskt alternativ till renässansens påvedöme.

Hur tror du att din relation till Lund kommer att förändras efter promoveringen?
– Jag blir en del av det akademiska nätverket. Jag bor inte långt härifrån i Kiel och detta stärker mina band till Skandinavien. Jag har föreläst och varit på många konferenser i Sverige och kontakterna med Norden har blivit allt viktigare. Professor Anders Jarlert vid teologen i Lund är en av de personer jag har träffat mest. Vi ses bland annat en gång om året i nätverket CIHEC där Anders är ordförande. Jag hoppas att hedersdoktoratet leder till att mina kontakter med Lunds universitet kommer att blomstra och växa ännu mer.

Vad ditt intryck av Lund?
– Doktorspromoveringen i Sverige är helt unik. I Tyskland försvann den 1968. Då kastade man ut allt det gamla. Det känns väldigt speciellt - hela min familj är med mig här för att fira.

Text: Gisela Lindberg <link>Läs mer om årets hedersdoktorer