Bokcirklar som lockar läsovana

Av Gisela Lindberg - Publicerad den 28 augusti 2023
Gruppterapi sittande i cirkel.
Foto: Yuri Arcurs, Mostphotos

Högläsning och samtal om litteratur i grupp utan krav på prestation har visat sig vara en uppskattad kulturell aktivitet och ha positiva effekter på vissa patientgruppers mående. Konceptet, som kallas ”Shared Reading”, erbjuds på bibliotek men också i vården. En ny studie visar att en nyckelförklaring till framgångarna är metodens samtalsupplägg.

Shared Reading (SR) kan beskrivas som en interaktiv högläsning och samtal om kortare prosatexter och lyrik i grupp med hjälp av en läsledare. Det skiljer sig från en vanlig bokcirkel bland annat genom att allting sker på plats. Läsledaren läser texten högt och är den enda som läst texten före mötet. Sedan går gruppen långsamt igenom texten och pratar tillsammans om vilka känslor och tankar den väcker.

Metoden används på bibliotek som läsfrämjande insats. Den har också testats i hälso- och sjukvård, till exempel bland smärtpatienter, deprimerade eller patienter med ätstörningar.

Jämbördigt förhållande


Forskare i Storbritannien har diskuterat likheter och olikheter mellan Shared Reading och KBT. I kognitiv beteendeterapi (KBT) är det identifierade problemet i fokus och kan innebära ett ojämlikt förhållande mellan patient och psykolog. I Shared Reading är förhållandet mer jämbördigt och litteraturen lockar fram känslor och reflektioner.

– Texterna väljs inte utifrån problemet utan texten kan handla om vad som helst, berättar Anders Ohlsson, professor i litteraturvetenskap och en av forskarna i projektet.

Tidigare forskning på Shared Reading har använt sig av enkäter och fokusgrupper för att undersöka hur patienterna mår före och efteråt. Förklaringarna till att patienterna upplever sig må bättre har förklarats med texterna, läsledarna, den sociala gemenskapen och gruppmedlemmarna.

– Men vi ville undersöka vad som händer i själva samtalet som skulle kunna bidra till dessa goda effekter, säger Anna W Gustafsson, docent och lektor i svenska, som bland annat forskar på språk och hälsa.

Snabbväg till meningsfull gemenskap


Samtalsanalysen hjälpte till att beskriva i detalj hur det sociala samspelet utvecklas, hur samtalet om texten leder till att deltagarna tränar sig i att kunna sätta ord på upplevelser och känslor samt att bli mer flexibla i tanken genom att de får öva på att ta andras perspektiv.

– Vi vände oss till psykologisk utvecklingsforskning och fann att vi kunde diskutera vad som händer i samtalet med hjälp av teorier om ”joint attention”. När samtalsdeltagarna fokuserar på samma text och lyssnar på varandras tankar, beskriver sina egna och bekräftar varandras tankar skapas en känsla av social gemenskap, säger Anna W Gustafsson.

Forum för att verbalisera och bearbeta erfarenheter


Gruppen pratar och reflekterar tillsammans över innehållet i texten. De tar andras perspektiv, testar nya perspektiv och de går in i diktens perspektiv. Det gör att bokcirklarna blir ett slags träning både i perspektivtagande och i att formulera känslor och tankar. Detta skulle i sin tur kunna vara en förklaring till det ökade välmående som tidigare forskning kunnat visa.

– De rör sig in och ut i varandra och i dikten. Det blir som en dans. Dikten kan också styra deltagarnas upplevelser och tankar genom vissa element i texten – till exempel kan funderingar väckas om ett visst ord upprepas många gånger, säger Anna W Gustafsson.

Till skillnad från vad som ofta är fallet i vanliga bokcirklar handlar Shared Reading inte om prestation och att vara duktig i litterär analys, vilket kan hämma och skrämma bort ovana läsare. Det väsentliga i Shared Reading är deltagarnas egna och gemensamma meningsskapande, det vill säga deras upplevelser och utbyte av det litterära verket.

Flera Shared Reading-projekt igång


Studien blev också metodutvecklande vilket gör det möjligt att jämföra vad som händer när en grupp består av en annan typ av läsare och vidareutveckla hur metoden kan användas inom vården och i skolan.

Just nu pågår ett tvärvetenskapligt Shared Reading-projekt i humaniora, medicin och psykologi på ätstörningsenheten i Lund och i höst startas ett samarbete med Gymnasieskolan Vipan.

– Vi kommer att ha Shared Reading-samtal med ett antal grupper gymnasieelever under sex veckors tid med syftet att undersöka om deras läsengagemang påverkas av att delta i Shared Reading, säger Anders Ohlsson som kommer att vara en av läsledarna i projektet.

– DNA:et för Shared Reading är att det på ett extremt enkelt sätt kan tillgängliggöra litteratur även för ovana läsare och bjuda på sociala och litterära upplevelser, säger Anders Ohlsson.

 

Forskningsartikel:  An intricate dance of intersubjectivity. The social and cognitive benefits of a digital Shared Reading group  https://www.jbe-platform.com/content/journals/10.1075/ssol.22010.gus

Artikelförfattare: Anna W Gustafsson docent i svenska, Per Johnsson docent i psykologi, Kajsa Järvholm docent psykologi, Katarina Bernhardsson lektor i medicinsk humaniora och litteraturvetenskap, Torbjörn Forslid professor i litteraturvetenskap och Anders Ohlsson professor i litteraturvetenskap.

OM SHARED READING

Metoden utvecklades på University of Liverpool av dr Jayne Davis i slutet av 90-talet. För henne var devisen Kvalitetslitteratur åt folket central. Hon kom själv från arbetarklassen och hennes mål med Shared Reading var att tillgängliggöra litteratur och väcka läslust hos läsovana personer.

Var snäll – ”be kind” – är det viktigaste ledordet inom Shared Reading. Gruppmedlemmarna ska vara trygga i samtalet. Läsledarens roll är därför mycket viktig, bland annat för att se till att alla kommer till tals och att meningsskapandet sker tillsammans.

Anders Ohlsson och Torbjörn Forslid, båda professorer i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, är själva läsledare och tog metoden till Sverige 2017 och har sedan dess utbildat 80–90 läsledare som arbetar med den på bibliotek, skolor och inom vården.