Serie

Åldrandet och språket

Anna Rosengren
Åldrandet och språket. En språkhistorisk analys av hög ålder och åldrande i Sverige cirka 1875–1975
Studia historica Lundensia 16
2011

234 s.
Svenska

ISSN: 1650-755X
ISBN: 978-91-86069-36-0

Ämnesord: åldrandet | historia | Sverige | 1800-talet | 1900-talet

Vad är åldrande? När började man över huvud taget tala om "åldrande"? När fick ordet "pensionär" den betydelse vi är vana vid idag? I Åldrandet och språket studeras ord och uttryck for att ringa in vad man har menat med hög ålder och åldrande i Sverige under hundraårsperioden mellan 1875 och 1975. Frågor kring hög ålder och åldrande har stor aktualitet idag. I Sverige och Europa talar politiker om ökade kostnader for äldrevården och om behovet av att höja pensionsåldern i takt med att medellivslängden ökar. I avhandlingen ges en historisk bakgrund till dessa frågor - en diskussion om höjd pensionsålder fördes till exempel for mer än femtio år sedan.
I de tre källmaterialen - födelsedagsnotiser, ansökningshandlingar till privata ålderdomshem samt statliga förslag och utredningar - har åldrandet inte haft någon distinkt och oföränderlig kärna. Medicinska perspektiv som vanligen förknippas med åldrande hade länge en undanskymd plats. I stället har idéer och händelser i det omgivande sam häller påverkat hur åldrandet manifesterades i en pendelrörelse mellan kropp och kronologi. Avhandlingen visar hur förståelsen av åldrandet sett olika ut beroende på tidpunkt, person och situation.

Sidansvarig: louice.cardell_heppkansliht.luse | 2020-10-05