Serie

Huvudgårdar och herravälden

Martin Hansson
Huvudgårdar och herravälden. En studie av småländsk medeltid
Lund Studies in Medieval Archaeology 25
2001

372 s.
Engelska

ISSN: 0283-6874
ISBN: 91-22-01910-3

Under medeltiden var frälset en privilegierad grupp i samhället. Genom att gå i kungens tjänst som riddare och väpnare slapp man betala skatt. Den lokale fräl-semannen var samtidigt lokalsamhällets makthavare. Ett av de svenska landskap som var speciellt rikt på frälsemän var Småland. Här fanns riddare och riksråd som tillhörde högfrälset men framför allt en stor grupp med enkla frälsemän vars egendomar många gånger inte var större än böndernas. Varför var just Småland så rikt på frälsemän och hur växte denna grupp fram i området? Är frälset en rent medeltida företeelse eller kan det finnas någon kontinuitet mellan frälset och de stormän som framskymtar i området under vikingatid? Via en studie av runstenar, kyrkor och skriftliga källor studeras framväxten av medeltidens frälse i Tiohärads lagsaga i Småland. Frälset tog också landskapet i besittning. Genom att lokalisera sina gårdar till olika platser i landskapet tydliggjorde man sitt herravälde. En del i denna process var frälsets befästande av sina gårdar. Inte minst Småland är rikt på mindre borgar som i de flesta fall är lämningar efter enskilda frälsemäns befästa gårdar. Många gånger framstår de dock som svårförståeliga när de betraktas i ett traditionellt fortifikatoriskt perspektiv. Vad dessa mindre borgar betydde och vilken funktion de hade är en av de många frågor som diskuteras i denna bok, där det medeltida borgbyggandet ges en mer social än militär innebörd.

Sidansvarig: louice.cardell_heppkansliht.luse | 2020-10-05