Katarina Lundin
Vilka är dina ambitioner under mandatperioden? Vilka frågor är viktiga och varför?
Om jag blir vald till prodekan med ansvar för forskarutbildning är min ambition att tillsammans med de andra i fakultetsledningen bevara och utveckla det som fungerar väl vid fakulteten men att förändra sådant som måste förändras för att vi ska kunna hålla hög kvalitet i såväl undervisning som forskning.
En övergripande fråga är att hitta en balans mellan externfinansierade och fakultetsfinansierade doktorandanställningar, liksom att öka möjligheterna att få forskarskolor till HT. Här har olika forskarutbildningsämnen skilda förutsättningar och möjligheter, och om vi vill behålla en bredd i våra forskarutbildningsämnen är en initierad diskussion mycket viktig.
För mig är det också viktigt att internationalisering också naturligt innefattar närinternationalisering, det vill säga olika former av samarbete med de övriga skandinaviska och nordiska länderna. För flera forskningsfält vid HT-fakulteten ligger internordiska samarbeten närmare än samarbeten med länder i Europa och resten av världen. En uppvärdering av närinternationaliseringen kan möta universitetets generella strävan om internationalisering samtidigt som ämnenas kärna bevaras.
Vad står högst på agendan?
Kanske inte högst men åtminstone högt på agendan står kvalitetssäkring av det vi erbjuder våra doktorander. I en tid med små ekonomiska resurser blir det avgörande att hitta nya lösningar för att bibehålla kvaliteten i våra olika forskarutbildningar. Vi måste hitta fler möjligheter till samarbeten över ämnesgränser, inte minst när det gäller kursgivning. Samtidigt måste vi bevara de olika forskarutbildningsämnenas traditioner och kulturer genom ge doktoranderna möjlighet till fördjupning i sina ämnen genom ämnesspecifika doktorandkurser. Jag ser fram mot att arbeta tillsammans med HTDR i denna fråga, liksom givetvis i flera andra frågor.
Högt på forskarutbildningsagendan står också frågan om vad som händer med doktorander som av olika skäl inte bli klara med sin utbildning i tid, liksom med de doktorander som efter en kortare eller längre paus vill återuppta sina studier. I nuläget befinner sig såväl doktorander som handledare i limbo med oklara riktlinjer om vad som gäller. Även om svaret på frågan inte kommer att uppskattas av alla är det en fråga som behöver besvaras.
Vilka viktiga erfarenheter har du med dig in i rollen som forskarutbildningsdekan?
Jag har varit sektionsföreståndare för Sektion 1 vid Språk- och litteraturcentrum och biträdande prefekt med ansvar för forskarutbildning vid samma institution. Sedan 2023 är jag professor i språkdidaktik. Jag forskar om grammatikdidaktik, ämnesspråk och språkbruk i idrottskontext och undervisar främst inom ämneslärarutbildningen i svenska. Jag är mycket intresserad av pedagogisk-didaktiska frågor och uppskattar den stimulans och utmaning som undervisning innebär. Mitt lika stora intresse för undervisning som för forskning tänker jag är en bra grund för att arbeta med forskarutbildning.
Under tre år var jag gästforskare i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitet och har handlett doktorander i nordiska språk vid Lunds universitet, idrottsvetenskap vid Linnéuniversitet och svenska med didaktisk inriktning vid Malmö universitet. Att vara del av flera olika forskarutbildningsmiljöer är en viktig erfarenhet; såväl idrottsvetenskap som svenska med didaktisk inriktning är dessutom naturligt tvärvetenskapliga miljöer.
Eftersom SOL är en stor institution har jag redan haft ansvar för väldigt många av fakultetens doktorander och handledare och har arbetat med SOLDR och handledarstaben i en hel del utvecklingsarbete. Om jag blir prodekan för HT-fakulteten ser jag fram mot att samarbeta med fler doktorander och handledare, i forskningsmiljöer som ligger längre utanför mina egna forskningsfält.