Gabriella Nilsson

Vilka är dina ambitioner under mandatperioden? Vilka frågor är viktiga och varför?

Om jag blir vald till grundutbildningsdekan är min ambition under mandatperioden att verka för att HT-fakulteterna kan erbjuda ett fortsatt brett utbildningsutbud med hög relevans och kvalitet som samtidigt är ekonomiskt hållbart. Det står klart att den ekonomiska situationen i närtid kommer att vara osäker, och vi kan inte räkna med ökade utbildningsanslag. Därför behöver vi hitta administrativa processer som är effektiva, pedagogiska metoder som värnar kvalitet, och samverkansformer som synliggör våra ämnens centrala betydelse i en föränderlig tid.

Samarbete över ämnes-, institutions-, fakultets- och lärosätesgränser tror jag blir en förutsättning framöver, liksom nära samverkan med branscher där vi ser att våra studenter kommer att spela en viktig roll. Det blir viktigare än någonsin att tydliggöra för arbetsgivare vilka kompetenser våra utbildningar ger, men också att lyssna in vilka nya kunskaper som kommer att behövas framöver. Utvecklingen inom AI är ett exempel. Vi gör redan mycket som är bra och rätt i det här avseendet, men jag ser framför mig att det kan bli mycket mer.

Samtidigt är det viktigt att utbildningen blir ännu mer inkluderande, särskilt i mötet med nya studentgrupper. Alla studenter, oavsett bakgrund, ska kunna känna att de kan orientera sig i den akademiska kulturen och tidigt få stöd i att förstå de ofta outtalade förväntningar som finns inom högre utbildning. Ett gott bemötande, tydlighet och en nyfikenhet inför olika studenters erfarenheter är centralt för mig. Jag ser fram emot en nära dialog med studentkåren i de här frågorna.

Vad står högst på agendan?

Det som står högst på agendan är att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara utbildningar i en tid där ekonomin blir alltmer utmanande och där studenternas behov och förväntningar förändras. Efter många år av ett ganska ensidigt fokus på att humanister inte är anställningsbara upplever jag att något håller på att förändras. Det finns idag en växande insikt om att utan humaniora riskerar vi att gå i en mycket problematisk riktning som samhälle, inte minst för demokratin. Jag tycker att den nuvarande fakultetsledningens arbete med Lund Humanities Village är ett spännande initiativ som bidragit till att skapa ny uppmärksamhet kring våra ämnen. Det är något jag gärna vill vara med och fortsätta utveckla.

Min förhoppning för hela fakultetsledningens arbete är att vi ska ha ett nära samarbete med institutioner och prefekter. Det är trots allt på institutionerna vår kärnverksamhet bedrivs, det får vi inte glömma. Det är på institutionerna som expertisen och kontaktnäten utåt finns. Fakultetsledningen ska vara den som skapar förutsättningar för ämnena att stå starka och relevanta. För mig som grundutbildningsdekan blir studierektorerna en oerhört viktig grupp av ledare som jag tror behöver stärkas i sin roll och sitt mandat. Jag vill arbeta nära studierektorerna i frågor som rör ekonomi och ett strategiskt utbildningsutbud och ser fram emot att tillsammans med dem utveckla nya former för intern och extern samverkan. 

Vilka viktiga erfarenheter har du med dig in i rollen som grundutbildningsdekan?

Ett viktigt led i att skapa ekonomisk hållbarhet tror jag är att ge institutionerna förutsättningar för att kunna arbeta strategiskt med sina utbildningar. Det kan handla om att göra det lättare att överblicka kostnader, identifiera vilka faktorer som driver dem och hitta möjliga vägar framåt. På Institutionen för kulturvetenskaper har ett hållbart, strategiskt utbildningsutbud varit något vi jobbat aktivt med de senaste åren och att skapa kontroll över de faktiska kostnaderna har varit något av det mest utmanande jag stått inför som prefekt. Det är en erfarenhet jag tar med mig in i rollen som grundutbildningsdekan. 

Men ekonomisk hållbarhet förutsätter också att det finns kollegialt stöd och inspiration kring att utveckla pedagogiken så att utbildningen blir mer inkluderande och av högre kvalitet samtidigt som resurserna används mer effektivt. Jag tror det är möjligt genom att tänka kreativt kring alternativa kursupplägg, samverka med parter utanför akademin och involvera studenterna mer i utbildningen. Inom etnologiämnet, som jag kommer från, har vi länge arbetat nära externa parter, så den erfarenheten tar jag också med mig in i den nya rollen.