Johan Östling

Vilka är dina ambitioner under mandatperioden? Vilka frågor är viktiga och varför?

Mitt allmänna intryck, bland annat efter att ha suttit sex år i HT:s forskningsnämnd, är att vår forskning är rikhaltig och mångfasetterad, med ett antal starka miljöer och åtskilliga skickliga individer. De senaste åren har internationaliseringen ökat markant och vi har gjort många spännande rekryteringar. Samtidigt kan konkurrensen för forskare vid HT vara utomordentligt hård, och det finns rätt många studier och personer som inte får den uppmärksamhet som de förtjänar.

Mot denna bakgrund skulle jag – om jag blir nästa prodekan för forskning – särskilt vilja arbeta med:

• Rekrytering, karriärvägar och professionell utveckling. Rekryteringar är en av de viktigaste frågorna för ett universitet, och därför måste vi hela tiden fråga oss om vi har de bästa processerna, där olika behov vägs samman och relevanta meriter bedöms. En annan avgörande fråga gäller möjligheter till professionell utveckling för dem som är anställda. Jag önskar att vi i fakultetsledningen, med inspiration från omvärlden, kan formulera klara krav och kriterier för akademiskt avancemang inom ramen för det som är ekonomiskt möjligt och organisatoriskt önskvärt. 
• Breddad finansiering och förbättrade ansökningskulturer. Vid sidan av fakultetsmedel och de oumbärliga svenska finansiärerna (Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Wallenbergstiftelserna) vill jag gärna se att vi breddar vår ekonomiska repertoar. Vi ska tveklöst fortsätta att söka europeiska medel och systematiskt bli bättre på det. Men vi ska också tänka bortom de väletablerade finansiärerna och söka nya samarbetspartner. På sina håll på HT finns det också behov av att vitalisera ansökningskulturerna. Generellt ogillar jag att alltfler utlysningar blir riktade, men om det nu är så världen ser ut bör vi förhålla oss kreativt och oförskräckt till dylika satsningar. 
• Forskningens innehåll och betydelse. Det är nog lätt att en ledning fastnar i forskningens villkor och förutsättningar. Men jag hoppas att vi kan ge gott om utrymme åt resultaten, tolkningarna och insikterna som kommer ur all HT-forskning. Det kan ske genom att sammanflätningen med grund- och forskarutbildningen förstärks. Men det kan även ske genom att samverkan med det omgivande samhället uppvärderas och ses som en integrerad del av kunskapsprocesserna. 

Vad står högst på agendan?

Ett viktigt första steg är att tillsammans med övrig fakultetsledning, forskningsnämnden och de medarbetare på HT som centralt arbetar med forskningsfrågor staka ut en gemensam kurs för de kommande åren. Detta bör även ske i samråd med nyckelpersoner på institutionerna och universitetet i stort. Jag ser också mycket fram emot att tidigt träffa många aktiva HT-forskare, ur olika generationer och med olika intellektuella passioner, och förhoppningsvis lära känna dem och deras forskning lite närmare. 

Vilka viktiga erfarenheter har du med dig in i rollen som prodekan för forskning?

Under det senaste dryga årtiondet har jag tillsammans med ett antal yngre kollegor byggt upp en kunskapshistorisk forskningsmiljö i Lund. Jag har lärt mig mycket om värdet av internationella kontakter, strategisk publicering och vad det kan innebära att försöka etablera någonting nytt. Men inte minst har jag fått vara med om hur roligt det är att forma en forskningsmiljö tillsammans med goda kollegor. 

Mina år i HT:s forskningsnämnd har gett en viss överblick över vår verksamhet, och styrelseuppdrag i olika tvärvetenskapliga fora har fått mig att se oss en smula utifrån. Mina totalt nio år i universitetskollegiet (där jag för närvarande är ordförande) har lärt mig en hel del om Lunds universitet. Jag har även engagerat mig i frågor om akademisk frihet, ett ämne av vital betydelse för oss i dag. 

De senaste åren har jag alltmer axlat rollen som bedömare, utvärderare och sakkunnig, både nationellt och internationellt. Det har fört med sig att jag tycker mig ha fått en gradvis bättre bild av humanistisk och teologisk forskning i stort. Även internationella gästforskarvistelser och mina egna erfarenheter av de mångvetenskapliga Pro Futura- och Wallenberg Academy Fellow-programmen bidrar till detta.