Alexander Maurits
Vilka är dina ambitioner under mandatperioden? Vilka frågor är viktiga?
HT:s fakultetsstyrelse beslutade för något år sedan om strategier för perioden 2025–2027. I inledningen till detta dokument betonas att HT-fakulteterna ska vara ”en attraktiv arbetsplats som ger medarbetare möjlighet att anpassa och förnya verksamheten i takt med att omvärlden förändras. Hög kvalitet i rekryteringsarbetet, en kreativ och inkluderande studie- och arbetsmiljö, med möjlighet till kompetens- och karriärutveckling, är viktiga förutsättningar.” Jag är övertygad om att detta är centrala förutsättningar för att humaniora och teologi i Lund fortsatt ska hålla hög klass i utbildning och forskning.
Om jag ska försöka vara lite mer konkret så har jag upprättat en lista över vad jag skulle vilja arbeta med ifall jag väljs till HT-fakulteternas dekan för mandatperioden 2027–2029. Listan rymmer bland annat följande frågor:
- Professorsprogram 3.0: Under min tid vid HT har jag sett två professorsprogram lanseras (2013 och 2020) och kanske är det idé att återigen diskutera detta program och andra kompetensförsörjningsplaner. Det handlar bl.a. om att bibehålla excellens, upprätthålla en god arbetsmiljö och främja jämställdhet.
- Arbetsmiljö: En god arbetsmiljö och goda förutsättningar att kunna utföra sina arbetsuppgifter är nödvändiga för att vi som enskilda medarbetare ska må bra och tillsammans upprätthålla HT-fakulteterna som en stark utbildnings- och forskningsmiljö.
- Samverkan och samarbeten: HT-fakulteterna ska samverka och samarbeta både inom och utom Lunds universitet, både nationellt och internationellt. Ett sammanhang inom vilket samverkan kan bedrivas är det nyligen lanserade Lund Humanities Village. Jag ser gärna att HT-fakulteterna, med sina forskare, återigen finns på t.ex. Bokmässan eller Almedalsveckan.
- Långsiktig ekonomisk hållbarhet: Efter flera ekonomiskt goda år har vi de senaste åren sett en kraftig inbromsning och fakulteten, och många av våra institutioner, har förbrukat sitt ackumulerade kapital (det som vi talar om i termer av myndighetskapital). Vi måste hitta en verksamhetsnivå – inom såväl utbildning som forskning – som är ekonomiskt hållbar på lång sikt. Vi har troligen några ekonomiskt kärva år framför oss där vi måste prioritera vad vi kan och vill satsa på. I samband med detta kan organisatoriska förändringar inte uteslutas.
Vad står högst på agendan?
Om jag blir vald så vill jag så snart som möjligt inleda samtalet med mina kollegor i fakultetsledningen, prefekter och enhetschefer, och gärna också med andra medarbetare, om hur de önskar att de verksamheter som de ansvarar för och verkar i ska utvecklas framöver.
Vilka viktiga erfarenheter har du med dig från rollen som prodekan för forskarutbildningen?
Genom mötet med många av våra doktorander och handledare i HT:s alla 52 (!) forskarutbildningsämnen har jag fått en bättre insyn i hur mångfacetterad forskningen vid HT-fakulteterna är. Det har också blivit än tydligare för mig vilken viktig resurs våra doktorander är – vid HT-fakulteterna utgör doktoranderna ca 20 % av alla anställda.
De senaste fem åren eller så har forskarutbildningen vid HT generellt sett blivit betydligt mer internationell och det har gett värdefulla erfarenheter av hur internationell rekrytering påverkar våra verksamheter (både innehållsmässigt och vad det ställer för krav på hur vi tar emot nya medarbetare som inte tidigare arbetat i Sverige). Denna förskjutning iakttog jag också på ett mer generellt plan under mina sista år som prefekt vid Centrum för teologi och religionsvetenskap (CTR).
Som prodekan har jag också varit med i diverse dialoger med universitetsledningen, och jag tror att det har gett viktiga insikter om rektors olika prioriteringar.