Genom ett nytt grepp på forskning, med en redan stor läse- och lyssnarkrets i ryggen, är Bildningsboxen via Norstedts förlag ett nytt slags sätt att producera tillgänglig kunskap på. Genom berättande i halvlång essäform får aktiva forskare chansen att nå ut med ett valt ämne inom sin forskning i folkbildande anda.
Lena Halldenius, professor i Mänskliga rättigheter vid Historiska institutionen, medverkar med ett bidrag om Mary Wollstonecrafts resor i slutet av 1700-talet.
– Man kan kortfattat sammanfatta det som att jag fokuserar på hur hennes resor under 1790-talet påverkade hennes syn på revolution, och även hur den förändrades genom just resorna, säger Lena Halldenius.
David Larsson Heidenblad, historiker vid samma institution, fördjupar sig i aktiesparande i slutet på 70-talet genom att gå djupare in på Aktie-SM 1979 och hur denna hänger ihop med nyliberalismens framväxt i Sverige. Just formatet, att skriva i kortare essäform, är något som lockat dem båda.
– Det är en lite friare form och även ett sätt att utveckla sin egen forskning genom, som kan ge ringar på vattnet, säger Lena. Det är sällan just aktiva forskare som skriver den här typen av texter, vilket känns som ett nytt, lite kaxigt grepp.
– Dessutom är det en ny plats för forskning, för att flytta fram den humanistiska forskningen ytterligare, i ett ambitiöst snyggt och kvalitativt format, säger David Larsson Heidenblad. Varje box ska vara lite allt möjligt, olika tidsperioder och skilda ämnen – helt enkelt som en slags avsmakningsmeny för just humanistisk forskning.
Bildningsboxen består av fem essäer som spänner över filosofi, samhällsvetenskap, historia och ekonomi, och ges ut av Norstedts förlag i slutet av april.
Läs mer om Bildningsboxen här (länk: http://www.norstedts.se/bocker/202069-bildningsboxen)
Foto överst på sidan: Norstedts förlag