HT-dagarna 2014

Humanistiska och teologiska fakulteterna

Inspelade föreläsningar

Återskapa det förflutna

Nicoló Dell'Unto, forskare i antikens kultur och samhällsliv, berättar att virtual reality gör det möjligt för arkeologer att visualisera fornlämningar i 3D och att visa det för allmänheten. UR-Play - Återskapa det förflutna

Sanningar inom skolan

Skolan ska enligt lag vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men vad innebär det? Johannes Persson som är professor i teoretisk filosofi och Anders Persson som är professor i utbildningsvetenskap resonerar kring frågan. UR-Play - Sanningar inom skolan

Sanningen om Shakespeare

William Shakespeare är en av de mest kända författarna genom tiderna. Men var det han som skrev alla pjäser? Eric Pudney som är forskare i litteraturvetenskap reder ut frågan. UR-Play - Sanningen om Shakespeare

Att mäta religion

Vad är sant när det gäller religiös tro? Är det mätbart - och något som ska mätas? Magdalena Nordin, forskare i religionssociologi, berättar om mätningar av religiositet. UR-Play - Att mäta religion

Tala med utomjordningar

Finns det intelligenta varelser på andra planeter? David Dunér som är professor i idé- och lärdomshistoria intresserar sig för astrobiologi - ett mångvetenskapligt forskningsområde där man söker efter förutsättningar för liv i rymden. UR-Play - Tala med utomjordingar

Demokratisering av sanningen

Vid Lunds universitet utvecklas och förbättras behandlingar av Huntingtons sjukdom och Parkinson. När forskningen ska komma patienter till gagn ska forskarna interagera med samhället. I denna ”demokratisering av sanningen” har forskaren fått en ny roll. Kristofer Hansson, forskare i etnologi. UR-Play - Demokratisering av sanningen

Hjärnan växer av språk

Hjärnan förändras när vi lär oss språk. Nervtrådar växer och blir både längre och tjockare, nya blodkärl bildas. Det finns mycket som pekar på att nybildningen i hjärnan vid inlärning av ett nytt språk kan förebygga eller till och med motverka alzheimers. Merle Horne är professor i lingvistik. UR-Play - Hjärnan växer av språk

Ger syntolkningen en sann bild

Kan blinda också skapa mentala bilder? Hur förmedlas och syntolkas en teaterföreställning eller ett tv-program? Jana Halsanova som är forskare i kognitionsvetenskap berättar hur syntolkning går till och utvärderas. UR-Play - Ger syntolkningen en sann bild

Sanningen är inte vad den varit

Björn Larsson, professor i franska och litteratur, menar att föreställningen om att det egentligen inte finns några sanningar bygger på ett ideologiskt missförstånd. Skiljelinjen mellan sanning och lögn eller mellan verklighet och fiktion är livsviktig. UR-Play - Sanningen är inte vad den varit

Tema: Sanningar

"Sanning" är ett stort ord med högtidlig klang, och vi skyggar inför det: det verkar så absolut, så helt utan nyanser. Påståendet att det i alla lägen finns olika sanningar har blivit en klyscha som vi garderar oss med för att slippa ge hugg på oss, samtidigt som vi framstår som vidsynta och toleranta. Med tanke på begreppets grundläggande positiva laddning är det påfallande hur ofta man talar om sanningen i negativa sammanhang: att få höra ett sanningens ord eller konfronteras med den nakna sanningen är inte odelat angenämt, lika litet som att möta sanningens ögonblick eller tvingas se sanningen i vitögat. "Dig smeker smickrets röst, hör sanningens en gång", löd Esaias Tegnérs stränga maning till Moder Svea. Under denna dimension av obehag ligger en föreställning som dagligen möter läsaren av de svenska dagstidningarnas kultursidor, nämligen att den sanna verkligheten är svår och tung. "Svärta" ska det vara, och lyckliga slut är definitionsmässigt "påklistrade".

 Men det finns andra sätt att definiera sanningen. Den engelske skalden John Keats’ grekiska urna förkunnade orakelmässigt att sanningen och skönheten är samma sak, och Johannesevangeliet lovar att "ni skall lära känna sanningen, och sanningen skall göra er fria" (Joh. 8:32). Här är sanningen i det mest upplyftande sällskap man kan tänka sig: skönhet är åtråvärd på alla sätt, och strävan efter frihet ses allmänt som något gott.

 Var står då dagens forskare i relation till sanningen? Ja, nog är vår hållning mer försiktig än den som företräddes av tidigare generationers vetenskapsmän: de drog sig inte för att hävda sin förmåga att tala om vad som faktiskt hände, och vad som verkligen var sant. Vi är mer pragmatiska, eftersom vi vet hur lätt man påverkas av personliga erfarenheter och av den egna samtidens värderingar. Men trots att vi inte kan göra anspråk på att nå absoluta sanningar, måste vi sträva efter att komma sanningen så nära vi kan, sporrade, inte hämmade, av medvetenheten om våra begränsningar. Somliga av oss tar fiktionen till hjälp, uppmuntrade av J. W. von Goethes begreppspar Dichtung und Wahrheit. Marianne Thormählen
Prodekan för forskning 2009-2014, Humanistiska och teologiska fakulteterna

Programblad för HT-dagarna 2014

Här kan du ladda ner detaljerat programblad (pdf).

Sidansvarig: malin.sjobergkansliht.luse | 2023-04-03