Lunds universitet använder cookies för att se till att webbplatsen fungerar korrekt och för att förbättra din upplevelse.
Hopp och förtvivlan – kan man tänka sig två teman som är mer självklara för humaniora och teologi att ta sig an? Man kan kastas mellan hopp och förtvivlan, och många av föredragen vid årets HT-dagar visar hur det sker i vitt skilda sammanhang. Sanningen är att forskningen om hopp och förtvivlan har tagit helt olika vägar.
Forskningen om hopp har utvecklats enormt under de senaste två årtiondena. Det finns nu 150 000 vetenskapliga arbeten om hopp i vår mest erkända forskningsdatabas. Bara en bråkdel av dem är skrivna av humanister och teologer – allra mest forskar man numera om hopp inom medicin och vård. Hoppet har fått en betydelse också i det evidensbaserade samhället.
Om hopp och förtvivlan på sjukinrättningar, straffkolonier och i dödsrunor får vi också insyn genom årets föredrag, men forskningen om förtvivlan har hittills inte alls följt samma utvecklingskurva. Litteraturvetenskap, religion och historia kommer högt upp bland de ämnen som tar sig an förtvivlan. Årets HT-dagar slår ett slag för vikten av humanistiska och teologiska perspektiv på hopp och förtvivlan, två mycket aktuella fenomen i dessa tider av genomgripande förändringar.
Johannes Persson, dekanus, Humanistiska och teologiska fakulteterna