lu.se

HT-dagarna 2019

Humanistiska och teologiska fakulteterna

Vissa misstag blir historiska. En del av dem inträffar i krig. En del av dem upptäcker vi inte. Båda slagen finns i konsten. Att studera dem kan lära oss mycket, liksom att studera varför vi gör dem: i språket, i undervisningen, i bedömningen av omvärlden och i tolkningen av andra. Vissa misstag kan vi eliminera i framtiden - och vissa misstag dyker ändå upp igen när vi minst anar dem. Under HT-dagarna 2019 tog sig våra forskare an begreppet Misstag.

En bild av en stentrappa som leder uppför en backe med gräs på ömse sidor av trappan. Bild från framsidan av 2019-års HT-dagsprogram

Carsten Jensen Rausingföreläsare 2019

Carsten Jensens författarskap har en mycket stor bredd och spänner över skönlitteratur, kulturessäistik, reseskildringar och samhällsdebatt. Man behöver inte alltid hålla med om Carsten Jensens analyser. Men viljan att ta sig an frågorna, att visa upp dem för oss – uppfordrande – och att föreslå intressanta förklaringar till dem, gör Carsten Jensen till en av Nordens stora författare och samhällsdebattörer, av särskild betydelse inte minst för oss forskare och studenter i humaniora och teologi.

Läs mer om 2019 års Rausingföreläsare

Inspelade föreläsningar

Roms nederlag i Teutoburgerskogen
År 9 e.Kr. begick den romerske befälhavaren Publius Quinctilius Varus det fatala misstaget att tro att Rom hade säkrat de tidigare barbariska områdena norr om Rhen. I stället hade han, tillsammans med tre legioner, lurats in i det perfekta bakhållet. Som en konsekvens av det förödande nederlaget övergav Rom alla planer på fortsatta erövringar österut. Om detta berättar Lovisa Brännstedt, forskare i antikens kultur och samhällsliv, och Fredrik Ekengren, universitetslektor i arkeologi. Inspelat den 5 april 2019 på Lunds universitet.

UR-play – Föreläsning: Roms nederlag i Teutoburgerskogen

Berömda misstag i konsthistorienOm Sigmund Freud bara inte slarvat med italienskan hade han kanske blivit en inflytelserik konstskribent. Freud är inte ensam om att ha begått misstag som givit eko genom konsthistorien. Från antiken till idag har berömda personer gjort tabbar som lär oss såväl om konsten som om konstnärers och konnässörers hybris. Max Liljefors, professor i konsthistoria och visuella studier, presenterar här några särskilt sedelärande exempel. Inspelat den 5 april 2019 på Lunds universitet.

UR-play – Föreläsning: Berömda misstag i konsthistorien

Livstids straffarbete under tidigt 1800-tal

Omkring sekelskiftet 1800 ökade brottsligheten, fattigdomen och prostitutionen i Sverige. Stereotypiska beskrivningar av brottslingar som ointelligenta, omoraliska och lata spreds som vetenskapliga sanningar i vetenskaplig och populär litteratur. Frågan är hur väl denna beskrivning stämde in på verkliga människor. Bonnie Clementsson, forskare i historia vid historiska institutionen på Lunds universitet, berättar. Inspelat den 5 april 2019 på Lunds universitet.

UR-play – Föreläsning: Livstids straffarbete under tidigt 1800-tal

Jesus fatala misslyckande
Det sista man tyckte sig höra vid Jesus död var hans rop "Min Gud, min Gud varför har du övergivit mig". Kan det vara så att Jesus sista rop verkligen var ett uttryck för misslyckande, att han inte kommit över sina tvivel och gav upp, och i så fall varför? Samuel Byrskog, professor i Nya testamentets exegetik, berättar mer. Inspelat den 5 april 2019 på Lunds universitet.

UR-play – Föreläsning: Jesus fatala misslyckande

Allt som skrivs och suddas ut
Att lära sig utnyttja skriftens möjligheter kan sägas vara det ultimata sättet att dra fördel av sina misstag: i din färdiga text kommer ingen att se dina ändringar, vilka stycken du flyttat, eller hur länge du pausade för att hitta den rätta formuleringen. Victoria Johansson, universitetslektor i allmän språkvetenskap, diskuterar det paradoxala i att det inte är nybörjare utan erfarna skribenter som ändrar mest i sina texter. Inspelat den 5 april 2019 på Lunds universitet.

UR-play – Föreläsning: Allt som skrivs och suddas ut


English Only på högstadiet?
Undervisning i engelska präglas ofta av ett ideal där läraren uteslutande pratar engelska. Även om det är bra att prata så mycket engelska som möjligt kan följden bli att förkunskaper som eleverna har i andra språk inte används. Använder de English Only i flerspråkiga klassrum? Uppmuntrar de till användning av andra språk? Vilken uppfattning har elever med olika språklig bakgrund om engelsklärarens val av språk på lektionerna? Marie Källkvist och Henrik Gyllstad, docenter i engelska vid Språk- och litteraturcentrum, diskuterar. Inspelat den 5 april 2019 på Lunds universitet.

UR-play – Föreläsning: English Only på högstadiet?


Ursprunget till den julianska kalendern

Tideräkning och kalendrar har alltid orsakat mycket huvudbry. Genom historien har människan på olika sätt försökt harmonisera astronomiska cykler med religiösa traditioner och samhälleliga behov, mer eller mindre framgångsrikt. Var det då felberäkningar, försummelse eller medveten manipulation som gav romarna ett år som varade i 445 dagar? Henrik Gerding, docent i antikens kultur och samhällsliv, berättar. Inspelat den 5 april 2019 på Lunds universitet.

UR-play – Föreläsning: Ursprunget till den julianska kalendern


Kontaktinformation

Kommunikationsansvarig
Gisela Lindberg
046–222 72 33
gisela.lindbergkansliht.luse

Tema: Misstag

Vi hoppades att 2019-års tema inte skulle visa sig vara ett misstag, tvärtom. Vad nu tvärtom skulle innebära i det här fallet. Att göra rätt? Vi lär oss av våra misstag, heter det ju. Ofta innebär det att vi gör annorlunda nästa gång, att vi skärper oss och undviker distraktion. Tidningarna hjälper oss ibland på vägen. 7 misstag vid sopsortering är en typisk artikel av det slaget. Det synsättet förutsätter att misstag innebär avsteg från processer som är mer eller mindre utstakade. Men även om konsekvensen av ett misstag är oönskat, givet den plan vi hade, kan ett misstag också öppna nya dörrar. Ledarskapslitteraturen tar därför ibland avstamp i författarens 79 bästa misstag och i romankonsten kan fejltagelser sätta igång de mest omvälvande förändringsprocesser.
Vissa misstag blir historiska. En del av dem inträffar i krig. En del av dem upptäcker vi inte. Båda slagen finns i konsten. Att studera dem kan lära oss mycket, liksom att studera varför vi gör dem: i språket, i undervisningen, i bedömningen av omvärlden och i tolkningen av andra. Vissa misstag kan vi eliminera i framtiden – och vissa misstag dyker ändå upp igen när vi minst anar dem.

Professor Johannes Persson
Dekanus, Humanistiska och teologiska fakulteterna

HT-dagsprogrammet 2019