Forskare blev bollplank till nyskriven opera

Etnologiprofessorn Susanne Lundin vid Lunds universitet och Mats G Hansson, professor i biomedicinsk etik vid Uppsala universitet, har agerat vetenskapliga bollplank under arbetet med operan.

De har genom sin forskning om förfalskade läkemedel, illegala marknader och etiska dilemman kunnat ge verklig förankring till operans berättelse som handlar om en av vår tids största folkhälsokriser – opiodkrisen i USA som startade kring år 2000.

Susanne Lundin och Mats G Hansson har också varit aktivt involverade i den konstnärliga processen bakom föreställningen, där forskningsresultat omvandlats till scenisk gestaltning.

– Vi har kunnat nyansera bilden och sätta händelserna i USA i en större kontext. Vem har ansvaret för det som sker? Det är inte bara doktorn, det är inte bara läkemedelsföretaget, det är inte bara en själv. Det handlar också om strukturer vi lever i och de föreställningar vi har om kroppen, hälsa och hur vi bör vara, säger Susanne Lundin.
Till grund för forskarnas bidrag för operan ligger bland annat forskningsprojekt Biomedicin i gränslandet av Susanne Lundin och Mats G Hanssons projekt Den genetiska riskinformationens etik för individ och samhälle.

The Galloping Cure är en internationell samproduktion med världsstjärnor på scen. Operan knyter an till upphovspersonernas egna erfarenheter av opioidkrisen i USA och den bygger på en berättelse av författaren Karen Russell, inspirerad av Franz Kafkas novell En läkare på landet.
I operan anländer en mystisk främling till en stad med ett stall av vackra karusellhästar – en färd på dem lindrar all smärta. Stadens läkare, Theresa Hart, anar oråd men vill inte neka sina patienter lindring. Första åket är gratis. Att kliva av visar sig vara desto svårare.

Susanne Lundin har länge forskat på frågor som berör operans tematik. Hon har bland annat kartlagt den olagliga organhandeln, vilket i sin tur lett in henne på förfalskade mediciner.
 
– En västerländsk patient som olagligt köper en njure från okänd donator, till exempel en fattig båtflykting, kan i nästa steg behandlas med verkningslösa läkemedel. Resultatet blir då att njuren stöts bort.

Men kriminaliteten begränsas inte till den cyniska exploateringen av fattigdom och svåra sjukdomar. Den finns väldigt nära oss alla.

– Få känner till att marknaden för förfalskade läkemedel är större än den illegala drogmarknaden internationellt. Det finns i princip ingen legal medicin som inte också finns att köpa illegalt, säger Susanne Lundin.
 
I en undersökning som Susanne Lundin och Läkemedelsverket genomförde uppgav cirka 90 procent av de tillfrågade inte kände till apotekssymbolen, som visar att ett nätapotek säljer godkända och säkra läkemedel.
 

Enligt Susanne Lundin lever vi i ett genomdiagnostiserat samhälle och allt fler problem förväntas kunna lösas med mediciner. Detta kombinerat med människors förhoppningar om ett bättre liv gör steget kort till att köpa mediciner på den oreglerade marknaden samtidigt som den växer. Utvecklingen syns bland annat i den stora efterfrågan på diabetesmedicinen Ozempic, som blivit populär för viktminskning.

– Medicinare kan förklara hur mediciner påverkar kroppen, medan vi humanister och samhällsvetare kan bidra med mer kunskap om varför fenomen som opioidepidemin kunde ske eller varför vissa läkemedel plötsligt kan bli trender, säger Susanne Lundin. Vi studerar individens livssituation, föreställningsvärld, drömmar och förhoppningar om ett bättre liv och det samspelar med marknaden och den globala situationen och dess strukturer, fortsätter hon.

Hon pekar på de svåra avvägningar som människor ibland ställs inför och som kan leda till att de frångår sina principer:

Om ett barn är svårt sjuk och behöver en viss medicin som inte går att få utskriven i Sverige kan den enkelt köpas via nätet. Kanske tar man då risken och köper den trots att man inte vet om den är förfalskad eller vad den faktiskt innehåller.

– Jag undersöker vår moraliska kompass. Hur lätt det är att skapa nya etiska budskap och regelverk både för sig själv och för sitt samhälle beroende på livssituation, säger Susanne Lundin.

För Susanne Lundin har samarbetet med operavärlden varit både inspirerande och berikande. Det är också ett bra exempel på hur forskning kan spridas vidare och nå helt nya målgrupper. Dessutom har samarbetet gjort det tydligare för henne hur det konstnärliga uttrycket kan skruvas på för att påverka människor på olika sätt.
Därför har det varit viktigt att också musikerna har haft hela kontexten säger hon.

– Forskare använder ibland litteratur, konst och kultur för att förstå samhället. Men här är det konsten som bjudit in vetenskapen. Det är ganska unikt, säger Susanne Lundin.

Hon menar att det på vissa sätt har varit enklare att samarbeta med kulturvärlden än tvärvetenskapliga samarbeten inom akademin.

– Vi vet att vi kommer från två olika världar. Därför är man är mer förberedd på skillnaderna och det blir mindre prestige. Inom akademin tror vi ofta att vi förstår varandra, men det gör vi inte alltid, säger Susanne Lundin.

Just nu övar Susanne Lundin inför premiären där hon ska inleda med en dramatiserad föreläsning om problematiken.

– Det har jag aldrig gjort förut så det kommer bli spännande, säger hon.