Tema Skog
Kulturnatten 2026 på LUX och SOL

Är du skogstokig?
Upptäck hur skogen har inspirerat religion, folktro, litteratur, konst, teknik och forskning. Följ med på föreläsningar, workshops och upplevelser för alla åldrar.
Aktiviteter
Workshop där deltagarna får prova kreativa skrivövningar och inspireras av litteratur. Efter workshopen ges möjlighet att läsa egna texter inför publik. Temat är skog och alla är välkomna oavsett erfarenhet.
Poesiuppläsning på temat skog där studenter från Författarskolan läser sina texter.
En interaktiv workshop om ljudproduktion med skogen som instrument, ledd av Benjamin Mjönes och Elias Stenmark. Du får lära dig ett skapandeförlopp, från att stå i skogen och lyssna efter ljud till att sitta i studion och publicera musiken du har skapat, på sociala medier. Benjamin och Elias jobbar professionellt som producenter, låtskrivare och musiker och har under ett års tid skapat musik med naturen som instrument. Deras verk har blivit virala och setts av miljontals människor på Instagram och TikTok (@benjamminmusic).
Denna workshop arrangeras av Ljudmiljöcentrum. Utöver Benjamin och Elias deltar lärare och studenter från grundkursen i musikproduktion vid Lunds universitet. Tidsåtgång: 2 timmar inkl. fikapaus. Målgrupp: ungdomar 13–18 år. Observera att deltagare ska ta med egen smartphone. Samling i LUX foajé.
Detta är en workshop där deltagarna får uppleva origami, textil kalligrafi och kalligrafi (shodō) med temat ”skog”. I origami skapar vi djur som lever i skogen. I textil kalligrafi får deltagarna känna på kanji-tecken gjorda av filt och lära sig deras betydelser samt hur ord bildas genom att kombinera olika kanji. I shodō får deltagarna prova att skriva kanji med pensel under ledning av en instruktör. Genom att möta tecken, lära sig ord och skapa egna uttryck blir detta en kreativ och meningsfull aktivitet för både barn och vuxna.
Upptäck en robotvärld för alla åldrar: träffa artificiella varelser, talande maskiner och robotdjur. Följ med forskarna på en rundtur i labbet och se demonstrationer, skapa dina egna varelser, spela tre i rad med EPI (från 11 år) eller dansa med roboten! Kom förbi när det passar, ingen föranmälan krävs.
Discover a robotic world for all ages: meet artificial creatures, talking machines, and robot animals. Join scientists for a lab tour and demos, create your own creatures, play tic-tac-toe with EPI (11+), or dance with the robot! Walk-in, no pre-registration.
Tre olika workshops för alla åldrar, som hålls efter varandra. Bygg en pappersgripare, rita eller skapa din egen djurrobot. För vissa pass krävs föranmälan. Exakta tider och bokning presenteras i Kulturnattens evenemangskalender i början på september.
English:
Three different workshops for all ages, running one after another. Build a paper gripper, draw or create your own animal robot. Some sessions require pre-registration. Exact times and booking details will be published in Kulturnattens event calendar in early September.
Alltmer avancerad digital teknik flätas gradvis in i vardagslivet. Bekvämlighet och nya möjligheter erbjuds. Samtidigt kan det hela vara lite kusligt. Vad är det som omger oss egentligen, som har blivit del av livsluften och det alldagligas obemärkta fond? Vardagen har liksom kamouflerat den teknik som en gång sågs som otrolig. När vi inte uppmärksammar den, var finns den egentligen?
Denna videoinstallation baseras på Robert Willims forskning om det han kallar för Mundania, vardagsvärlden där alltmer avancerad teknik integreras i människors liv. I Mundania blir det som först upplevs som fascinerande och kanske oroande snart till något alldagligt och självklart, till något som vi har slutat försöka begripa. Med hjälp av begreppet Mundania bjuds vi in till att reflektera kring dessa omständigheter. För mer info se www.mundania.se/
Föreläsningar
De flesta av oss gillar träd. Vi behöver dem som ved. Vi vilar i deras skugga. Vissa av oss brukar krama dem. Men har träden något med religion att göra? Är inte kristendom en sak mellan Gud och människor? Följ med på en vandring i kyrkohistoriens oupptäckta skog!
Libanons höga berg var under antiken täckta av djup barrskog. Cederskogen var full av liv och där jagade brunbjörn, varg och bergslejon. Timret och kådan var så eftertraktade att skogen höggs ner långt före modern tid. Idag finns bara några få bestånd av cederträd kvar och områdets unika flora och fauna är sedan länge försvunnen. Vilken tur då att vi kan spåra skogen och dess farliga invånare i konst, arkitektur, litteratur, myt – och inte minst i det egyptiska arkeologiska materialet.
Precis som i en skog består mänsklig kommunikation av många sammanlänkade lager. Vi förlitar oss på ord, men också på kroppsrörelser som gester. Lär dig mer om samspelet mellan tal och gester, och hur de samverkar för att skapa mening.
English:
Like a forest, human communication is made up of many interconnected layers. When we communicate face to face, we do not rely only on words, but also on bodily movements such as gestures, and this happens regardless of our linguistic or cultural background. In this talk, I will illustrate some aspects of the interplay between speech and gesture, and how they are co-orchestrated to build meaning in discourse.
Föreställningar om övernaturliga väsen knutna till skogen var vanliga under förindustriell tid, då majoriteten av befolkningen bodde på landsbygden och var beroende av de naturresurser som fanns i närområdet. Skogsrået och andra väsen kunde verka hotfulla, men skogen rymde också många möjligheter och rent av förutsättningar för människors överlevnad. Här fanns råmaterial för slöjd, husbyggnad och stängsel liksom bränsle och möjliga jaktbyten. I Folklivsarkivets samlingar finns många beskrivningar av människors upplevelser av skogens väsen och hur skogens resurser utnyttjades. I den här föreläsningen kommer jag att utgå från några vittnesmål om människors möten med skogens väsen och användningen av skogens resurser som arkivets medarbetare samlat in under mer än 100 år.
Hjärnan har utvecklats för att uppfatta vad som händer i världen runtomkring och på så sätt hjälpa kroppen att agera på rätt sätt. Det kan tyckas att fantasin inte har någon roll för detta ändamål. Men vi klarar oss bättre om vi kan planera våra handlingar i förväg. Hjärnan har därför skapat mekanismer för att simulera konsekvenser av olika tänkbara handlingar. Ibland kör den simuleringarna utan att ha något direkt mål – det är det som blir fantasi. Fantasin är dock användbar för att utvidga vår planeringsförmåga, men den används också för att skapa mänsklig kultur.
Under 1950- och 1960-talet gick strippserien Fritte i tidskriften Skogsägaren. I detta föredrag diskuteras skogsbrukets mekanisering, landsbygdens avfolkning och introduktionen av livsomvälvande tekniker som motorsågen som en källa till humor och identitetsbyggande.
Konstnärsgruppen Gylleboverket – Jona Elfdahl och Etta Säfve – har under ett decennium odlat en skogsträdgård, även kallad matskog, på ett två hektar stort fält på Österlen, enligt permakulturens principer med biologisk mångfald och utan gifter. Med sina nötträd, fruktträd och vildväxande ätliga plantor är matskogen ett regenerativt skafferi som många generationer kan skörda – men den är också ett konstverk som ger gestalt åt människans roll i den ekologiska väven. Nu har Gylleboverket påbörjat arbetet med en mycket större skogsträdgård som ska omge Göteborg.
I det här föredraget presenterar Jona Elfdahl och Etta Säfve matskogen som ett ekologiskt och konstnärligt projekt. Därefter intervjuas de av Max Liljefors, professor i konsthistoria och visuella studier vid Lunds universitet.
Vid 1900-talets inledning började botanister söka efter ”plusträd” – exemplariska träd från vilka man odlade upp ekonomiskt fördelaktiga plantor till skogsbolag och skogsägare. Projektet har utvecklats till ett fundament inom skogsbruket och bidragit till att omstöpa skogen omkring oss. Här ges en historisk översikt om ”plusträdens skog” med fokus på makt, miljö och bioteknik.
Vad gömmer sig i barnlitteraturens skogslandskap? Med nedslag i genrerna urban fantasy och eco-skräck föreläser litteraturvetarna Amanda Landegren och Julie Kolbeck om skogens mångfacetterade roll i den fantastiska barn- och ungdomslitteraturen. Mot bakgrund av klimatångest, glesbygdens avbefolkning och ett ökat intresse för nordisk folktro framträder skogen som en mystisk, uråldrig och kanske till och med hotfull plats.
