Gribshundens artilleri ger ny kunskap om europeisk kolonialisering

Av Lotte Billing - Publicerad den 22 augusti 2025

Arkeologerna Brendan Foley på Lunds universitet samt Mikkel Haugstrup Thomsen och Marie Jonsson från Vikingaskeppsmuseet i Roskilde undersöker en kanonlavett och andra skeppsdelar som bärgades från Gribshundsvraket 2021. Foto: Brett Seymour

Arkeologer vid Lunds universitet har genomfört nya undersökningar av de senmedeltida kanonerna och vapnen från vraket av det danska-norska flaggskeppet Gribshunden. Skeppsvraket är det enda kända i sitt slag från medeltiden – både skeppet och vapnen är nästan identiska med de som användes av de tidiga spanska och portugisiska upptäcktsresande. Den nya studien visar hur den sena medeltidens sjöfarare var utrustade för att utöva makt och inleda kolonisering världen över.

SE VIDEOBERÄTTELSEN – se artilleriet som hittades på Gribshunden

”Att göra en dykning på detta senmedeltida kungliga skeppsvrak är naturligtvis spännande. Men den största tillfredsställelsen kommer när vi sedan kan lägga pusslet och kombinera Martins expertis om borgar med Kays djupa kunskap om artilleri”, förklarar Brendan Foley, marinarkeologen bakom studien, som gjordes i nära samarbete med kollegan Martin Hansson, arkeolog vid LU, och Kay Douglas Smith, expert på medeltida artilleri.

Gribshunden, flaggskeppet för den dansk-norska kungen Hans, sjönk mystiskt 1495 utanför Ronnebys kust. Vraket är internationellt betydelsefullt som världens bäst bevarade skepp från upptäcktsresornas tid – en modell för Christopher Columbus och Vasco da Gamas fartyg.

Havsgående skepp som Gribshunden, med dess artilleri var avgörande för de europeiska upptäcktsresorna efter 1492. Resorna till Amerika och in i Indiska oceanen via Godahoppsudden ledde till en europeisk kolonisering runt om i världen. Gribshunden är en sällsynt arkeologisk källa – det mest kompletta exemplaret av ett senmedeltida kravellbyggt krigsfartyg som hittills har upptäckts.

Fartyget bar 50 eller fler finkalibriga kanoner som avfyrade blykulor med en järnkärna. De var avsedda för användning mot människor på nära håll, en taktik utformad för att skada eller döda en fientlig besättning på ett annat skepp. Efter beskjutning med kanoner följde en stormning för att erövra fiendens fartyg. Under ledning av professor Nicolo Dell’Unto från Lunds universitet har teamet kunnat återskapa kanonerna genom att ta fram 3D-modeller av artefakterna. (Se videoreportage med detaljer om artilleriet)

Philip Short och Brendan Foley bärgar en kanonlavett från Gribshundsvraket, 2021. Foto: Klas Malmberg

En dansk ”flytande borg”

Gribshunden byggdes nära Rotterdam mellan 1483 och 1484. Kung Hans av Danmark och Norge tog fartyget i besittning våren 1486. Kostnaden för att bygga och utrusta den här typen av fartyg var så hög att Gribshunden troligen slukade hela 8% av den danska statsbudgeten 1485

Kung Hans använde sitt flaggskepp på ett sätt som skiljde sig från andra monarker. Han seglade ofta personligen med fartyget, inte för att utforska, utan för att befästa sin kontroll över riket. Skeppet fungerade som en flytande borg och möjliggjorde kungliga resor till Sverige, Gotland och särskilt Norge – samt runt hela det danska riket.

Kungen använde fartyget som en landbaserad kunglig borg. Det fyllde flera funktioner: ekonomiska, diplomatiska, sociala, kulturella och administrativa. Dessutom var skeppet genom sina militära möjligheter, materialiserat av alla kanoner och andra vapen ombord, ett underförstått hot om att våldsutövning kunde tillgripas för att genomdriva kungens vilja.

Bevis på explosion

Gribshunden tjänade kronan i ett decennium innan det sjönk medan kungen var på väg från Köpenhamn till ett politiskt toppmöte i Sverige, där han förväntade sig att ena hela Norden i en ny Kalmarunion. Historiska dokument, inklusive ögonvittnesberättelser, berättar att medan Hans var iland i Ronneby, inträffade en explosion och en brand på fartyget medan det låg för ankar utanför staden.

Av de 22 små, pingisbollsstora, kanonkulorna av bly från Gribshunden är flera tillplattade på en eller två sidor. Detta kan vara ett resultat av explosionen som sänkte fartyget. Kulor som förvarades i lastrummet nära krutet studsade troligen runt inuti fartyget när det exploderade.

En av de armborstskolvar som bärgades från Gribshunden 2021 – med intakt avfyrningsmekanism. Foto: Åke Nilsson

Ingen nordisk expansion till Nordamerika

Så, med tanke på att dessa krigsfartyg existerade, varför konkurrerade inte Danmark om att expandera till Amerika? Danmark och Norge delade den långa vikinga- och medeltida nordiska historien av upptäcktsresor och bosättningar i väst, med kolonier på Island och Grönland och bosättningar i Nordamerika. Genom den nya skepps- och vapenteknologin hade kung Hans kunnat konkurrera framgångsrikt med de iberiska härskarna i den globala utforskningen och expansionen till Amerika om han så velat.

Hans främsta intresse var dock att befästa makten över Östersjöregionen. För att uppnå detta mål seglade Hans personligen med Gribshunden på Atlanten på flera kungliga besök och till Kalmar på fartygets sista resa.

En bidragande möjlig förklaring till Danmarks bristande intresse för Amerika kan ha varit en påvlig bulla från 1493 undertecknad av påve Alexander VI. Denna gav Spanien rättigheter till Amerika, och ett fördrag mellan Spanien och Portugal överlät Indiska oceanen till det Portugal. Före reformationen var hotet om exkommunikation, det vill säga uteslutning ur kyrkans gemenskap och politiska makt, för att ignorera den påvliga bullan – ”Inter Caetera” – mycket verkligt.

Sammanfattning av artikeln

– Presenterar artilleriet från Gribshunden, ett unikt välbevarat senmedeltida dansk-norskt kravellbyggt krigsfartyg.
– Av de ursprungliga 50 eller fler kanonerna har delar av 11 återfunnits och digitalt återskapats – fler finns kvar på vrakplatsen.
– Ger värdefulla insikter i utvecklingen av fartygsartilleri under slutet av 1400-talet, precis före den europeiska expansionen över världen.

Mer om studien:
Studien publicerades i International Journal of Nautical Archaeology och författades av arkeologerna Brendan Foley och Martin Hansson, tillsammans med den engelska medeltida artilleriexperten Kay Douglas Smith. Projektet genomförs i samarbete med Blekinge Museum, Vikingeskibsmueet och Ronneby kommun. Forskningen finansierades med anslag från Vetenskapsrådet, Crafoordska Stiftelsen, Huckleberry Foundation (USA) och med stöd från Blekinge Museum och Lunds universitets institution för arkeologi och antik historia.
Artilleriföremålen från Gribshunden finns på Blekinge Museums anläggning i Rosenholm, med utvalda föremål på tillfällig utställning i Kallvattenkuren i Ronneby och på Museet for Søfart i Helsingør, Danmark. Planer finns för att skapa ett särskilt Gribshunden-museum i Ronneby, där artilleriet och andra föremål från vraket slutligen kan få en permanent hemvist.

Länk till artikeln:
https://doi.org/10.1080/10572414.2025.2532166