Ny avhandling: Ge njursjuka stöd och tid att hantera sin nya situation

I fokus för undersökningen står de former av person- och patientskap som skapas och upprätthålls i hemodialys- och njurtransplantationsvården samt i de njursjukas vardagsliv. Ett av avhandlingens grundläggande antaganden är att dessa vårdformer och vardagsliv är djupt sammanflätade med de kulturella, historiska, ekonomiska och politiska sammanhang inom vilka de försiggår.  – Den här avhandlingen tar ett bredare grepp än tidigare humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning på området och snarare än att endast rikta intresset mot den mest spektakulära av de två behandlingsalternativen, organtransplantation, studeras de njursjukas insjuknande och första möten med de två vårdformerna, säger Martin Gunnarson. Jag har även tittat på hur dessa människor upplever att återvända till hemodialys efter att ha blivit transplanterade. Avhandlingen är skriven inom forskningsprojektet Kroppen som gåva, resurs och vara: organtransplantationer i Östersjöområdet, som involverade forskare från Södertörns högskola och Lunds universitet och finansierades av Östersjöstiftelsen. Den bygger på observationer och djupintervjuer med patienter och vårdgivare på fyra hemodialysavdelningar: en i Riga, Lettland, och tre i Stockholm, Sverige. Avhandlingen visar på de normer och värderingar som behandlingsformerna är laddade med. Det blir tydligt att det finns en utbredd syn på hemodialys som sämre än transplantation. Transplantation tenderar att beskrivas som kapabel att återställa de njursjukas hälsa och återföra dem till ett normalt liv. Patienternas berättelser visar dock att sjukdomen ständigt är närvarande även i livet som transplanterad, och att den utlovade normaliteten inte är ett självklart resultat av behandlingen. Men även hemodialysbehandlingen är laddad med inflytelserika normer och värderingar. Enligt dessa ideal bör patienter vara ansvarstagande, aktiva och kunniga i relation till sjukdomen och behandlingarna, och vårdgivarna bör se dem som experter på sina egna kroppar och som individer med specifika önskningar och behov. Martins avhandling visar att dessa ideal är svåra att leva upp till för patienterna. – Personer som insjuknar i allvarliga och kroniska sjukdomar tillägnar sig förmågan att förstå och aktivt hantera sin nya tillvaro först efter en tid, menar Martin Gunnarson. Vårdpersonalen bör därför ge patienterna den tid och stöd de behöver för att göra upprepade försök att skapa och upprätthålla ett liv med en sjuk kropp. Disputationen
Martin Gunnarson har bedrivit sina doktorandstudier vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet, och Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola. Spikningen äger rum i Södertörns högskolas bibliotek måndagen den 18/1 klockan 15.00. Disputationen äger rum på Södertörns högskola, sal MB 503, fredagen den 29/1 klockan 13.00.