- Hallå där, Anders Persson.Varför måste alla gå i skolan?

Publicerad den 17 februari 2014
Anders Persson är författare till boken "Skola och makt" (Carlsson bokförlag)

Anders Persson, professor i sociologi och utbildningsvetenskap kommer i dagarna ut med tredje upplagan av sin bok ”Skola och makt". Om viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget att gå i skola”. Första upplagan gavs ut 1994. Författarens utgångspunkt är att skolan utövar makt, eftersom själva syftet med skolan är att förändra elever, deras tänkande och handlande.

Varför måste alla gå i skolan? - Det hade varit glädjande om svaret på den frågan enbart hade varit ”för att lära”. På grund av den i lag reglerade skolplikten måste alla gå i skolan, oberoende av om de lär, inte lär, trivs, inte trivs, blir mobbade, mobbar. Att hålla barn och ungdomar i skolan när deras föräldrar arbetar, studerar etc. är ett av skolans många uppdrag – det uppdrag skolan lyckas bäst med att uppfylla. Varför har du analyserat skolan utifrån ett maktperspektiv? - För att så få andra har gjort det. Ibland kan man få för sig att skolforskare, politiska beslutsfattare med flera tror att skolan endast handlar om frivilligt lärande. Maktperspektivet är ett viktigt och helt centralt perspektiv om man vill förstå hur det kan komma sig att samhället kan fungera, hur institutioner som t.ex. skolan kan fungera, varför vuxna reser sig ur sängen på morgonen och går till jobbet, varför barn går till skolan osv. Första upplagan kom ut 1994, varför är din bok fortfarande aktuell? - Den obligatoriska skolan är fascinerande motsägelsefull: den utgår från positiva idéer om att alla elever är nyfikna, samtidigt styr den elever till att lära sig vissa saker, som eleverna inte alltid är nyfikna på men som de har nytta av i sin fortsatta karriär. Och inte nog med det: skolan utgår också från föreställningar om att alla vill lära, samtidigt som alla är tvingade att vara i skolan. - Jag erbjuder läsaren ett sätt att förstå skolans motsägelsefullhet. Boken är fortfarande aktuell därför att skolans motsägelsefullhet i just dessa avseenden inte har förändrats särskilt mycket sedan 1994, snarare har den skärpts. Sedan dess har exempelvis regeringen aviserat förlängd skolplikt, beslut har fattats om tidigare betyg för att styra elevernas lärande – samtidigt som läroplanerna slår fast att alla är nyfikna och vill lära. Skolan har förändrats i en rad andra avseenden sedan 1994 men inte när det gäller just det som är bokens tema: förhållandet mellan viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget att gå i skola. Vem tycker du ska läsa boken? - Alla som är nyfikna på skolan.